Skänk dem en tanke

Tänk på alla tunga missbrukare som tvingas stjäla och prostituera sig när du är deppig.
Eller tänk på de medicinskt feta som inte ens vården kan hjälpa.
Eller tänk på de svårt skuldsatta som alltid ligger efter med räkningarna och jagas av kronofogden.
Tänk på spelmissbrukarna som vecka efter vecka slösar bort liv och pengar på en drömvinst som aldrig kommer.
Tänk på de handikappade och svårt sjuka.
Tänk på de som har en chef från helvetet som driver dem till vansinne varje dag.
Tänk på de som sliter ut sina kroppar på tunga arbeten och när de är slut vare sig får ett tack eller en guldklocka.
Tänk på de som måste ta sömntabletter och får hela dagarna förstörda av biverkningarna.
Tänk på de unga som inte hittar jobb eller bostad och inte vet ett dugg om livet.
Tänk på alla de som ständigt flyr in i TV-idiotin när de skulle kunna använda tiden till att söka kunskap.
Tänk på de som råkar illa ut på semestern och plötsligt är väldigt långt från tryggheten hemma.
Tänk på transorna som vill byta ut sina kroppar.
Tänk på Lindsay Lohan…
Då tror jag det känns lite bättre…

Att vinna i schack

”Varje generation måste upptäcka världen på nytt.”
Erica Jong 2010

”Om alla kvinnor samfält skulle slå in på maskuliniseringens väg skulle hela världen bli en enda stor bordell.”
M Agejev 1919

”Man kan omöjligen vinna ett parti schack enbart på sitt yttre.”
Maharadjan Raji Sabhah, 600 fKr

”Allt är inte svart eller vitt i livet. Vi har gråvädret också…”
Sokrates

Slutligt valresultat 2010

Som väntat vann revolutionärerna ledda av KPMLR en jordskredsseger i årets val. Här kommer de exakta siffrorna efter två rösträkningar.
För det vinnande revolutionsblocket ser det ut så här:
Kommunistiska partiet marxist-leninisterna revolutionärerna (KPMLR) 59,71% och 249 riksdagsmandat.
Nihilistisk Kommunism (NK) 25,10% och 23 riksdagsmandat.
Arbetarepartiet Anarkisterna (APA) 18,29% och 33 riksdagsmandat.
Svenska revolutionspartiet (SRP) 13,31% och 14 mandat.
Storma Bastiljen-listan (SBL) 8,85% och 12 mandat.

Det demokratiska blocket:
Socialistisk vänsterdemokrati (SvD) 38,64% och 98 riksdagsmandat.
Grön Republikansk Industrisocialism (GRIS) 28,13% och 72 mandat.
Schopenhauers Vänner (SV) 3,44% och 1 mandat.

En ogiltig röst har vi i årets val och den lades på Borgerliga Kuksugarpartiet (BKSP).

Sammanfattningsvis 128,56% av rösterna och 323 mandat för revolutionärerna och 69,17% och 171 mandat för demokraterna. Det ger oss ett valdeltagande på 188,94% i år vilket låter lite väl högt tycker vi på valmyndigheten. Kanske har det dubbelräknats några röster?
Vi måste nog göra om alltihop trots allt.
Valmyndigheten återkommer med ett nytt resultat i nästa vecka.
Finns det förresten verkligen 500 mandat i riksdagen? Är det någon som vet? Jag hade för mig att det bara var 409. Men jag kan ha fel...

Fascism och kulturskymning

Vad tycker en sådan som Ulf Lundell om dagens svenska kulturliv?
Han måste tycka att allt är rena skiten.
Så dåligt kanske att man måste supa sig full varje gång man tänker på det.
I dag totalsågas Marcus Birros senaste roman; Att leva och dö som Joe Strummer, av hans egen arbetsgivare Norrköpings Tidningar. Och jag misstänker att de har rätt.
Säkert ännu ett exempel på det navelskåderi, självförhärligande och narcissism som vi ser så otroligt mycket av nu. Det är som om alla har tappat förmågan att säga sanningen nuförtiden. Man skriver inte för att man vill säga sina läsare något, utan för att stärka upp sitt eget varumärke.
Och jag vet ju vad Lundell läser. Han vänder sig bakåt i tiden till de gamla mästarna som Strindberg, Ibsen, Hamsun, Tjechov, Tolstoj, O´Neill, Beckett och Hemingway, mfl.
De enda han kan läsa.
De enda som säger honom något.
De enda som kan matcha hans egna verk.
Själv läser jag just nu M Agejevs Roman med kokain från 1919. Oerhört briljant bok. Jag går igång på alla fyra cylindrar.
Att kulturarvet ligger vidöppet för en billig penning är det mest positiva i dagens värld. Det ger oss faktiskt möjligheter att utvecklas för framtiden. Strindberg och de andra lever. De är odödliga.
Alliansen är det kulturfientliga alternativet i söndagens val.
Reinfeldt gillar schlager, Björklund dansband och Olofsson Eagles. Då förstår ni själva.
Människor med Downs syndrom brukar gilla sånt.
Det är uteslutande stålarna och looken som gäller för alliansen, inte finliret och hur folk mår.
Det är det som kallas dumfascism med ett annat ord.

