En liten spark på smalbenet av en jämnårig bekant i tonåren rapporteras som ”grov misshandel” i lokalpressen och har givetvis lett till en polisanmälan…
Det är värre när gängen går loss med basebollträn.
Vad blir det i modernt språkbruk?
”Tredje världskriget”?
All den ”misshandel” som det skrivs om i tidningarna runt om i landet vecka efter vecka handlar ofta om småsaker. Skitsaker som dom egentligen inte borde skriva om. Allra minst borde det polisanmälas. Det brukar vara fråga om knuffar, örfilar, krokben och ibland bara glåpord som leder till att man målar fan på väggen på bästa nyhetsplats.
Det vore skillnad om ”the Warriors” var ute och röjde runt varenda kväll.
Lokalpressen skrämmer upp folk medvetet med sin nyvunna sensationalism.
Att ha fått litet näsblod kallas ”blödde ymnigt från huvudet” osv.
En luftpistol döper man om till ”handeldvapen”.
Och ett litet jordskalv i världen på som inte ger några som helst skador, varken materiella eller personella, målas upp som en ”mycket kraftig jordbävning”. Det vore bättre om de skrev som det var; just ”litet jordskalv”.
Dom kan väl tona ner sig litet eller ägna sig åt grävande journalistik istället?
Självklart är det kul att som författare och ironiker skruva, vrida och vända till saker och ting, men det ska väl inte journalisterna hålla på med i det dagliga nyhetsflödet?
Där ska det väl vara saklighet som gäller?.
På en nyhetsplats blir äppelskörden mindre än normalt, på en annan större…
De sysslolösa murvlarna med sin idétorka vill så gärna att det ska hända något de kan ta tag i. Och när det inte gör det så får man börja fabricera hönor av fjädrar. Så till slut vet man som läsare inte längre vad som är på riktigt på riktigt om man säger så.
Men visst rör det sig i många fall om riktig misshandel – misshandel av det svenska språket och den svenska nyhetsjournalistiken!