tisdag 30 september 2008

Världen är kaputt

Världens börser säckar ihop allt mer. Företag på företag, börs på börs slaktas av marknaden. Det verkar som om ingen gör några vinster längre. Man får intrycket av att alla företag bedöms vara halvt om halvt konkursmässiga och har mer utgifter än intäkter.
Anrika trygga Volvo har sagt upp flera tusen anställda i år. Gamla traditionella ekonomiska hörnpelare i USA faller en efter en. Marknadens optimism är snart all-time low.
Det går helt enkelt inte så bra för kapitalisterna just nu och det gläder mig som den stora antikapitalist jag är.
Världen är kaputt men det skiter jag i.
Jag tror det har att göra med den nya girigheten som breder ut sig överallt. Alla är penninghungriga odjur nuförtiden och inte längre människor. Då blir allt vidrigt och outhärdligt omkring oss. Och det syns på folk i dag vad dom går för. Det syns att alla är fallna. Därför är det svårt att leva normalt i detta läge. Det är bättre att vänta på att skiten ska skära ihop totalt så att möjligheten uppstår att få börja om från scratch igen. Bygga en ny värld på ruinerna av den gamla.
För ju mer vi jagar pengar, desto mer dör livet, så funkar mekaniken. Till sist finns inget kvar av värde att försvara och heller inget vettigt liv att överhuvudtaget ens köpa sig.
Då är världen och vi själva bankrutt och den dagen närmar sig med stormsteg.

PS Barkaby sportflygplats i Järfälla läggs ner vid årsskiftet, så nu kan inte IT-konsulterna längre flyga sina maskiner till jobbet. Så tragiskt.
DS En 23-åring i Eskilstuna döms till ett års(!) fängelse för att ha snattat två DVD-filmer a´49,90 kronor på Coop. Det var ju verkligen tragiskt! Eller snarare tragikomiskt. Snacka om nolltolerans.
DS2 Alex Schulmans nya ser blid ut. Då har hon väl äntligen hittat sin lizard som kan förnedra henne litet? Gå ut på stan med henne i hundkoppel osv. Kärleken är verkligen så blind som dom säger att den är, om inte blindare.

söndag 28 september 2008

Flugan


Jag har fått in en fluga nu i slutet av september, men den flyger inte som flugor brukar flyga, så där ettrigt, utan mer svävande och lugnare än vanligt. Den har mer närvaro än någon annan fluga jag har träffat på och den verkar även intelligentare. Dessutom har den profetiska anlag. Den vet hela tiden vad jag ska göra härnäst, för där sitter den och väntar på mig. Ska jag ta en klunk öl sitter den på ölflaskan, ska jag in i kylen sitter den på kylskåpsdörren, ska jag diska sitter den och lurpassar på diskborsten osv, osv. Sedan är han sällskapssjuk också för han följer efter mig mellan rummen. Det är kul att studera den lille rackaren. Man blir förvånad över hur mycket även en sådan liten krabat kan ha i huvudet. Det är som en liten busunge ungefär, som blir upptrissad av att lägga sig i allt och för vilken vuxenvärlden och människovärlden ännu är helt magisk.
Så föreställer jag mig att flugans perspektiv ser ut.
Det kan man väl lära sig något av antar jag?

Att hitta sanningen

Om Prognosmakaren (http://www.prognosmakaren.se/) har rätt ska börsen ner 15-20 procent till, sedan planar det ut för att sedan vända uppåt. Det vänder vid årsskiftet tror dom.
Ulf ”Fenrisulven” Lundell är på turné, en avskedsturné. Han har hittat sin sanning nu och därför är det läge att lägga av. Undrar vad den sanningen går ut på? Vad är han redo för nu?
Blir det allvar nu efter fyrtio års förspel, efter fyrtio år av förberedelser? Jag anar storverk.
Själv har jag förberett mig för något under tjugo års tid. Lundell har hållit på i 40. Det är en viss skillnad i kvantitet men kanske inte lika mycket i kvalitet?
Vi kanske kan hjälpas åt om vi nu vill något mer? Tillsammans har vi massor av erfarenhet vi kunde göra något av. Lundell torde vara någon av de eviga han också. Jag skulle nästan tro det.
Men orkar han bryta någon ny mark nu, eller vill han bara dra sig tillbaka och avsluta livet ifred från världen?
Eller är han som jag sugen på något stort?
Det får väl visa sig.
Veckans stjärnskörd; Paul Newman avliden i cancer 83 år gammal. Dom gamla stora faller en efter en nu. Nästan varje vecka försvinner någon av dom nu.
Mail från farsan igen. Han vet bara vad det är för dag och vad han heter, sedan vet han inget mer. Där någonstans tar idéerna slut liksom övrig tankeverksamhet. Det är helt patetiskt.
Drömde att jag befann mig i ett ”ambivalent” fångläger i Kina. Vi var både fria och samtidigt inte på något sätt. Vi försökte höja rösten för mänskliga rättigheter men blev jagade av militären. Enda sättet att ta sig ifrån ”Djävulsön” var genom att hänga sig fast på skrovet på någon av Kinas silltrålare som hade fritt tillträde ut genom de jättelika fängelseportarna. Jag försökte med det. Drömmen betyder väl att vi i Sverige också indirekt lever i diktaturen Kina utan att riktigt veta om det, via någon form av svart magi som sprider sig som ringarna på vattnet genom världen. Magi från den onda roten som ingen kommer undan. Jag har drömt liknade drömmar tidigare på samma tema som just går ut på att Kina är centrum för för all den ondska som hemsöker den moderna världen.