Reinfeldt bygger landet

En tiondel upp, en tiondel ner
Det är allt du hör, det är allt du ser
Det är som att stirra sej blind på vädret min vän
Fem grader igår, nu är det tre igen
Det spelar ingen roll om börsen går upp
Det spelar ingen roll om räntan går ner
eller vad marknaden tar eller vill släppa till
Det enda som spelar nån roll är vad Reinfeldt vill

Du kanske tror att det är Kungen
Du kanske tror att det är Stenbeck
Du kanske tror att det är Sahlin
eller bankerna eller riksdagen
Men det är Reinfeldt som bygger landet
Reinfeldt är den enda som kan det
Det kommer ovanifrån när den dagen är här
Om Reinfeldt vill så bygger Reinfeldt landet

Henri Lloyd-parad nerför gatan nu
Där kommer en Canberra-hatt med sin minkpälsfru
Hela stan är full av världsomseglare
Skärp om magen på alla storviltsjägare
Hur kunde ett så vackert folk bli till en så själsdöd flock
Som om hela såsen skärt sej av en galen kock
Som om ju bättre det blev desto tommare
Som en rugbymatch utan domare

Du kanske tror att det är medelklassen
Du kanske tror att det är finansaktörerna
Du kanske tror att det är experterna
Du kanske tror att det är direktörerna
Men det är Reinfeldt som bygger landet
Reinfeldt är den enda som kan det
Det kommer ovanifrån när den dagen är här
Om Reinfeldt vill så bygger Reinfeldt landet

Du kanske tror att det är LO eller nykterhetsrörelsen
eller Fångarna på fortet eller kanske Jungfrufödelsen
Men det är Reinfeldt som bygger landet
Reinfeldt är den enda som kan det
Det kommer ovanifrån när den dagen är här
Om Reinfeldt vill så bygger Reinfeldt landet.

Småspararna kan leda Sverige ur infernot

Det viktigaste är inte vilka som vinner valet utan hur det går för Sverige som nation. Båda sidor måste som bekant ha något att fördela för att det ska kunna bli någon välfärd. Därför behöver vi snarast komma in i en rejäl högkonjunktur igen. Senast vi hade en sådan var för drygt fyrtio år sedan, på 1960-talet, och nu börjar det bli bråttom. Kriserna har avlöst varandra de senaste decennierna.
Först kom tekokrisen på 60-talet. Sedan oljekrisen, stålkrisen och varvskrisen på 70-talet. Därefter följde fastighetskrisen, bankkrisen och IT-kraschen på 1990-talet. Och senast nu finanskrisen 2008. Det har varit rena infernot. Ett rent helvetesinferno ekonomiskt sett för Sverige under ett halvt sekel. Vi kan rannsaka oss själva och fundera på vad alla dessa kriser beror på egentligen, men det är ont om tid. Vi måste ta oss ur det här stålbadet snarast. För ett land kan inte ta hur många smällar som helst. Vi måste börja bli framgångsrika på världsmarknaden igen, annars är det snart kört för oss. Vi måste ta tag i det här landet och bli optimister igen.
Därför är mitt förslag att vi satsar politiskt på småspararna. Det vore mycket psykologiskt, för ju mer pengar och svenska aktier folk har att skydda, desto större ansvar tar de, både för sig själva och för landet i stort. Att uppmuntra i första hand aktiesparandet genom att slopa skatten på småvinster skulle leda till ett mindre brottsligt och ett bättre Sverige med stegrad optimism inför framtiden. Där skulle jag vilja se ett parti som tog initiativ. De pengarna skulle man vinna igen snabbt.
Det är inte så långt mellan en uppgiven fattiglapp och en framgångsrik kapitalist som man kan tro. Det behövs bara en liten knuff i rätt riktning så kommer folk igång. När pengarna börjar växa successivt känner de en ökad entusiasm och framtidstro, för småsparare blir med tiden ansvarsfulla människor som förmodligen har den kapacitet och det engagemang som behövs för att förnya det här landet. Men vi behöver ge dem en chans att känna att de kan utvecklas ekonomiskt. Det behövs rejäla skattelättnader för de som börjar från noll med sitt sparande.
För vi vill väl inte ha ett system som trycker ner folk och stjäl deras drömmar?
Då hamnar vi där vi är i dag, i ett sargat, hopplöst land utan framtid.

