torsdag 12 april 2012

Vädergudarna anfaller

I stan är tron under ständig attack från alla håll och kanter. Och så fort det blir mulet tar alla på sig svartskjortorna igen och blir nazister. Nu jädrar ska de få se!
Sen nästa dag skiner solen och då är alla nyfrälsta och fromma som lamm. Och så där håller det på, fram och tillbaka mellan hopp och förtvivlan i ett rasande tempo. Svart och vitt om vartannat. Det skiftar nästan varje timme.
Tänk om vädret kunde bestämma sig nångång och vi fick strålande sol fem veckor i sträck, som sommaren 1974, då skulle kanske också folk kunna bestämma sig för vad de egentligen vill.
Men tyvärr har vi inte riktigt vädergudarna med oss i dag. Inte mer än en dag i stöten, sen är det kolsvart igen, och allt känns hopplöst.
Om man ska bedöma världen efter vädret, ja då prövas vi hårt just nu.
Allihop.
Och vädret kommer ingen undan, om man inte gräver ner sig i en bunker. En taktik vissa i världshistorien faktiskt har prövat på, och vissa fortfarande håller på med. Jag nämner inga namn. Men jag kan förstå dom.
I 20-30 års tid har vädergudarna konstant motarbetat Sverige. Det är klart man tar stryk. Inte sen 1988 har det varit en ordentlig sommar i Sverige. Och det är 24 år sen. Det är för jävligt.
Medeltidsmänniskan Dante Alighieri menade ju att dåligt väder inte är något naturligt, utan ett helvetesstraff för mänskligheten, något som förvandlar tillvaron till något mycket sämre än den skulle kunna vara i idealfallet. Och det kan jag ge honom rätt i. Visst är det så.
Man förstår nyansskillnaden för själen om man drar ut perioderna, och leker med tanken att det skulle regna två månader i sträck. Snacka om att alla skulle må dåligt. På ett ställe i Sverige regnade det tre månader i sträck för ett tag sen.
Dåligt väder blir man deprimerad av, fint väder ger kraft och energi.
Det ger en betydande skillnad för hur man upplever sin tillvaro på denna jord.
Om man drar det dåliga vädret helt till sin spets, ja då blir det plötsligt en ond kraft i stånd att ödelägga hela städer. I det läget har vädret förvandlats till en samhällsfara. Och då förstår man vad dåligt väder egentligen handlar om ytterst sett – att döda, och ingenting annat.
Var medvetna om det nästa gång det regnar och ni känner er risiga och fryser i själen…

torsdag 5 april 2012

Sverige har inte fattat den nya ekonomiska verkligheten

När facket i Sverige vägrar gå med på lönesänkningar, då blir det att fabrikerna läggs ner istället och flyttar utomlands. Då kommer ägarna runt det problemet. Men det vore förstås bättre att söka en kompromiss mellan alla inblandade parter, så att jobben blir kvar.
För en fabrik tillhör ju inte bara arbetarna som Mona Sahlin tycks tro, den ska ge kunderna något också, och aktieägarna. Det är så systemet fungerar, något som facket inte gärna vill erkänna.
Och då blir det att det läggs ner när lönsamheten viker.
Där måste vi hitta en annan lösning som till exempel att sänka lönenivåerna i dåliga tider och höja dem i goda tider. Aktieägarna får ju ta smällen direkt när det blir problem, varför skulle detta då inte gälla arbetarna också i viss mån?
Det som har hänt i världen de senaste 10-20 åren är ju att Ryssland och Kina gått från att vara slutna kommunistiska system, till att bli kapitalistiska tigrar på världsmarknaden. Och det är därifrån det ekonomiska hotet mot Sverige kommer, det måste vi inse och anpassa oss till medan vi ännu kan.
Vi kommer antagligen att få uppleva sänkta lönenivåer i framtiden och kanske även sänkt standard. Det vi inte, men det kan bli så. Det är en god gissning i alla fall. Sverige är ju en exportnation som är beroende av världsmarknaden för sin existens, och nu fajtas vi med 2 miljarder omvända kommunister, som är vrålhungriga på marknadsandelar och höjd levnadsstandard. Klart att det blir en tuff fajt för lilleputten Sverige, det får vi räkna med.
Men det kanske bara blir nyttigt för oss…

Kommissionen

I Flen ska man nu på grund av den höga ungdomsarbetslösheten tillsätta en kommission för att ”skapa nya jobb”, på ett ungefär. Via pappersarbete då, har man tänkt sig.
Men egentligen är det ju så att sådana här småorter har i dag i stort sett bara en chans, och det är att ett stort multinationellt bolag dyker upp och drar igång en stor industri eller liknande. Det är bara de som har resurserna och know- howet. Storbolagen har patenten på all teknologi som finns sedan flera hundra år tillbaka, de har produktionskunskapen och all den erfarenhet som krävs. Ska man börja från noll och tävla mot dessa med de resurser som finns på orten, då är man chanslös i dag. Man måste ha fram en stor investering utifrån, annars är det kört, annars får man återgå till potatisodling. Och så här ser det ut på många ställen i Sverige. Alla snackar om jobben, men ingen tycks veta varifrån de ska komma.
I dag är det ju storkapitalet som de facto styr vår ekonomiska verklighet, det måste man komma ihåg när man börjar prata jobb. Man kan inte starta en bilfabrik från noll i Flen, hur gärna man än vill och även om det är en god tanke för sysselsättningen. För det har man varken kapital eller kunskap till. Det är just det som är problemet för sådana här svenska småorter, de är hopplöst frånkörda av verkligheten. De måste ha in investeringar utifrån, annars är det kört i dagsläget, om man inte tänker sig att gå tillbaka till småbruk och torparliv för gemene man. Detta är det jävliga och fruktansvärda med kapitalismen, att den är totalt skoningslös när den inte längre kan tjäna pengar på en ort. Då drar den direkt vidare till ett lönsammare ställe i världen. Som ni vet rör sig kapitalet i dag mot Östeuropa och Kina, där lönerna är mycket lägre än i Sverige.
För i storkapitalets värld är det som bekant bara pengarna det handlar om, vilket inte tycks ha gått upp riktigt för politikerna. Ingen tycks fatta att kapitalet successivt är på väg bort från det dyra Sverige och rör sig mot fattiga tillväxtländer. Därför ser det väldigt, väldigt mörkt ut för Sverige på ett ekonomiskt plan just nu, om jag ska vara ärlig. På 1800-talet gav vi upp våra torparliv för industrialismen, nu håller industrialismen på att överge oss. Tyvärr är det så.
Oh my God, nu ser jag Sveriges framtid alldeles klart framför mig. Och det ser inte alls bra ut. Inte för jobben. Och inte för ekonomin.
Vad aningslösa alla är, Gud hjälpe oss nu. För kommunpolitikerna sitter fortfarande och tror att jobben ska komma som svampar ur jorden som på 1960-talet när allt gick på högvarv och tiderna var goda.
Sanningen är den att Sverige nu håller på att bli ifrånåkt av kapitalismen…