tisdag 23 september 2008

Matriskoden


”Jag tror någon har knäckt koden.”
”Matriskoden?”
”Vilken kod skulle jag annars tala om?”
”Holy shit! Vad gör vi nu? Vet du vem det är?”
”Ingen aning, det kan vara vem som helst, en kines, en pygmé, en norrman. Vi vet inte, men det måste vara ett geni för det har aldrig hänt förr.”
”Jag som trodde systemet för mänsklig själsallokering var totalsäkert!”
”Vi har misstagit oss. Och nu ligger vi gudar och övriga dolda härskare lite risigt till om man säger så. Vi har störningar på alla våra system överallt just nu.”
”Helvete också! Kan det vara Loke?”
”Det skulle kunna vara den djäveln. Gudarnas fiende och människornas vän verkar ha dykt upp från ingenstans igen.”
”Gudars skymning, tänk om han får storhetsvansinne och befriar Fenrisulven! Då är ju det roliga slut för oss gudar här på jorden. Det luktar rök – ragnarök. Har vi ingen aning om var han kan finnas i världen?”
”Nej, inte den blekaste. Han kan gömma sig varsomhelst, i skogen, i en öken, på en bergstopp eller i en källarhåla i någon stad.”
”Och nu kommer han att väcka upp mäskligheten ur deras djupa sömn och göra dom upproriska mot oss. Det är väl det första han gör?”
”Ja han gillar ju att upplysa människorna om våra fula tricks.”
”Det här var definitivt det värsta som kunde hända för oss i den jordiska eliten just nu.”
”Definitivt det värsta.”
”Vi som har spelat i vår egen division här på planeten, och nu kommer vi att få en situation där alla ska vara med! Jag mår illa, jag känner mig plötsligt riktigt sjuk.”
”Jag med. Men det jävligaste av allt är att vi inte har någon att be några böner till heller, för det är ju vi som är gudarna.”
”Vi hade bara vårt system.”
”Och nu är det knäckt av den sluge Loke.”
”Vi är chanslösa nu.”
”Jag är rädd för det.”

måndag 22 september 2008

Pappa, vad är biologiångest?

”Pappa, vad är biologiångest?”
”Det är det pokerspelare har i direktsändning på TV när de försöker se iskalla ut trots att lavan sprutar ur öronen. Solglasögonen kan inte alls dölja detta, det är därför dom ser så otroligt dumma ut. Biologiångest kan också uppstå när någon försöker vara sexig som inte är det. Eller när man glömt sin själ någonstans och känner sig som ett köttstycke. Det är en vanlig känsla i detta land. Biologiångesten syns överallt om du börjar se dig omkring.”

”Varför finns det inga riktiga pubar i Sverige som i England, dit alla är välkomna, även gamla gubbar och tanter?”
”Därför att Sverige är ett konstigt land med konstiga människor, sjuk moral och sjuk människosyn. Men vi har ju desto fler sjukhus istället. Man skulle kunna säga att vi satsar på att vårda oss lyckliga med läkarnas hjälp medan engelsmännen helt enkelt går och tar sig en pint och är som folk.”

”Varför har vi så mycket lagar och regler i Sverige, pappa?”
”Det är för att byråkraterna, poliserna och tjänstemännen ska ha någonting att göra om dagarna. Och sedan håller det dom undre klasserna nere på ett effektivt sätt. Allt måste stympas, kuvas och tuktas i detta land, annars kunde någonting som liknar livet uppstå, vilket de fascistiska och nazistiska myndighetspersonerna är livrädda för i sina förkrympta små hjärtan. Så ligger det till mitt barn.”

”Men varför ser alla politiker likadana ut då?”
”Det är för att ingen har någon egen identitet, ingen egen personlighet och alla dessutom har sålt sina själar till djävulen. Och det är för att de alla är riktiga fegisar som inte vågar vara sig själva här i livet. Politiker är nämligen flockdjur som följer en ledare. Det är skönt för då slipper man det egna ansvaret.”

”Sedan hade jag bara en fråga kvar och det är varför man sa känn stanken från Enskilda banken förr i tiden?”
”Det var för att bankpersonalen bajsade i papperskorgarna för att jävlas med städarna.”

A bloody fucking swedish day


Man vaknar och man är sned
Man vill gå till den mysiga engelska puben och berätta sitt livs historia
Men det finns ingen
Man lyssnar på Borgs litanior
Man hoppas på mirakel
Men får bilkrascher
Man vill ha något stort
Men får bara småpotatis
Man vill krypa ur sitt skinn
Man vill glömma hur det ligger till
Man vill fly någonstans
Man väntar på natten
Man väntar på månen
Man väntar på att drömmen ska bli sann
Man väntar på bättre tider
Men tiden mal långsamt långsamt som en trött gammal kvarn
Too much time to think
Too little to do
It´s a bloody normal fucking day in Sweden

söndag 21 september 2008

Alla säger samma sak, fast på olika sätt


Alla kulturens främsta personligheter säger samma sak, fast på olika sätt. Alla de som fortfarande har några känslor kvar och klarar en hyfsad analys, som Lundell, Robbie Williams, Öijer, Maja Lundgren, Kjell Höglund, Cohen mfl, mfl.
Det alla säger är att västvärlden på något sätt har spårat ur och att vi lever i riktigt dåliga tider mänskligt sett. Rent humanekologiskt är någonting på tok.
Ändå ser inte dessa herrar och kvinnor att någonting viktigt förenar dem utan de ser varandra inbördes som värsta konkurrenterna, värsta idioterna.
Det är väl också symptomatiskt?
Ett tidens tecken om något.
Kapitalisternas ekonomiska piska har avhumaniserat oss alla, och i dag är vi inte i första hand medmänniskor utan konkurrenter indragna i ett blint krig. Och detta gäller även kulturens främsta.
Ska vi vinna mot kommersialismens onda krafter måste vi börja se det som förenar oss och bilda enad front, annars kommer vi ingen vart med vår anti-rörelse.
Vi är några stycken i denna värld och i detta Sverige som har förmågan att läsa av tidens tecken, vad som är i görningen och vad som ligger i luften. Och vi måste kämpa tillsammans mot samhällets riktiga skurkar, inte ägna oss åt inbördes smutskastning, inte märka varandras ord och inte hänga upp oss på detaljer hos våra bröder och systrar.
Låt oss kämpa tillsammans mot storkapitalet och dess reaktionära krafter som härjar vilt omkring oss just nu.
Och tänk om någon för en gångs skull kunde sluta prata och göra något istället…

