Pig of the Year

Här har vi de två toppkandidaterna till utmärkelsen ”Pig of the Year”, som kommer att delas ut vid årets lantbruksmässa i Jönköping den 12:e juli.
Till vänster ståtar suggan ”Blondinbella” och till höger drottningen, Miss Piggy herself. Eller om det var tvärtom, det är så svårt att se skillnad på dessa näst intill perfekta avelsdjur. Det viskas bland de inropningssugna bönderna att frambogarna kommer att gå för 59,90/kg på den fria marknaden i år.
Vilket kilopris, helt fantastiskt!
Jag har redan laddat grillen…
Let the best pig win!

Världen och Half Life 2

Nu är det polisen och militären mot det protesterande folket i Spanien också, förutom i Grekland och i stora delar av arabvärlden.
Jösses, var ska detta sluta?
Ni vet ju vad som pågår just nu i krokarna, och min tanke är att det här börjar likna storyn i Half-Life 2. Rätta mig om jag har fel, men i det spelet har vi ju frihetshjälten Gordon Freeman och de numerärt underlägsna rebellerna mot de ondskefulla och mäktiga, tungt beväpnade Combine Forces som står under ledning av en grym envåldshärskare, Dr. Breen, som bara kommunicerar med det förtryckta folket via TV-skärmar på gatorna. I övrigt är han osynlig. (Det är lite som med Reinfeldt, man ser honom bara i media, men ingen vet om han finns på riktigt.)
Jag tror att vi inom en inte alltför avlägsen framtid kommer att ha beväpnad militär stå mot folket överallt i hela världen. Då kommer tillvaron att visa sin sanna natur, vad makten egentligen ska ha alla sina vapen till. Just det, att skydda sitt eget orättfärdiga system mot alla uppviglare. Det är vad det handlar om, inte att kriga stater emellan. För alla i toppen är ju så otroligt goda vänner i dag, och maktens män har det ju så bra, vad skulle de bråka om? Nej, det är folket och motståndsrörelsen man vill kväsa i denna värld, precis som i spelet.
Folkets hopp står nu till den enda fria människan i världen; Gordon Freeman.
Kommer han att träda in i kampen ännu en gång och ta sitt ansvar, eller har han tröttnat på folk och fä, och väljer de ondas sida istället?

Den tredje statsmakten

Jag har varit på semester i Danmark ett par veckor, så jag vet inte vartåt trenderna går i Sverige just nu. Det går inte att utläsa ur Aftonbladet heller. De känns väldigt förvirrade för dagen. Helt osammanhängande. Saknar helt programpunkter och idéer. Det är svammelbuljong kokad på en endaste spik. Svenska nyheter känns överlag väldigt förvirrade just nu. Inte en röd tråd nånstans. Och där finns inte heller frågor, och inga svar. Tomheten är monumental, som Lundell brukar säga.
Men varför känns då allt så schizzigt?
Det är väl så att när alla börjar jobba på sin egen grej, då blir samhället splittrat i atomer och molekyler till slut. Då känns det schizzigt, då känns det tomt. Och jag skulle tro att nästan alla jobbar på privata spår just nu, förmodligen är det så det ligger till. Och det finns nog ingen väg ut ur det här längre. Det är bara att köra på och se ut som man visste något. Eller inte. Eller bådadera.
Aftonbladet försöker samla nationen kring Eurovision Song Contest som om livet vore en schlager. Det tror dom är grejen. Men det spåret är ju kört för längesen.
Ibland är det som att pressen hajar sist av alla.
Och det är de som ska föda och nära oss varje dag. Klart det blir tokigt för oss läsare.
Kvällspressen som helhet tror att dom ska kunna ena folket kring TV-apparaterna som på 50-talet, när det bara fanns en kanal tillgänglig, med program som alla tittade på. Hylands hörna var ju ett sådant klassiskt exempel. Men problemet i dag för samhällsbyggarna, är ju att det inte längre finns några program alla vill se. Den breda svenska helgunderhållningen går bara hem hos barn och pensionärer, resten håller på med andra saker. Såna program har inte jag sett på tjugo år.
Men en stor del av pressen låtsas som om TV fortfarande var Den tredje statsmakten, som på Tage Erlanders tid. Men alla vet ju i dag att nåt har hänt med Sverige sedan dess, att vi inte är kvar där i sörgården. Alla fattar ju det, utom just journalisterna.
Det som skulle kunna vara Den tredje statsmakten i dagens Sverige är väl möjligen DN. Många miljoner likriktas frivilligt där varje dag utan att ens tänka på det.
Eller man skulle kunna gå så långt som att säga att hela den hemlighetsfulla Bonnierskoncernen i sig är Den tredje statsmakten i vårt lilla land. För Bonniers, som är ett toppstyrt slutet familjeföretag, är ju med överallt i media. De har ju extremt mycket makt över det fria ordet, över det som trycks, sägs och påstås. Bonniers har TV4, DN, Expressen, GT, Kvällsposten, Sydsvenskan, Dagens Industri, Veckans Affärer, Privata Affärer, Vecko Revyn, Damernas Värld, Allt i Hemmet, Teknikens värld, Amelia, Resumé, Vi i Villa, Sköna Hem, Vi Föräldrar och Kamratposten för att bara nämna några. Sedan har de sitt stora bokförlag med nästan alla de bästa författarna i sitt stall. Plus att de även äger nätbokhandeln Ad Libris och hela biografkedjan SF, inklusive filmproduktion.
Är detta klokt?
Jag blir så arg när jag tänker på det, att jag nästan är frestad att säga det som Hitler skulle ha sagt en gång.
Men jag gör inte det.
Ni vet ju vad jag syftar på.

