tisdag 15 mars 2011

Nybbes magiska medeltidsgratäng


Här kommer ett enkelt recept på någonting väldigt gott och väldigt annorlunda; Nybbes magiska medeltidsgratäng.
Ta lika mängder kokt tärnad kålrot, rotselleri och morot (ca 800g tillsammans) och lägg i en smord ugnssäker form. Salta och peppra. Häll över en fyllig béchamelsås (se kokbok), tillräckligt för att täcka rotfrukterna och ställ in i ugnen på 225 grader tills gratängen fått färg, ca 25-30 minuter.
Servera med valfria gammaldags tillbehör, exempelvis tyskt pumpernickelbröd med whiskycheddar, surkål, kryddig korv och ett mörkt bittert öl, tex Hobgoblin.
Det blir kanongott!
Det var det här vi åt innan potatisen kom till Sverige på 1700-talet. Det här var medeltidens ”potatisgratäng”, fast det är ännu godare. Och det smakar medeltid så det stänker om det.
Du förflyttas 1000 år tillbaka i tiden på direkten.
Det känns så i alla fall.
Det här är magisk mat.
Bättre än en flaska vin faktiskt.
Sen kan ni bläddra lite i Fredric Bedoires bok Svenska slott och herrgårdar till maten och drömma er bort, till en annan tid och en annan plats....

måndag 7 mars 2011

När dumma pengar blir smarta

”Nyinvestera regelbundet och behåll sedan.”
”Att köpa och behålla investmentbolag kan över tid bli en lysande affär.”
”Dödar du guldhönan får du inga fler guldägg.”
”Sätt av minst 10% av inkomsten till dig själv i ett långsiktigt sparande .”
”Transaktioner är finansvärldens modersmjölk.”
”Det enda sättet att bli förmögen är att bygga upp en kapitalbas steg för steg.”
”Tro inte att de som tjänar mer sparar mer.”
”Ränta på ränta-effekten är världens åttonde underverk.”
”Köp och behåll som om du planterade träd i en skog.”
”Analytiker och rådgivare i finansbranschen är alla skojare.”
”Långsiktigt sparande ger otroligt stora avkastningar.”PH Börjesson

”När dumma pengar blir smarta väljer de indexförvaltning.”
Warren Buffett

söndag 6 mars 2011

Det finns bara EN medicin


Här kommer årets scoop, så håll i er.
För i dag släpper jag bomben.
Det finns bara en medicin på marknaden, till alla åkommor, och det är Antabus.
Allt som tyder på motsatsen är rena placeboeffekter, olika förpackningar, varierande läkemedelsnamn och olika färger på pillren.
Det är hemligheten ingen nånsin fått höra, men jag som gammal kemist kan nu avslöja den oerhörda sanningen för er.
På Medeltiden var det åderlåtning mot allt, det vet ni. Vad det än var för fel, så ville kvacksalvarna att man skulle tömmas på blod.
Nu i den ”moderna” tiden har de bytt strategi.
Nu vill kvacksalvarna att vi ska ta Antabus som universalmedicin mot allt, från depression, psykos, hjärtsvikt och hudbesvär, till urinvägsinfektion.
All medicin jag har stött på hos mig själv och andra i mitt liv, har haft det gemensamt att de slår ut alkoholrusets effekter och förtar glädjen av att dricka.
Alltså måste det vara Antabus de ger oss, dessa skojare. Sen hoppas de på nån sorts placeboeffekt, vilken faktiskt brukar infinna sig genom att patienten tror sig frisk.
Skulle inte patientens tillstånd förbättras så gör ju det inget heller, för vem bryr sig i denna värld?
Det är ju så många som dör hela tiden ändå.
Det påverkar ju inte lönekuvertet för läkarna.
Det viktiga är bara att showen går vidare i ur och skur.