torsdag 18 september 2008

Som att kasta lite salami till ett vrålande lejon

Fed köper världen lite tid och räddar den temporärt.
För 500 miljarder kronor får man en dags tillfälligt andrum. Men det är som att kasta åt ett rytande lejon en skiva salami. Han blir bara ännu hungrigare och ännu argare. Redan dag två var börslejonet deprimerat igen trots korvskivan och tappade ytterligare fem procent efter nio månaders konstant nedgång. Nu ska lejonet få ett par skivor korv till, denna gång av några av världens största centralbanker. Man genomför nu en gemensam räddningsaktion ”för världens skull” bestämdes det idag. Man vill inte se alla världens börser slå i botten samtidigt.
De sparare som ännu har Ryssland och Turkietfonder tappade i går 20 procent på en enda börsdag. Spararna världen över drar nu paralleller till 30-talet och flyr i så stor skala till obligationer att svenska riksgälden var tvungna att nödstoppa sin handel med statsväxlar i dag. Det har nästan aldrig hänt förr.
I Moskva är de så skitnödiga just nu att de inte törs ha sina börser öppna för handel. Nödstopp även där. Putin och Medvedev slänger också åt lejonet en bit salami, 500 miljarder precis som fed. Det är knappast troligt att lejonet blir mätt på det heller.
Men i Sverige manar förstås ”experterna” till lugn som alltid. I nio månader har dom sagt åt oss att sitta stilla i båten som hastigt sjunker. Det kanske är dags att rädda vad som räddas kan innan man är bankrutt, innan världen är bankrutt.
Innan industrialister och kapitalister har förslösat allt tillgängligt produktivt kapital på lyxhoror och dyr champagne.
För det är väl den vägen pengarna har försvunnit misstänker jag.
Ty sådan är nu världen.

onsdag 17 september 2008

The Shining







Göran Rosenberg om självbedrägeri

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=578&a=828961

”Ers Majestät ser inte riktigt kry ut i dag”

En avslöjande bild från riksdagens öppnande i DN. Kung Carl Gustaf ser sjuk ut. Påminner i uppsynen om en trött 100-åring. Silvia Sommerlath vill inte vara med på bild och gömmer sig under ett svart parasoll som hon monterat upp på huvudet. Reinfeldt skrattar i smyg åt eländet när han går förbi efter att ha avslutat sitt tal till de svenska judarna. Han citerade Hitler och påminde oss ånyo om att ”Arbeit macht frei”. Det har ju kungen hört så många gånger förr. Inte undra på att han börjar se så trött ut. Det är ett tufft jobb att vara kung, men någon måste göra skitjobben också på den öppna anstalten Sverige.
Lägret kallas en demokrati. För var dag blir den bättre, men bra lär den aldrig bli.
Fråga oss på botten.

Världens snällaste kille, artisten Papa Dee, flippade ur i helgen och drämde en stekpanna i pallet på sin hustru och kastade ut henne i trappen där hon hittades kraftigt blödande. Ja, det är som jag brukar säga; i de lugnaste vattnen lurar de fulaste fiskarna. Nu är han gripen av polis, sitter inlåst och riskerar att få sin karriär förstörd.
Man kan fråga sig vad som låg bakom.

tisdag 16 september 2008

En total finansiell kollaps hotar nu världen

Vid det här laget känner väl alla till Lehman Brothers konkurs, USA:s fjärde största investmentbolag som har ridit ut samtliga ekonomiska stormar sedan 1850.
Alla utom den här senaste. Och det säger väl litet om vad som är på gång, hur stort detta är.
Nu hotas även AIG, Amerikas största privata försäkringsbolag av exakt samma scenario.
93 procent av aktiens värde har raderats ut sedan toppnoteringen för två år sedan.
Det är alltså inte mycket kvar av dom i dagens läge.
I går föll aktien med 60% på en enda börsdag. Man behöver inte vara Einstein för att kunna räkna ut vad som snart kommer att ske.
Faller AIG, och det är väldigt nära nu, är det som att dra bort bottenplattan ur världens finansiella skyskrapa.
Då rasar allting.
Detta eftersom AIG har ett finger med i spelet överallt.
Och det här kommer att sprida sig till Sverige också om det inte redan har gjort det.
Bostadspriserna i Stockholm har fallit med 20 procent den senaste tiden. Swedbank har fordringar i Lehman Brothers på 8 miljarder kronor som sitter löst. Marknaden slaktar de svenska bankaktierna. SEB:s A-aktie var för ett drygt år sedan uppe i 225 kr. I detta nu är den värd 103 kronor. En nedgång med 54 procent.
En storskalig global finansiell kollaps inom en snar framtid är inget omöjligt scenario, för allt drar år det hållet.
Det verkar som om jag och Ronald Weinland börjar få rätt i våra profetior.
Håll i er, för snart börjar marken att gunga på allvar!