En hälsotrend från 1800-talet

När industriölet kom på 1800-talet ansågs det vara en hälsodryck, fullt likvärdig med mjölk tex.
Det beskrevs som ”kallt, gott, friskt och nyttigt”. Ett dussin flaskor starköl skulle man alltid ha hemma. Det var lika självklart som bröd, ost och medvurst. Ölet var på den tiden en utgift även de allra fattigaste hushållen vägrade att rationalisera bort. Öl var en ren bas- och stapelvara i alla hem. Så beskriver i alla fall Ibsen det i Vildanden från 1884.
Vi kan väl kalla det en hälsotrend från det förnuftiga 1800-talet.
Det är ett ganska intressant perspektiv för oss i dag som mer uppfattar öl som någon slags syndiga ”nödraketer” man tar till i värsta fall, eller till och med som ett potentiellt samhällshot.

Rena dynamiten

Jag tittar just nu på den danska TV-thrillern Brottet i tjugo delar och tycker att den är riktigt bra. Det är skönt att slippa reklam, det är fördelen med dvd:er. Serien känns lite som Nordens eget Twin Peaks, där alla typer som dyker upp i handlingen är suspekta och potentiella mördare. Ingen går fri från misstankar, och korruptionen sträcker sig ända upp till polischeferna och partiledarna. Det är ju rätt listigt tänkt av manusförfattarna. Bra! Men det var inte det jag skulle komma till utan en annan detalj som slog mig.
Storyn utspelar sig ju i gymnasiemiljö och när man ser ungdomarna i ”Brottet” gå omkring och bära på världslitteraturens klassiker så ser det oerhört imponerande ut, det ser faktiskt livsfarligt ut, och man tänker att det lika gärna kunde vara dynamit de hade i väskorna.
För vet man något om livet, så vet man också att de mellan de hårda pärmarna har fröet som kommer att få dem att börja växa och ifrågasätta sakernas tillstånd i världen.
Så när man ser en ung bildad människa i dag, då vet man att man ser den framtida makten framför sig. För det är de som gör sig lite besvär i unga år, inte de som bara festar, som en dag tar över samhället.
Kulturskatten är förmodligen det värdefullaste vi kan överföra till nästa generation. Det är hundra gånger viktigare för individen att få kunskap där, än att lära sig hur man sköter en maskin, tex.
Kulturen kommer en dag att föra samhället vidare upp till nästa nivå, framtidens nivå för den nya människan i den nya epoken, det är jag övertygad om.
Men varför är då böcker så farliga?
Helt enkelt för att litteratur är den effektivaste vägen att överföra meningsfull kunskap om hur livet och samhället fungerar utifrån ett historiskt välbeprövat perspektiv. Det är därför de som läser får ett försprång mot de andra i sin generation. De som har kunskap slipper göra om klassiska misstag i livet, och det är givetvis mycket värdefullt. Och det är det här världens diktatorer känner till, och det är därför de brukar vara så snabba med att tända bokbålen när de kommer till makten. För som makthavare vill man naturligtvis ha ensamrätt på den väsentliga informationen. Folket ger man bröd och skådespel i stället, godbitarna behåller man för sig själv. Så har det sett ut i alla tider, från Romarriket till Nazityskland.
Men i dag har vi ju i alla fall någon sorts demokrati och nån sorts åsiktsfrihet.
Varför inte utnyttja det?