tisdag 30 augusti 2011

Den svenska kulturen är död

Jag känner att kulturbranschen är död i Sverige. Alla konstnärer har sålt sina själar och ingenting som kommer fram är angeläget, sannfärdigt eller ens litet intressant. Tvärtom, allt som släpps är ren desinformation. En mörkläggning av medelklassens tyranni samt dess idioti. Kulturen är alltså död, radio och tv likaså.
Vilken utveckling…vad ska vi göra nu?
Ska vi bara sitta och glo på väggarna resten av livet och invänta döden, eller ska vi knulla ihjäl oss 24-7?
För den kultur som existerar, har bara syftet att förströ den sysslolösa aristokratin, precis som under antikens dagar. Alla kulturyttringar tävlar om vem som kan slicka mest uppåt och samtidigt sparka mest neråt, allt för att tillfredsställa överklassens gigantiska livshat.
Nu är vi alltså i ett samhälle utan vare sig kultur eller religion och var hamnar vi då?
Ja, det kan man verkligen fråga sig.
Ett samhälle helt utan själ, utan tro, hopp och kärlek.
Det låter som helvetet för mig.
Och det är där vi är; i dödens käftar allihop.
Antingen blir det väl en kulturrekyl snart, eller så går hela samhället under, det är de två vägar jag ser. För just nu känns allt som Fritz Langs Metropolis. En stor skara slavar i underjorden och en liten klick härskare i himlen som kan göra precis vad de vill.
Men folk i allmänhet skiter väl i religion och kultur misstänker jag. De bryr sig bara om pengar, sex, villor, bilar och vin. Och så sina kära barn förstås.
Men det är just medelklassens ungar som blir sårbarast när samhället spårar ur. Det är där hämnden kommer från de underkuvade. Det är medelklassens rotlösa ungar som kommer att fara illa i själen på sikt när allt blir materialism och cynism, när alla skiter i det andliga och går köttets väg.
För ingen vill väl att just deras barn ska växa upp till cyniska svin och potentiella mördare.
Men det är så det kommer att sluta.

lördag 6 augusti 2011

En känsla av domedag

Min tanke just nu är att det är litet domedagskänsla över allt som händer. Det ligger något ruggigt över oss och hotar oss från alla håll.
Nyligen hade jag en dröm, som antydde samma sak, att den yttersta dagen är väldigt nära.
Det är bäst att passa sig nu. Gud håller på med något stort. Världen är sig inte lik. Inget är sig likt.
Allt har fått helt nya undertoner av svindlande bråddjupt allvar. Och jag tror inte att världen kommer att bli sig lik igen heller. Det kommer bara att bli värre och värre. Mer och mer crazy för varje vecka. Så man bör försöka skärpa sig den tid som är kvar.
För nu är det allvar.
Det ÄR Gud eller Djävulen som håller på med något nu mot världen. Smocka på smocka langas in och ingen lämnas emotionellt oberörd i längden.
Glen Gregory i Heaven 17 sjunger ju det i An electronic prayer att; ”From beyond a message has come, slowly the last forever has begun”. Han menar att det är en massa gudomliga tecken som radas upp hela tiden för att få oss att vakna ur vår sömn, eller eventuellt för att skrämma oss. Skrämma skiten ur oss allihopa.
Och rädd är man ju nuförtiden. Och det finns väl som sagt viss anledning också.Tillvaron har blivit så skruvad att det kan vara en riktigt otäck upplevelse bara att slå på tv:n en normal vardagskväll…
Bara en sån sak.

fredag 5 augusti 2011

Veckans citat

”Glädjen har försvunnit helt ur tv-huset. Folk där mår inte bra. Sveriges Television påminner mer och mer om ett koncentrationsläger i atmosfären.”
Peter Wahlbeck, komiker och Rudolf Hess-lookalike

”Snart kommer svensk tv att se ut som italiensk gör i dag; bara en massa tuttifruttiprogram och nakna vädertjejer överallt…”
Anonym tv-expert

Allt är i rörelse”
Ulf Lundell

”Ingenting har hänt”
Stefan Sundström