söndag 14 september 2008

Passarej för dvärjen, Klitty

Klitty knullar runt i en dokusåpa
Klitty får göra barn-TV
Klitty flyttar till Stockholm för karriärens skull
Klitty börjar gå på premiärer
Klitty träffar en snygg kille
Klitty börjar byta hårfärg titt som tätt
Klitty blir helfrälst i New York
Klitty gör slut
Klitty får jobb på Okej
Klitty börjar samla på skor
Klitty träffar en ny
Klitty äter sushi
Klitty börjar sjunga
Klitty suger först och skriver kontrakt sen
Klitty gör slut igen
Klitty träffar ”den rätte”
Klitty åker jorden runt på 80 dagar
Klitty gifter sig
Klitty skiljer sig
Klitty börjar festa varje natt
Klitty börjar med kokain
Klitty tas in på rehab
Klitty skrivs ut
Klitty tar en överdos
Klitty dör
Klitty begravs i en rosa kista till toner av Chopin
Klitty faller i glömska
Sagan slut
Dvärgen skrattar

Den nya klyschan

I det svenska samhället är det i dag en populär klyscha att hävda att man inte har någonting att dölja. Inte för någon, inte ens sina fiender eller Storebror Staten. Man kan vara helt öppen med allt!
Haha, undrar hur sant det är?
Inte särskilt tror jag. Det är ganska löjligt att hävda det perspektivet i livet.
Jag skulle tvärtom vilja påstå att alla har massor att dölja för alla möjliga intressen i världen om de bara tänkte efter litet.
Alla människor har lik i lasten, men som de kanske inte alla gånger är medvetna om själva. Det brukar vara något de gjort mot någon nångång. Något oförlåtligt som bara väntar på att slå tillbaka, en tickande bomb i deras liv.
Kanske har man klivit över ett lik i karriären eller kärleken. Kanske har man hädat Gud, den Helige Ande eller hånat Djävulen. Kanske rör det sig om sexuella snedsteg. Kanske önskar man någon död i sin omgivning. Kanske har man förrått någon.
Det går att hitta hur mycket som helst i syndaregistret hos folk bara man börjar gräva litet. Riktigt obehagliga saker faktiskt.
Har man varit med ett tag i livet så vet man att det finns många därute som bara väntar på någon form av hämnd, bara väntar på sitt rätta tillfälle.
De flesta har någons onda öga på sig, det tror jag ingen kommer undan. Om man nu inte lyckas med konststycket att bli en perfekt Jesu efterföljare. Men det är väldigt få, om ens någon, som klarar att uppfylla alla dessa krav från ovan.
Och skulle man ändå lyckas med det så kan det finnas skäl att dölja hundraprocentigt rent mjöl i påsen också. För det finns dom som inte tål det heller, det bevisar väl korsfästelsen?
Så hur man än vrider och vänder på det så lönar det sig alltid att vara hemlighetsfull om sina sanningar. Total öppenhet är bullshit. Det funkar inte för någon.
Men ändå är det populärt att hävda motsatsen i dagens Sverige.
Vilka försöker de lura?
Sig själva om att de är rena som snö och inga faror existerar?
Get real!

lördag 13 september 2008

Ike jagar ZZ Top

När jag läste om orkanen Ikes härjningar idag, (mediabojkotten är tillfälligt avbruten pga tristess) så ringde det några klockor i mitt huvud. Är det inte i Houstonområdet ZZ-topgubbarna bor?, frågade jag mig. Jag kollade upp det och det visade sig vara helt riktigt.
Dusty Hill, basisten som samlar på människokranier, har sin 200-miljonersvilla på en strandtomt femton meter från Galveston Bay som härjas hårdast just nu.
Frank Beard har sin lyxkåk i Richmond nära Houston som också är hårt drabbat. Och Billy Gibbons slutligen har sitt hus mitt i Houston.
Så dessa tre herrar har det rätt svettigt just nu. Vi får väl se vad som blir kvar av deras kåkar…om det blir något kvar?
Kolla in "stjärnornas" palats på följande drömsite för alla stalkers; http://virtualglobetrotting.com/map/42744/view/?service=1

fredag 12 september 2008

Bruno K Öijer vet inte vad som driver människor - men det vet jag


Bruno K Öijer skriver i Trilogin att han med en cigg i mun tittar på huset mittemot och att det känns som han inte längre vet vad som driver människorna framåt i livet.
Men det vet jag, och inte är det människokärlek i alla fall, och det är det som kommer att bli vårt fall.
I feelgoodfilmen ”Såsom i himlen” lanseras i en nyckelscen teorin att ”synd inte finns”. Att syndbegreppet är något kyrkan lanserat för att få makt över folk. Det är prästens fru som säger detta till sin man under ett gräl.
Men min erfarenhet är att synd finns och att det många gånger är det enda som får en människa att handla överhuvudtaget. Jag ser följande allmänna drivkrafter;

1. Sug efter njutningar; som droger, alkohol, tobak och sex.
2. Girighet efter pengar.
3. Hämndbegär och hat för gamla oförrätter.
4. Fåfänga.
5. Exhibitionism och önskan att vara populär, snarare än sann.
6. Önskan om social status.
7. Flockbeteende.
8. Rädsla.
9. Drömmen om totalt oberoende från alla band.
10. Parallellt med sin synd söker de flesta också omedvetet sanningen om livet, och de som finner den kan bli räddade.

