 |
| God hygien och ordning i kylen motverkar svinn. |
Det här med matsvinn är ju som bekant ett hett ämne i klimatdebatten.
Jag jobbar själv stenhårt med att inte slänga ätbar mat och har
under flera år haft i princip noll matsvinn.
Hur lyckas jag då med det?
För det första har jag kallt i kylen, runt 5,5 grader, för
det andra jobbar jag mycket med frysen. Mer mat än man tror går att frysa.
Ostkanterna du samlar och ska använda till pizzan, ska inte ligga i kylen i tre
veckor och bli gröna av mögel. Nej, de lägger man i en påse eller container och
fryser in i väntan på att mängden ska bli tillräcklig för en plåt.
Likadant med jäst. Köper man hem sex jästkuber för att ha
till framtida bak, så ska ju de också in i frysen i en påse, inte ligga i kylen
och bli torra.
Bröd bakar jag själv och fryser in i skivor och tar fram 4-5
stycken skivor efterhand. På så sätt blir det inget svinn på bröd heller.
Av samma skäl köper jag hellre frysta och inlagda grönsaker
än färska.
Är det extrapris på tomater som du ska ha på ostmackorna, ta
inte 8 för att det är billigt som sedan ligger och mjuknar, ta 3 som säkert går
åt. Och den grundregeln gäller generellt för all mat. Köp inte hem mer än som säkert
går åt. Ta gärna litet i underkant, särskilt på färskvarusidan. Var inte rädd för
att kylen ibland är litet tom, var rädd för att kylen är överfylld med gammal mat.
En vara som lätt blir gammal är den bredbara leverpastejen.
Den är dryg som sjutton. För att undvika svinn där, måste du medvetet
prioritera att lägga leverpastej på smörgåsen, även om du just den morgonen
känner för ost. Man måste jobba som butikspersonalen, det som har kortast datum måste gå först.
Kolla alltid datumen på känsliga varor i butik och undvik
deras fallgropar på gamla varor. Den smällen får faktiskt butiken ta. Har
du inget att göra en kväll, gå till kylen och kolla datumen på varorna, och
markera de varor som behöver tillagas snarast. Använd alltid det känsligaste först,
gå inte på vad du är sugen på. Ha ordning och reda på maten i kyl, frys och skafferi.
Kolla över ibland och hitta och använd sådant du inte visste att du hade. Ha rent
i kyl och skafferi, för att undvika bakterietillväxt och mögel och skadedjur.
När jag kokar potatis kör jag hela påsen i ett kok, som i ett
storkök. Potatis går alltid åt. Likadant med pasta. Jag kör ett kilo åt gången,
hela förpackningen. Undvik smårester som är svåranvända som t.ex. tre
potatisar. När jag använder en halv gul lök, lägger jag den andra halvan i en
tupperwareburk och ställer in i kylen. Generellt tycker jag gul lök håller sig
bäst i kylen i en tät påse, även om Expressen påstår något annat. Äpplen har
jag också i kylen. Likaså rå och kokt potatis.
När du gör ett storkok soppa eller gryta, slänger du ned alla
gamla rester du har, typ. Se till att det går åt. Sedan har du mat i fjorton dagar.
Burkspad från tonfisk och grönsaker och stekspad kan frysas in i plastburkar och användas
som gratis fond.
När man väl slår till på färska grönsaker i butik vid en storhandling,
ja då ska man ju börja med att göra en stor matsallad, inte lasagne om vi säger
så. Har du känsliga färskvaror hemma så måste dessa omsättas direkt, för där
sätter försämringen in blixtsnabbt. Ja då får du helt enkelt äta sallad i tre raka
dagar och ta lasagnen sedan.
Tänk alltid ”ekonomi” i köket så kommer du på rätt spår. Har
du litet rester, sväng ihop en improviserad middag av det, ställ dig inte och laga
nytt i det läget.
För att till fullo lyckas med det här måste du inse att livet är Ultimate Survival med Bear Grylls, inte Isabella Löwengrips barbievärld.
Det är din mat.
Det är dina pengar.
Det är ditt liv.
Det går att lägga stekflott på smörgås som på 1800-talet.
Fotnot:
Sparpotentialen i att få ner matsvinnet till noll ligger på ca 1500 kr per person och år. Du gör också klimatet en tjänst.
