Klotblixt i Norge skadar 90 personer som måste föras till sjukhus. Ett vittne som var där säger att han bara sett något liknande på film. Det slog gnistor om dom som träffades.
Jag har också sett en klotblixt svepa förbi mig i min barndom. Det var en spöklik upplevelse. Det var som om den där kulan var ett levande väsen av något slag och tittade på mig lika mycket som jag tittade på den som en slags djävulsk intelligens som manifesterar sig på mest omskakande möjliga sätt.
Jag undrar vad detta fenomen står för?
Vetenskapen gäckas fortfarande av detta , men jag tror dessa blixtar har funktionen att försöka väcka upp oss i en chockartad påminnelse om att livet är något annat än vi vill ha det till i vår stora sömn – ”the Big Sleep”.
Blixtarna vill påminna oss om att livet är övernaturligt och inte så ”normalt” som alla vill ha det till.
Det är i dom onormala och mystiska fenomenen vi möter sanningen. Det är då vi hajar till, tänker till.
Chocken skakar om oss och sätter oss i bästa fall på en ny, sannare kurs.
Like a dream within a dream…
Buddhisterna menar ju att nattens drömmar är ”verkligare” än vår vakenhet.
Alltså är nattens värld dröm nummer ett och dagens värld dröm nummer två.
Dagen är en dröm inuti nattens dröm. A dream within the dream itself.
Världen styrs inte i grunden av rationalism och vetenskap utan av fantasier och fantasmer. Det är därför allt känns så konstigt runt omkring oss.
Vill du förstå världen du möter på dagen, måste du börja vara uppmärksam på dina nattliga drömmar. Dom indikerar nämligen hur även den vakna tillvaron fungerar. Förstår du natten så förstår du dagen, det är så det hänger ihop.
Sådana här chockartade fenomen som kulblixtar osv är väckarklockor och varningssignaler om att man är inne på fel spår i sitt liv. Att man har missat poängen med alltihop och måste börja skärpa sina sinnen.
Aktuella exempel på dessa övernaturliga chocker och varningssignaler är Morgan Freeman, good guy-skådisen, som häromdagen oväntat voltade med sin bil och skadad fick flygas till sjukhus.
Ett annat exempel är kvinnan som vaknade av att en räv stod och slickade henne i ansiktet i sommarstugan vid Vreta Kloster.
”Åh, min älskling är det du som pussar mig? Jag sover så underbart gott, väck mig inte!”
Och så slår hon upp ögonen och möts av ett rävansikte!
Snacka om chock!
Allt detta är exempel på när livets sanna irrationella sida bryter igenom i våra liv. Den sida av livet vuxensamhället gör allt för att kväsa och hålla borta ifrån sig.
Men ibland går det inte längre – som tur är!
Klotblixtar låter sig inte gärna fångas på bild. Gör en sökning på internet så får ni se…
Jag läser en artikel från 1998 skriven av forskaren i elektricitetslära Anders Larsson. Han medger att klotblixtarna visserligen är en tusenårig gåta för vetenskapen, men att dom som tror att det är något mystiskt med dom är barnsliga och naiva.
Haha, vilket skitsnack!
Jag har också sett en klotblixt svepa förbi mig i min barndom. Det var en spöklik upplevelse. Det var som om den där kulan var ett levande väsen av något slag och tittade på mig lika mycket som jag tittade på den som en slags djävulsk intelligens som manifesterar sig på mest omskakande möjliga sätt.
Jag undrar vad detta fenomen står för?
Vetenskapen gäckas fortfarande av detta , men jag tror dessa blixtar har funktionen att försöka väcka upp oss i en chockartad påminnelse om att livet är något annat än vi vill ha det till i vår stora sömn – ”the Big Sleep”.
Blixtarna vill påminna oss om att livet är övernaturligt och inte så ”normalt” som alla vill ha det till.
Det är i dom onormala och mystiska fenomenen vi möter sanningen. Det är då vi hajar till, tänker till.
Chocken skakar om oss och sätter oss i bästa fall på en ny, sannare kurs.
Like a dream within a dream…
Buddhisterna menar ju att nattens drömmar är ”verkligare” än vår vakenhet.
Alltså är nattens värld dröm nummer ett och dagens värld dröm nummer två.
Dagen är en dröm inuti nattens dröm. A dream within the dream itself.
Världen styrs inte i grunden av rationalism och vetenskap utan av fantasier och fantasmer. Det är därför allt känns så konstigt runt omkring oss.
Vill du förstå världen du möter på dagen, måste du börja vara uppmärksam på dina nattliga drömmar. Dom indikerar nämligen hur även den vakna tillvaron fungerar. Förstår du natten så förstår du dagen, det är så det hänger ihop.
Sådana här chockartade fenomen som kulblixtar osv är väckarklockor och varningssignaler om att man är inne på fel spår i sitt liv. Att man har missat poängen med alltihop och måste börja skärpa sina sinnen.
Aktuella exempel på dessa övernaturliga chocker och varningssignaler är Morgan Freeman, good guy-skådisen, som häromdagen oväntat voltade med sin bil och skadad fick flygas till sjukhus.
Ett annat exempel är kvinnan som vaknade av att en räv stod och slickade henne i ansiktet i sommarstugan vid Vreta Kloster.
”Åh, min älskling är det du som pussar mig? Jag sover så underbart gott, väck mig inte!”
Och så slår hon upp ögonen och möts av ett rävansikte!
Snacka om chock!
Allt detta är exempel på när livets sanna irrationella sida bryter igenom i våra liv. Den sida av livet vuxensamhället gör allt för att kväsa och hålla borta ifrån sig.
Men ibland går det inte längre – som tur är!
Klotblixtar låter sig inte gärna fångas på bild. Gör en sökning på internet så får ni se…
Jag läser en artikel från 1998 skriven av forskaren i elektricitetslära Anders Larsson. Han medger att klotblixtarna visserligen är en tusenårig gåta för vetenskapen, men att dom som tror att det är något mystiskt med dom är barnsliga och naiva.
Haha, vilket skitsnack!
Säg det till dom ”drabbade”!
Vetenskapsmännen med sin rationalism är de mest förljugna människor som finns.
Dom skulle behöva väckas upp av en chock.
Eller ignoreras helt av oss andra.