Det avgörande beslutet

Kenny och Roffe har haft en jobbig period med tungt supande sedan vi träffade dem senast. Men de har med nöd och näppe överlevt och sitter som vanligt på sitt favoritställe vid järnvägsstationen i Norrköping och delar ett helrör Explorer, täckt av en brun papperspåse. De börjar vara slutkörda...

Roffe: ”Fan, Kenny vad trött jag är på alltihop! Jag funderar på att ta livet av mig.”
Kenny: ”Ja, det vore kanske idé. Det är riktiga skitliv vi lever.”
Roffe: ”Jag trodde spriten skulle avsluta det hela åt mig nångång, men det verkar inte finnas något slut på det här. Fjorton dagar till nästa utbetalning från soc och jag har bara femti spänn att leva på. Hur ska jag klara det? Dessutom har jag en överjävlig tandvärk och det värker i levern. Hur fan ska man stå ut? Vad ska man ta sig till?”
Kenny: ”Känner du ingen som har en pistol?”
Roffe: ”Vänta lite! Vad är det för lustig gubbe som kliver av tåget där borta? Han ser risigare ut än vad vi gör faktiskt. Kolla! Alldeles krokig med käpp och vildvuxet skägg. Vad ska han göra i Norrköping så här dags? Stackars gubbe! Det var en äcklig typ! Och vilka ögon, dom nästan glöder. Han måste ha supit något alldeles kopiöst. Vem fan kan det där vara? Dreglar han inte lite också? Jo, visst gör han. Han ser helt förstörd ut.”
Kenny: ”Jösses, vilken luffare! Och nu tittar han på oss. Det verkar som han är på väg hit. Vi kanske ska slå ner honom och sno hans plånbok, så att du kan gå till tandläkaren?”

Den trasige gamle mannen hasar sig fram till killarna och ser på dem med hypnotisk blick.

Luffaren: ”Goderafton, goderafton mina högvördiga vänner! Här sitter ni alltså! Äntligen har jag hittat er efter alla dessa år! Jag har sökt med ljus och lykta över hela världen mycket länge och nu är stunden inne att vi får språkas. Bli inte rädda, men nu ska jag ställa er två inför ett svårt val, så tänk efter noga innan ni svarar.”
Kenny: ”Vad då för val, vad pratar du för skit?”
Luffaren: ”Ja, ni förstår det är ett beslut jag inte kan ta själv, utan två lamm måste ta åt mig.”
Roffe: ” Skojar du, är vi lamm? Och vad då för beslut?”
Luffaren: ”Det avgörande beslutet.”
Roffe: ”Det avgörande beslutet?
Luffaren: ”Ja, mina ädla vänner, trots att jag vandrat länge på denna jord och har hela makten i mina händer så får jag inte ta det här beslutet själv. Jag måste hitta två oskyldiga lamm som har lidit mer av livet än vad jag själv har gjort för att det ska kunna ske som jag väntat på sedan tidernas begynnelse. Och nu har jag hittat er: de två olyckligaste människorna i hela världen.”
Kenny: ”Vad pratar du om gubbjävel?”
Luffaren: ”Jo, det förhåller sig så att det finns en liten viktig paragraf i mitt avtal med Herren i himlen som säger att den yttersta makten i varje tids slut ska tillfalla två utstötta lamm och inte mig. Och dessa två lamm råkar vara just ni, Kenny och Rolf.”
Roffe: ”Hur fan vet du vad vi heter?”
Luffaren: ”Jag vet det mesta. Och jag vet hur ni mår i själen mina gossar. Och nu träffas vi alltså för en liten affärsuppgörelse. Om jag kan vinna över er två Guds mest pinade lamm på min sida så står det mig fritt att avsluta denna världens lidande. Vore inte det fint? Hur låter det i era öron?”
Roffe: ”Jag fattar inte ett smack! Vad är det här för galenskap?”
Luffaren: ”Det är i kväll det avgörs om världen ska fortsätta i sex miljarder år till i sitt elände, eller om allt ska ta slut nu. Och det är ni, Kenny och Rolf, som tar beslutet som avgör alla nu levande människors öde.”
Kenny: ”Det låter ju otroligt!”
Luffaren: ”Världen är otrolig.”
Kenny: ”Hur vet vi att du inte bara snackar en massa skit? Kan vi få något bevis?”
Luffaren: ”Pröva mig! Säg mig vad ni helst av allt önskar er just nu och jag ska ta fram det!”
Roffe: ”Jag är sugen på en flaska Chivas. Lagrad i tjugofyra år.”
Kenny: ”Och jag vill ha en flaska Baileys.”
Luffaren: ”Inga problem! Det ordnar jag.”