Det här är bara några syndiga och moraliskt tvivelaktiga beteendemönster som driver människor framåt. Det finns hur många som helst. Och en hel del människor drivs enbart av synd. Begår synd i allt de gör enligt Maharishi. Pet Shop Boys gör ju också den insikten i låten ”It´s a sin”. Där slår Neil Tennant fast; ”All I ever wanted, all I have ever done; it´s a sin.” Vilket är farligt eftersom ett sådant beteende holkar ur ens själ och kraft. Och mängden synd blir också i slutändan avgörande för var man hamnar på andra sidan. Men bland annat den svenska kyrkans syn på livet efter detta är så förljugen. De ser framför sig en kärleksfull Gud som bjuder in alla till himmelriket. Det är också vad gemene man tror i Sverige.
Det hoppas jag verkligen inte. Tror man det har man inte levt i verkligheten. 75-90% förtjänar att få brinna efter det här. De allra flesta ska och bör grillas.
Få är de utvalda som det heter. Och de som får äran att komma till himlen. Det gäller bara de riktiga martyrerna som har förföljts för sin tro. Resten kan hälsa hem. Så säger Bibeln. Så säger jag. Om alla skulle få ärva himlen, då skulle ju världen vara perfekt som den är. Och det är väl det minsta man kan säga.

torsdag 11 september 2008

Livet ska va som reklam


Det ska vara så lyxigt överallt nuförtiden.
Dom enda som inte passar in är människorna.
Allt bygger på ytan. Åt helvete med innehållet och det inre livet. Vi har skapat ett syntetiskt paradis specialdesignat för unga snygga modeller. Hela världen har byggts om till en jättelik catwalk för de utvalda. Övriga får springa på gym och ständigt uppdatera sina garderober och frisyrer för att på något sätt erövra den rätta barbiedockslooken.
Istället för att forma världens ideal som vi vill ha dom, låter vi världens fascistiska ideal forma oss. Och dom idealen skapas på reklambyråer och i fotostudios. Är det lämpliga gurus för den moderna förvirrade människan? Det verkar som om de flesta tror det.
Vi har fått för oss att modemagasinens fixade bilder ska kunna bli vår vardag, haha!
Det är helt skruvat!
Det är helt vrickat!
Vilket skämt!
Lycka till era idioter med era personliga reklamfilmer som ska föreställa livet!
Det är inte ett dugg likt.

Forskarna mot Döden


Jag ska ta ett illustrerande exempel på Dödens makt genom artikeln ”De fann mumien Ötzi – nu är fem döda”. Dessa medelklassare som ska hålla något slags ordningens fasad mitt i all sitt syndfulla leverne, har egentligen inga idéer om någonting. Men när de ska göra rätt för sitt uppehälle tvingar livet ut dom på djupare och djupare vatten, utan att de är riktigt medvetna om det. Egentligen finns det ingen riktig ”livsinput” i deras liv, utan allt blir bara död i slutänden, som med den här mumien Ötzi. Dessa forskare trodde att de gjort sitt livs fynd. Vad de fann var Döden. Och nu är också fem döda av dem;
Konrad Spindler, gjorde studierna av kroppen – dog i inre sjukdom.
Helmut Simon, fann kroppen – gick bort sig i en snöstorm. Dog infrusen precis som Ötzi.
Rainer Henn, flyttade kroppen som förste man – dog i en bilkrock på väg till en konferens om Ötzi.
Kurt Fritz, som guidade till kroppen – gick ner sig i en ravin och omkom.
Rainer Hoelzl, filmade Ötzi för österikisk tv – dog av en hjärntumör.

Vilket övernaturligt mästerverk! Förnumstiga forskare ute på hal is som faller rätt ner i isvaken! Detta bevisar väl egentligen tillräckligt om den femte dimensionens existens om man har någon som helst liten förmåga att läsa mellan raderna. Tänk om vi någon gång kunde lära oss och inse fakta hur märkliga de än förefaller oss.
Då skulle vi komma på mycket bättre fot med makterna och våra liv skulle bli bättre.
Denna gång var det forskarna mot Döden, och dom hade inte en chans.

onsdag 10 september 2008

Apropå dårarna på CERN

And as the low aggress the high all you can do is sit and cry. You've only got yourself to blame. Don't try to stop me it's too late. My mind's made up, this job won't wait. There's nothing left for me to say Hey! There's no need to debate. It's time to designate your fate. Take the M out of M.A.D.
Let's all make a bomb!
Take one hundred scientists or more. Place in a room and lock the door. Let them confer for half their lives. Unlock the door, go in and see what they have made for you and me. A brand new toy to idolize Although the war has just begun, ignore the sirens, let's have fun. Put on your best, go out in style. Although our future's looking black we'll go down town and join the pack. Let's celebrate and vapourize. And as the low aggress the high, all you can do is sit and cry. You've only got yourself to blame. Don't try to stop me it's too late. My mind's made up, this job won't wait. There's nothing left for me to say Hey! There's no need to debate. It's time to designate your fate. Take the M out of M.A.D.
Let's all make a bomb!
Take one hundred scientists or more. Place in a room and lock the door. Let them confer for half their lives. Unlock the door, go in and see what they have made for you and me. A brand new toy to idolize. Although the war has just begun,ignore the sirens, let's have fun. Put on your best, go out in style. Although our future's looking black we'll go down town and join the pack. Let's celebrate and vapourize.