Det finns faktiskt en naturlig kemisk förklaring till varför alla mediciner har så liknande biverkningar och effekter.
Och det är helt enkelt det att organisk kemi är mycket begränsad till sin natur, vilket ni kan se i föregående inlägg. Det finns inte så många grundämnen man kan bygga läkemedel av, högst en 10-15 st, och då blir det liknande symptom av alla läkemedel.
De ämnen man kan använda är 7 st ickemetaller och några få halogener som fluor, jod och klor.
Sen är det inte mycket mer som funkar.
Ett mycket vanligt ämne i mediciner är svavel, och det grundämnet har den effekten att det skär sig med alkohol. Äkta Antabus innehåller svavel, liksom många andra preparat gör.
Alltså ser vi vad vi ser.
Jod, som också är ett vanligt ämne i branschen har exakt samma egenskap, det är därför det inte går att dricka när man tagit en Sobril, tex.
Sen är det en annan grej också med läkemedelsindustrin och det är att det handlar mycket om patenten.
Eftersom antalet verksamma grundämnen är så pass få, får du lov att hålla på och mixtra med variationer på ett och samma tema med små varianter på molekyluppbyggnaden, för att kunna skaffa dig nya patent och få ut ”nya” läkemedel på marknaden.
Men det gör inte så stor skillnad för patienten.
I själva verket är det mesta de håller på med gammal kemisk skåpmat från 1800-talets senare del, som de slagit en liten modern molekylknorr på av patentskäl och marknadsmässiga skäl.
Det läkemedelsbolagen har som ändå är bra, har de i allmänhet tagit ur naturens eget skafferi. Jag tänker på lugnande, sömntabletter och smärtlindrande. Dessa har man ju utvecklat ur naturligt morfin som kommer från Opievallmon.
Som alltid, även inom kemi, är naturen själv den bäste designern och uppfinnaren.
Så tuffa killar med problem självmedicinerar naturligtvis med whisky hellre än att gå till doktorn. Då vet man vad man får.

Drogkemi för nybörjare

Alkohol – C2 H5 OH
Koffein – C8 H10 N4 O2
Nikotin – C9 H15 N2
Kokain – C9 H13 N
Amfetamin – C9 H13 N
Ecstasy – C11 H15 N O2
Sobril – C16 H17 I N2 O2
Rohypnol – C18 H13 I N4
Cannabis – C21 H30 O2
Heroin – C21 H23 N O5
Glycin (protein) – C2 H5 N O2
Glukos (kolhydrater) – C6 H12 O6
Fett – C55 H98 O6
Dimetylfuran (substitut för bensin!) – C6 H8 O
C=kol (en av de sju ickemetallerna i det periodiska systemet)
H=väte (ickemetall)
O=syre (ickemetall)
N=kväve (ickemetall)
I=jod (halogen)

Värt att notera är den påfallande kemiska likheten mellan alla dessa föreningar. Särskilt intressant kanske är det nära släktskapet mellan koffein, nikotin, kokain, ecstasy och amfetamin. Dom ligger väldigt nära varandra molekylmässigt. Sen har vi ett samband mellan de lugnande preparaten och de verkligt tunga drogerna som heroin. Och där har vi förklaringen till varför alla sådana preparat är väldigt beroendeframkallande. De har samma kemi som knark helt enkelt.
Kohydrater har ungefär samma kemi som de centralstimulerande medlen, och det är väl av den anledningen många tröstäter bröd och mackor. Det är lite knarkvarning på något så oskyldigt som bröd också faktiskt. Tänka sig!
Vissa säger ju det, att "love is the drug", men för många blir maten en drog också. Och det har faktiskt en kemisk förklaring.
Sen ser vi också att alkohol (etanol) avviker lite från mönstret och utgör en ganska kort kolvätekedja. Alkoholen ligger i själva verket närmare protein än knark, och det är väl därför den är så nyttig, hehe!

torsdag 3 mars 2011

Full fart mot skatten!