Luffaren gör ett svep med sin hand, det hörs ett litet poff och plötsligt står två flaskor framför killarna. En Chivas 24yo och en sjuttis med krämig Baileys.

Kenny: ”Jösses! Är du Djävulen?”
Luffaren: ”En del kallar mig det. Smaka på spriten nu, så får ni se att den är riktig.”

Killarna öppnar flaskorna och tar varsin klunk.

Luffaren: ”Vad säger ni nu om världens öde? Jag har inte hela natten på mig. Vill ni fortsätta vara världens två olyckligaste människor, eller vill ni ta er hämnd? Det är ni som fattar beslutet. Säger ni nej nu får ni vänta sex miljarder år på nästa chans. Till dess får ni det tufft. Okej, låt mig höra ert beslut. Jag måste vinna era själar för att kunna utplåna jorden. Hur ska ni ha det?”
Roffe: ”Det här var den godaste Chivas jag någonsin druckit. Den var magisk. Den fick mig att må jädrigt bra. Jag tror jag vill behålla världen i alla fall.
Luffaren: ”Och vad säger du Kenny?”
Kenny: ”Den här Baileyn var något alldeles extra. Jag känner mig redan som en ny människa. Jag vill nog också behålla världen.”
Luffaren: ”Nu blir jag mycket besviken på er två tragiska gossar. Ni går på de lätta stötarna här i livet. Och det är väl därför ni sitter i skiten också. Men som sagt, beslutet var ert och nu är det taget. Sådant är avtalet mellan mig och Gud. Jag kan inte göra mer. Nu kan ni inte säga att ni inte fick er chans här i livet. Då skiljs våra vägar för i dag. Tänk efter lite till vi ses nästa gång i slutet av nästa eon. Då ligger avgörandet i era händer igen. Ni har god tid på er att känna efter hur det känns att bara förlora i livet, så gör er ingen brådska. Till dess: ciao!

Luffaren höjer lite på käppen och hasar i väg inåt stan.

Roffe, efter en stund: ”Det där var det knäppaste jag varit med om i alla fall. Vad säger du?”
Kenny: ”Förmodligen nån galning som rymt från dårhuset. Han har väl jobbat som illusionist en gång i tiden.”
Roffe: ”Kanske det. Men jag känner på mig att det blir svårt att sova i natt.”
Kenny: ”Det blir definitivt inte en blund.”

Reinfeldts nya kläder

Reinfeldt har varit på Buttericks och hyrt lite nya kläder till valrörelsen. Han valde fårakostymen denna gång för att kunna vända svart till vitt och dölja vem han egentligen är och vilka illvilliga syften borgarna har med vårt gemensamma Sverige. Den gamla imagen gick tyvärr inte hem. Så nu satsar de på en mjukare ull till slipsarna. Då fattar ingen att man är född till att slå på de som redan ligger, att man alltid sparkar nedåt och älskar att slicka uppåt. När vargarna börjar bräka glömmer väljarna snabbt att halva den ursprungliga moderatregeringen från 2006 har visat sig vara både kriminell och inkompetent.

Snabba svängningar

”Det svänger fort i rockbranschen.”
Gasolins Wili Jönsson efter att ha blivit svindlad in på bara kroppen av gruppens manager 1978.

”Kom ihåg att ni alla är arbetarklass.”
Fen i drömmen apropå valet 2010