måndag 8 september 2008

Mediabojkott dag 13

Vad består nyheterna av en genomsnittlig dag?
Jo;
några politikernyllen
några kändisnyllen
några fatala olyckor
och en självmordsbombare i Kabul.
That´s it.
Samma formel dag ut och dag in år efter år. Skiten rör sig inte ur fläcken. Och det gör inte nyhetskonsumenten heller.
Dagens nytt ger inget ljus och kommer förmodligen aldrig att göra. Det är liksom hugget i sten verkar det som.
Jag slog på TV:n idag lite på skoj i två minuter, men det var bara en massa levande lik som visade upp sig. Så upplever i alla fall jag alla dom som bara visar upp en perfekt kostymklädd yta med illa dold dödsångest i ögonen och likstela leenden. Dom där två minuterna var som att dyka rätt in i en Roy Anderssonfilm där alla är döda utan att fatta det själva.
Jag har hållit mig från all nyhetsinformation i tretton dagar nu men ännu har inte det väntade personliga lyftet kommit tråkigt nog. Inte på det mentala planet i alla fall.
I viss mån har jag fått ett kroppsligt lyft. Det är som världens smuts har börjat rinna av mig. En tämligen chockerande upptäckt får jag väl säga. Det är jag nöjd med.

söndag 7 september 2008

Mediabojkott dag 12

Min idé är att bryta mig loss från konformismen i samhället och börja gå mina egna vägar genom livet. Försöka komma bort från likriktarna och bryta så många flockmönster jag kan.
Detta för att slå mig fri till slut.
Det gäller att skaffa sig information som ingen annan har från okända källor. Så okända som möjligt som gamla dammiga bortglömda böcker till exempel.
Här i västvärlden styrs all kunskap från samma håll det vill säga etablissemanget och den kunskapen är givetvis värdelös, annars skulle de aldrig släppa fram den.
Det folk man är livrädd för vill man såklart inte ge några nycklar till friheten, det säger sig självt.
Alltså gäller det att komma på egen kunskap som man är helt ensam om. Först då kan det bli något av värde för en själv.
Jag ska försöka utnyttja och utveckla all den unika information jag har och verkligen tro att det får effekt så småningom.
All media är ju egentligen likriktare som slår in samma gamla unkna budskap och fördomar i publiken gång på gång.
Den information etablissemanget ger folket är givetvis tänkt att tjäna pengar på och suga ut arbetarklassen ännu mer. Dom vill absolut inte att vi ska bli fria och herrar över våra egna liv.
Dom vill givetvis ha oss kvar som sina slavar i alla lägen. Det är ju bekvämast för dom.Alltså är ingenting dom däruppe säger till oss sant. All deras information har ett och samma mål, nämligen att manövrera in oss samma lätthanterliga fålla så att dom har oss under kontroll.

lördag 6 september 2008

Vem får inte spader av spaderdam?


In på scenen kommer Hannah Graaf iförd svart spets-bh, svarta minimala spetstrosor och svarta spetsiga skor med en decimeter höga klackar.
”Hej allesammans! I natt tävlar vi för 100:e gången gillt enligt regeln; vem får inte spader av spaderdam? Och spaderdam är naturligtvis jag själv – Hannah Graaf! Hittills har ingen klarat testet men skulle kvällens tönt göra det vinner han prissumman på en miljon och en gratis natt på the House of the Rising Sun i New Orleans!”
En mansröst
”Nattens drottning är som vanligt mina damer och herrar….Hannah Graaf!
En applåd.
Hannah igen:
”Ni vet spelreglerna vid det här laget. Tönten får köra sitt nummer medan jag försöker egga honom med allt jag har. Får han stånd åker han ut med vattenkanonen, lyckas han hålla sig slak vinner han priset. Så enkelt är det…Kvällens hopplösa fall är Naken-Janne som ska visa oss ballongdansen och kanske hur välutrustad han är? Jag får se om jag kan få fart på hans maskineri!
En applåd för Naken-Janne, whooohie! ”
En applåd.
Ballongdansen börjar; da da da da da ni na, da da da da na ni na…
In dansar Janne med två ballonger. Det är något sorgligt över honom. Här har han sin sista chans att profitera på C-kändisskapet och äntligen tjäna sig en hacka, men det är som om han är slagen på förhand och han vet om det.
Han är chanslös mot Hannahs så att säga väldigt graafiska kurvor.
Janne dansar på, ballongerna skiftar plats.
Da da da da da ni na, da da da da ni na.
Hannah intar diverse poser framför Janne. Ställer sig på alla fyra och viker upp sina långa perfekta ben mot stjärten. Lägger sig på rygg och fläker ut benen åt båda håll.
Janne fortsätter sin sorgsna dans.
Än håller han sig slak.
Då ställer sig Hannah upp, drar ner behån och kör upp sina välformade tuttar i ansiktet på den lille pajasen som försöker dansa.
”Haru sugi på ett par sånahära perfekta grejer nångång, vadårå?, väser Hannah.
Då brister det för Naken-Janne. Han får fräs direkt och showen är över.
”Jaha där gick det för Janne, på med vattenkanonen grabbar, spola honom ren!”
Janne spolas av scenen som en liten vante.
Hannah skrattar.
”En applåd för Naken-Janne! Jaha, kära publik där såg vi ännu ett exempel på en stackare som inte hade en chans mot mina gudomliga behag. Nästa vecka gör vi gör ett nytt försök med en ny gäst, välkomna då!”
En mansröst
”Detta var Spaderdamshowen med Hannah Graaf, ge nattens drottning en applåd!”
En applåd.
Ljuset släcks.
Showen är slut.
Bakom scenen gråter Janne.