Tänk om det finns skatter därute som man trodde som barn när man gjorde egna skattkartor.
Skatter som bara väntar på att bli upptäckta av en tillräckligt nyfiken person som i romanen Greven av Monte Cristo eller filmen Stardust.
Der här fyrkantiga byråkratiska systemet som vill få oss att tro att inget finns kvar att upptäcka i hela världen kanske är en bluff för att döda våra själar, vårt hopp och till slut även våra kroppar?
Det kanske trots allt finns något annat därute?
Nåt intressantare som bara vissa få känner till.
Något mer skimrande och mer fantastiskt. En dold osynlig fantasivärld eller sagovärld som bara en del kan komma in i.
Alla andra är lurade, blåsta på konfekten liksom.
Och om man är riktigt ambitiös och lägger om sin livsstil kanske det går att träda in i de fördolda världarna?
Det sa ju den socialdemokratiske toppolitikern Margareta Winberg vid ett tillfälle: ”Det måste finnas nåt mer än det här.”
Charles Bukowski hade samma teori: ”Det måste finnas något de inte tänkt på, något vi missat.”
Och det är precis vad jag själv misstänker också; det måste finnas dolda världar för vissa utvalda.
Allt kan inte bara vara skit. Det måste finnas kvalitet nånstans också. Annars skulle vi inte vara här överhuvudtaget.
Och det är den fantasin dom dödar i skolan, sen är det kört, sen är man en lydig grå slav i systemet.
Det är därför de som hoppar av skolan tidigt många gånger lyckas bättre i livet.
17 års lyssnande till entonig envägskommunikation i olika lektionssalar för en högskoleexamen - sen är du en zombie som inte fattar nånting av livet.
Och det är dit dom vill få oss, sen gör vi som de vill.
De flesta hamnar ju där tyvärr.
Tid att vakna kanske?
Roger Waters i Pink Floyd hade samma åsikt att skolan ger oss en väldigt fyrkantig idé om verkligheten som inte stämmer med livet. Dom ger oss en karta som inte stämmer med terrängen helt enkelt, och det innebär givetvis personliga problem på sikt, det säger sig självt.
Det var det Waters syftade på i the Wall när de ansiktslösa eleverna maldes ner till köttfärs i en jättelik kvarn.
För det är våra själar de dödar i skolan.
De tråkar ihjäl den.
Matar den med ständig desinformation om vad livet går ut på.
Arkeologins fader Heinrich Schliemann, 1822-1890, var dock en sådan som vågade gå lite mot den dåtida strömmen. Han byggde sina efterforskningar på diktverken Iliaden och Odyséen, vilket enligt dagens teorier är en helt vansinnig strategi, för dessa två böcker är ju bara ”sagor”. Men trots detta hittade han vad han sökte; de försvunna gamla grekiska städerna Troja och Mykene. Och han hittade massor av guld dessutom. Riktiga skatter.
Och det är väl ett praktexempel på mitt ovanstående resonemang, att det finns saker därute som ingen har tänkt på bara man vågar tro på sin egen grej.

onsdag 2 mars 2011

Schliemanns märkliga fynd i Troja


Den där dödsmasken Schliemann fann i Troja påminner faktiskt en hel del om honom själv.
Undrar om han tänkte på det?
Det kanske var sin egen dödsmask han hittade och inte Agamemnons?
Det skulle ju vara en viss ironi i det. Gudarnas ironi förmodligen.
Och det visar väl även hur kusligt livet kan vara, hur twistade de är som flätar ihop våra liv.
Han dog fjorton år senare den 26:e december 1890 – inte samma kväll han fann sin fantastiska guldmask. Så gudarna gör sig ingen brådska, inte ens med en dödsdom, om det nu var en sådan.
Och det är väl därför man inte får ha bråttom på börsen heller, och allra minst i livet.

tisdag 1 mars 2011

Inne att låna - ute att spara?

Varför skriver de bara om utlåningsräntorna i tidningarna, varför skriver de inte om sparräntorna?
Är inte det lika intressant?
Nej, helt enkelt därför att alla är belånade över skorstenen i dag och inte prioriterar sitt sparande.
Därför blir det en fixering vid låneräntorna och hur stora utgifterna blir varje månad.
Många många är överbelånade till sina hus i dag, sitter med miljonlån och är livrädda för sin ekonomi.
Så när bankerna höjer sparräntorna blir det ingen nyhet nuförtiden.
Och det visar väl nåt.
Att folks skulder är många gånger större än deras tillgångar.
Annars skulle diskussionen vara den omvända.
Då skulle man titta på vad som går in i räntepengar och inte i första hand vad som går ut.
Att döma av nyhetsflödet sitter alltså de flesta i skuldfällan nu om man läser mellan raderna.
Nu förstår jag hur det hänger ihop. Varför samhället har känts så orättvist.
Alla har levt gott på lånade pengar i tio, tjugo år som de tror att banken har gett dem gratis.
Men den som är satt i skuld är icke fri, som Göran Persson sa på sin tid som statsminister.
Inte många iddes lyssna på honom och hans ord.
Men har man miljonlån är man fast i rat racet. Då kan man inte hoppa av. Då är man fast i kapitalismen som slav för evigt.
Då måste man producera hela livet för att dra in sina stora cash.
Då kan de mjölka ur en hur länge som helst.
Nu förstår jag hur det funkar, varför bankerna har lånat ut så billigt.
Det är för att kroka upp folk på obestämd tid.