torsdag 19 november 2009

Norrlands-Gurra eldar på


När jag nu svept min sjätte grögg här i min lelle jaktstuge börjer jag känna att den däringa kvennlige fregörelsen nog gött alldeles för långt. Vi möste göre nöt öt pröblemet ögonaböj.

Här i Nörrland har vi tänt bölen förr öch vi kan göre det igen öm tröllpackorna förtsätter att trelskas. Nä, men köm igen göbbs, fjölfnasken möste för fan lära sig veta hyfs och hut. Lära sig hitta sin rätte nivö, dvs i lydnad under oss men. Fröntimmer som möpsar öpp sej ger jag i regel en fet smäll. Öch nöde den söm ente klarar sin pötatisplöckning öch sin desk. Käringa ska hålle käften och göre sitt jöbb, nämligen sätte guldkant på livernet för oss män och ente hölla pö och öma sej i det öffentlige för jämnan.

Kvennsen har lämnat all rem öch resön baköm sej öch låter sej explöateras dagligdags för miljöner.Annat va dä förr, då var det vi män som bestämde hur turerna skölle gå. Men nu ä allt uppöchned. Di höller pö öch fördärva hila samhället med sin kokende hexekettel, men jag löver, öm jag möste ska jag se till så bölen tänds igen.

Di har brunnit förr och di kan brenne igjen. Dä ä bare en tidsfråge.

onsdag 18 november 2009

Den svenska pizzaskolan del 2

Jo, herr minister Jan Björklund, hur går det för de stackars små barnen i din nya stentuffa skola?

Läs svaret i Göteborgs Posten och se mitt tidigare inlägg Den svenska pizzaskolan från 2008-08.

fredag 13 november 2009

Här finns inga paparazzis

Drömde häromdagen att man i Japan med en ny metod skapade fiskar från fiskrens och elstötar. Det var någon slags återvinning. Fram ur slamsorna poppade stora karpar på en sekund. Budskapet är väl att viljan till liv är så stark att det kan skapas ur vadsomhelst, nästan ur tomma intet. En amerikansk kvinna får hela ansiktet bortslitet av sin något otämjda chimpans. Dessutom blir hon blind. Tidigare hade ”Chimpy” suttit till bords och ätit med övriga familjen, och zappat med fjärren framför TV:n, men så en dag exploderade det. Ja, vi har alla litet av ett vilddjur i oss, hur civiliserade vi än tycks vara. Det kunde lika gärna ha slagit slint för hennes make. Det är det som är så otäckt. Man vet aldrig vem som flippar ur härnäst. Denna gång var det en apa.

En kommun i Sverige har urdålig ekonomi. Åtgärden: att köpa in tänkarmössor för 18 000. Avslutningsvis slår det mig att vi inte har några paparazzis i Sverige, och det beror väl på att vi inte har några stjärnor av den kalibern. Det finns inga vare sig människor eller berömdheter här i detta lilla land som är tillräckligt spännande att spionera på. Det säger rätt mycket om oss och vår kultur, för i övriga Europa ligger ju smygfotograferna och trycker överallt. Vi måste vara jädrigt tråkiga överlag helt enkelt. Det finns alltså inget att avslöja längre hos oss (?), och aldrig får vi ta del av några riktiga scoop heller nuförtiden. Det är över 30 år sedan det förra - jag tänker på IB-affären. Har vi verkligen inget kvar att gräva fram, eller är bara våra journalister för dåliga och likgiltiga och utan gnista?

lördag 7 november 2009

Vad hände egentligen med Sverige?

Vad hände egentligen med Sverige?
Och vad kommer att hända framöver?
Det är ämnen jag ofta har berört här på bloggen under det senaste året. Nu är det fler som börjar ställa sig samma frågor.
"Förr skulle man vara solidarisk, nuförtiden ska man vara solid och arisk", skojar Ronny Eriksson till det.
Läs om hans nya intressanta show "Rum för rasande" i Uppsala Nya Tidning.