Mediabojkott dag 11

Släng ner tillräckligt mycket ingredienser i grytan och det blir ingenting till slut. Precis så funkar media. Man ser inte skogen för alla träd. Ingen vet längre vad livet går ut på. Vi är helt väck av all desinformation.
The truth is out there, men någon eller några vill inte att vi ska hitta den, dom ger oss en labyrint istället. Men ju äldre man blir desto fler mönster börjar man att se. Dagspressen det är likriktarna som får oss att smälta ihop till en konform massa härute, där alla tänker likadant, styrs av samma bilder och strävar efter samma enkelspåriga mål. Därför bör press, radio och TV undvikas om man vill komma någon vart med sig själv.
En viss sorts nyheter går alltid hem, det ser man på topplistorna. Det bevisar att vi härute tänker och känner likadant.
Olyckor och ond bråd död lockar de flesta läsare. Vi älskar när det går snett för våra medmänniskor och vi önskar nästan livet ur dom i vår frustration och maktlöshet.
Nyheternas onda bråda död fyller samma funktion som de offentliga avrättningarna gjorde på medeltiden. Vi kittlas lite. Döden är en show i dag precis som halshuggning var en show under franska revolutionen.
Det är så pressen fungerar. Innerst inne törstar vi alla efter blod för våra misslyckade liv. Någon måste få betala.
Men hur mycket utvecklas vi och hur långt kommer vi på det?
Egentligen?

fredag 5 september 2008

"Galna hamburgersjukan"


Galna hamburgersjukan, den nya folksjukdomen, går i alla gårdar från smutsiga gränder och torp till all världens skinande presidentpalats och till och med Vita Huset. Det är helt bing bång. När en smitta är överallt, det är då det är dags att vaccinera sig.
När alla blir fast på någonting då vet man att läget är allvarligt och farligt.
Minns hur det gick för raketerna och folkaktierna Fermenta, Framfab och Ericsson för att dra en parallell till en annan masshysteri som gick åt helvete.
Det nya ”guldet” är alltid kattguld för att inte säga kattsand.
Varje kväll matas missbrukarna med mer tv-reklam för Macar och Whoppers som om de ännu inte vore sjuka nog och behövde infekteras lite till.
Det finns i dagens samhälle massor av hamburgerknarkare som steker biff redan klockan fem på morgonen och sedan fortsätter missbruket både till lunch och middag. Då är man på botten. Vanligt förekommande bland bönder exempelvis.
Galna hamburgersjukan börjar nu anta rent pandemiska proportioner och uppmärksammas även av smittskyddsinstitutet som upprättar hundratals beroendecentrum runt om i landet. Man hävdar från myndighetshåll att detta är värre än pesten 1340.
Maria burgerpoliklinik i Stockholm rapporterar om tungt missbruk ända ner i sjuårsåldern. Riktigt svåra fall som knappt går att bota. Hur ska detta sluta?
Den världsomfattande knarkindustrin med slaktade nermalda Heliga kor som främsta handelsvara börjar nu bli helt okontrollerbar…
Vad ska vi ta oss till?

torsdag 4 september 2008

Skymningen - sprickan mellan världarna


Skymning, min tid på dagen.
I dag dyker hela den lokala fladdermussvärmen upp och sätter sig på taket mitt emot.
Så många har de aldrig varit förr. Säkert fyra hundra. Nytt rekord. Sedan visar de något jag aldrig sett förut. Dom ser inte verkliga ut längre, utan mer som greve Draculas vampyrer i en skräckfilm.
Dom gör något på en helt sanslös nivå, något utöver verkligheten.
Dom höjer sig över kött och blod. Dom är en fantasi, en ren fantasi som i en film.
Oj, nu kom dom tillbaka!
Jag känner en iskyla i bröstet.
Det är makalöst och samtidigt skrämmande.
Det är som jag alltid har trott. Dom har mycket mer att ge än dom visat hittills.
Det har jag anat och misstänkt länge. Nu börjar jag fatta deras sanna nivå och natur.
Dom är helt makalösa. Dom övergår allt förstånd.
Dom ska jag lyssna på och följa, för dom har det. Dom har grejen. Häpnadsväckande. Någonting från en annan värld, en annan dimension, en annan verklighet.
Det där var någonting nytt. Det där gav mig något att fundera på.
Dom kör alltid sin grej i skymningen, det är väl därför dom är svarta.
Jag har alltid undrat varför.
När får jag följa med dom till andra sidan?
"Push on through to the other side", som the Doors sjöng.
Sedan kommer jag att försvinna utan att lämna ett spår efter mig och ingen kommer att fatta någonting.
Haha.

onsdag 3 september 2008

Tänk om vi lever i mikroprocessorhelvetet

Det är något hokus pokus med mikroprocessorer. Något lurt, något ont.
Det känner man om man börjar skärpa sina sinnen.
Det är som om de har någon form av egen intelligens, någon form av eget liv, ungefär som virus. Och dom är märkbart människofientliga.
Taskigt för oss, för nu är de överallt! I nästan varenda teknisk pryl gömmer dom sig, och vart och ett av de små liven har mer kraft än datorn som styrde den första månfärden.
Jag tror inte vi fattar riktigt vad vi gett oss in i.
En ren alienteknologi som har kapat oss rätt av.
Processoreländet började med digitaluren och miniräknarna runt 1975. Alla häpnade över dessa finurliga små ting. Ingen kunde dock drömma om vad som komma skulle. Hur stort det skulle bli. Det blev en lavin.
Men jag tror vi är inne på ett villospår där också, tyvärr.
Man skulle ta en helt analog dag någon gång – om det går?
Den gamla analoga tekniken var pålitligare och betydligt människovänligare. Den höll inte på med en massa trix, utan där var det man själv som bestämde. Analoga grejer kunde man alltid lita på, medan den digitala tekniken har en tendens att göra som den vill och göra en galen. Det är skillnaden.
The creeps have arrived, they´re in our homes.
Man skulle ta och processorsanera sitt hem och bli analogare än trä, bara för att uppleva skillnaden i ett slags modernt ”tillbaka till naturen”. Jag är rädd för att det är något riktigt sjukt med den här nya teknologin, som vi inte ser ännu. Bara anar då och då.
Jag är rädd för att all teknologi går in i våra själar och successivt avhumaniserar oss. Det är det som är den stora faran. Man märker det på kvinnorna som inte är riktigt kloka i dag.
”Det här var ett stolt land en gång, nu är det på deken”, sjunger Lundell.
Och varför har vi då hamnat där?
Det är det jag spekulerar kring och försöker förstå, innan allt exploderar.

tisdag 2 september 2008

Stjärnstatus?


