lördag 12 september 2009

Det är de längst ned på samhällsstegen som mår sämst

Visst är det tufft att leva i Klondike. Och givetvis är det de fattigaste längst ned på samhällsstegen som mår sämst. Tillhör du denna skara?
Misströsta inte.
Det finns vägar ut.
Som att skaffa sig en guldhöna till exempel.
Det gäller först och främst att man går plus varje månad och se till att man får en sparkvot på minst 10% av inkomsten. Då blir ekonomin bättre och bättre undan för undan. Sedan ser man till att få ränta eller avkastning på pengarna så är snöbollen i rullning. Man ska inte sikta på att bli miljonär i ett första skede, utan helt enkelt att bara ständigt förbättra sig. Är du fattig och obemedlad räknas varje hundralapp som går in på kontot. Glöm kvällstidningarnas snack om spelmiljonärer hit och dit, det bara förblindar en. Satsa på att få ihop 50 eller 100 000 till en början istället. Sedan har du en guldhöna som kan värpa rätt rejäla guldägg åt dig. Man måste se sin ekonomi i ett lagomt perspektiv. Det är lätt att tappa perspektiven när alla pratar miljoner. Alla kan inte vara bäst, men alla kan få en bättre ekonomi genom små, små förändringar på lite längre sikt. Det är så man får se det.
Per H Börjesson har skrivit en lysande bok i ämnet som heter Så här kan alla svenskar bli miljonärer. Den borde ingå i grundkursen på gymnasiet. Boken serverar unik insiderinformation om metoderna i finanssektorn för att lura skiten ur folk. Det är kunskap man borde ha redan när man går ut i vuxenlivet för att stå stark. ”De flesta i finansbranschen tjänar grova pengar på folks okunnighet”, säger en insatt källa. Och det är detta faktum Per H visar otaliga exempel på i denna mycket inspirerande publikation.
Så här skriver han bland annat;
Att tjäna mycket pengar är inte samma sak som att vara rik, för även för höginkomsttagare är utgifterna oftast lika stora som inkomsterna. De flesta som byggt upp en stor förmögenhet är mycket sparsamma. Och det är aldrig för sent att börja ta efter deras exempel. Men om man spelar för att bli rik, då är man en given förlorare.
Bankerna vill att du köper deras fonder istället för att ha egna aktier i en depå, och det har att göra med att 50% av bankernas miljardvinster kommer från ”dolda” fondavgifter. En aktiedepå tjänar de nästan ingenting på. Men du som sparar tjänar desto mer på denna sparform. På samma sätt tjänar försäkringsbolagen enorma pengar på sina pensionsförsäkringar. Man ska inte börja pensionsspara före 40 års ålder. Det är helt fel prioritering menar PHB. Han lämnar också en hel del information om bankernas alla mer eller mindre "mystiska" sparformer. Kapitalförsäkringsdepåer utan reavinstskatt låter som ett bra erbjudande, men PHB menar att man i längden ändå förlorar på dem.
Hedgefonder är ett skojeri också. Man kan lika gärna göra sin egen hedge genom att vikta obligationer eller obligationsfonder i lagom omfattning mot sina aktier, beroende på vad man tror om börsutvecklingen. Tror man inte längre på börsen och räntan är på väg uppåt då ska man öka innehavet i obligationer. En amerikansk tumregel säger att man ska ha lika stor procent i räntepapper som man är gammal.
Det är många små, små besparingar som ger de stora pengarna i längden. Bara genom att sluta köpa kassar i affären kan man spara 130 000 på femtio år. Och inte minst gäller denna snöbollseffekt på alla finanstjänster de erbjuder oss. Och det är framförallt där vi ständigt blir lurade.
Gör dig själv en tjänst, läs den här boken först, gör dina affärer sedan. Det kommer du att tjäna på.

söndag 6 september 2009

I Klondike

I Klondike har alla en mycket underlig historia
I Klondike är alla offer för en komplott
I Klondike skriver alla böcker ingen vill läsa
I Klondike vill alla tjäna snabba pengar
I Klondike vill alla ut på landet och rå sig själva
I Klondike är alla utskrattade av djävulen för att alla tänker lika
I Klondike saknar galenskapen gränser
I Klondike är psykopatin normal och friskheten sjukdomsklassad
I Klondike gräver alla guld under gråt och tandagnisslan
I Klondike vaskas det bara fram kattguld
I Klondike är alla hjärtligt trötta på skiten
I Klondike tar man livet av varann
I Klondike tror ingen på Gud

Watts, L.A., augusti 1965 – Kortedala, Göteborg, augusti 2009

Oroligheterna i Göteborg och Uppsala fortsätter och eskalerar natt för natt. Det blir bara värre och värre, men ingen fattar varför det sker. De nattliga upproren sprider sig hela tiden till nya förorter, nu senast Kortedala där man satte eld på bilar och kastade sten på polisen.
”Veckan som skakade Sverige”, skriver en tidning. Det är lite Watts, L.A., 1965 över det, då en urspårad rutinmässig trafikkontroll utlöste oerhörda raskravaller med över tusen skadade.
Jag ser Sverige av i dag som en slags krigszon med alla underliggande orättvisor och motsättningar. Sverige är inte längre det goda folkhemmet där alla är välkomna som de är. Sverige har blivit ett ont och ojämlikt land, så det konstiga är inte att det exploderar då och då, det konstiga är att det inte sker oftare. Precis som i Watts 1965 är de utlösande faktorerna samhällsförtrycket, utanförskapet och polishatet. Dessa tre ting finns alltid med i bilden när något sker. Nu som då. Att det här skulle komma profeterade Lundell om redan 2005 i Värmen, så för vissa av oss är fenomenet inte ett dugg förvånande.
"Folk i ghettona lever ett liv som i stort inte är mycket bättre än döden. Snart kommer det att explodera.", skrev Lundell alltså för fyra år sedan. Men forskarna vid Göteborgs universitet behöver tre år till på sig för att förstå vad som nu händer.
Tja, alla akademiker är väl en aning efterblivna...så är det ju bara.