Alla är eller ska föreställa stjärnor i dag.
Det är ett uttryck journalisterna älskar att svänga sig med till höger och vänster. Men börjar man leka litet själv med begreppet kan det bli så här;
Säger man ”stjärnan Bukowski” låter det som värsta ironin eller ett snuskigt skämt.
Men säger man ”stjärnan Celine Dion” låter det klockrent. Då är man allvarlig i tonen.
”Stjärnan George Bush” det blir ironi, men ”stjärnan Cajsa-Stina Åkerström” låter bra.
"Stjärnan Reinfeldt" det låter som en riktigt äcklig typ. Ett pervo.
”Stjärnan Maharishi Mahesh Yogi” känns opassande men inte direkt komiskt. Snarare neutralt.
Säger man "stjärnan Ronald Reagan" och "stjärnan Margaret Thatcher", så hör man direkt att det var två onda politiker.
Sedan har vi ”Stjärnan Hitler”, ”stjärnan Himmler”, ”stjärnan Göring” och ”stjärnan Albert Speer”. Där klingar det i samtliga fall otäckt av ren ondska.
Pröva att sätta ihop era egna stjärn-namnkombinationer och lyssna hur dom låter.
Man uppnår en del oväntade effekter.
Det avslöjar en hel del.
Riktigt vad får ni fundera på själva, men det kan ha med karman att göra som på något sätt smyger sig in i namnet.

Det sjunde inseglet


Jag såg Bergmans ”Det sjunde inseglet” första gången under gymnasietiden som en analysuppgift i svenskan under en temadag.
På den tiden gav den mig kalla kårar. Inte för att den var så otäck, utan för att den då var så obegriplig. Jag hade inte en aning om hur jag skulle kunna klara analysen av detta blurr och snåriga vansinne.
Det här är en för svår film för 17-åringar, helt klart. Man vet för lite om livet i den åldern.
Bergman var själv 39 när han gjorde den och dessutom ett geni så då förstår man ju.
I natt såg jag om den för första gången sedan dess och nu förstår jag precis vad den går ut på.
Man behöver ha varit med ett tag för att kunna göra det.
Titeln är något missvisande.
Filmen handlar inte så mycket om den sista tiden som att människan alltid har trott att hon lever i de yttersta dagarna. Den handlar om att mänskligheten alltid har haft kniven på strupen och sett mer av Dödens närvaro än av Guds.
Den hånade gycklaren och pajasen Jof (kan syfta på bibelns prövade Job), ett alter ego för Bergman själv, har direktkontakt med Gud och andevärlden via osynlig lina. Ingen tror honom dock utan ser honom som halvt galen. Men det är han och hans familj som klarar livhanken till slut.
Och filmens slutkläm blir väl därför att endast de saliga dårarna går hela ur livet, övriga slukas av Dödens käftar.
Filmen handlar alltså om att den övernaturliga dimensionen är här och nu i våra liv, men att bara ett fåtal ”idiotförklarade” individer klarar att se detta till fullo. Det är dom som är satta att varna och guida mänskligheten, men istället bespottas dom av den gemena hopen.
Dom blir tagna för att vara häxor eller sinnessjuka.
Så har det varit i flera tusen år i Sverige och vi är kvar där än idag, det kan jag garantera.
Vi har en tendens att leva i ett förnekande tillstånd.
Men ingen lurar mäster Bergman!

måndag 1 september 2008

Mediabojkott dag 6

Sedan jag började bojkotta media har något märkligt hänt.
Plötsligt känner jag mig renare.
Det är någon form av skit som kommer åt en via internet och media, det har jag bevis för nu.
Världens galenskap och smuts smörjer en bara man läser om dom!
Det verkar så.
Vilken chockerande upptäckt!
Det var som jag misstänkte.
Hela massmediavärlden är en bluff den också.
Jag har också blivit mer fokuserad och uppmärksam på mig själv och vad jag håller på med.
Och så slipper jag all oundviklig avundsjuka och skadeglädje.
Det är som jag alltid har sagt, att det är inte mig det är fel på egentligen.
Det är dom som är galna därute.
Och än en gång visade sig detta vara sant.
Ju mer jag kopplar bort världen, desto bättre mår jag.
Det är rena magin

Kollektiv bestraffning

Jag har råkat ut för många överdjävliga människor i mina dar, men inte en enda som vågat revoltera mot sophinksbyråkratin.
Det bevisar att alla är pussies egentligen som jämnt gör som dom blir beordrade av myndigheterna.
Skrämmande!
Ingen fattar att detta är en form av kollektiv bestraffning, förmodligen för de två politikermord vi har haft.
Men sopsorteringen kommer inte att rädda Sverige från det sluttande planet, snarare tvärtom.
Den för oss hela tiden allt längre bort från sanningen eftersom den får oss att slösa dyrbar energi på helt fel saker i livet.
Att fylla blytunga containers med fjäderlätt mjuk och hårdplast samt pappersförpackningar är dessutom en ren förlust både för miljön och samhällsekonomin.
Så vad fan håller vi på med?
Silar mygg och sväljer kameler?