Dagens mest tragikomiska grej; SvD rapporterar att Amy Winehouse ännu en gång har drogkollapsat och i ilfart förts till sjukhus.
”Stop making a fool out of me”, sjunger hon i en låt. Men vem gör det? Det klarar hon ju så bra själv.
Hon håller på att ta livet av sig men ingen från ansvarigt håll verkar inse graden av hennes självdestruktiva beteende trots att det är uppenbart för vilken nyhetsläsare som helst. Fortsätter hon så här så har hon max fem år kvar att leva, kanske ännu mindre.
Hon skulle behöva ha en seriös behandling på ett år minst för att ta sig ur sina beroenden permanent. Istället flörtar hon lite med läkarna och skrivs ut på två dagar. Och på hemvägen från sjukhuset rundar hon förbi the local liqour store och köper några helrör och fortsätter där hon slutade.
Det verkar vila någon sorts förbannelse över världens storstjärnor, för det här är något som spelas upp gång på gång och har väl gjort så i 60 års tid ända sedan rock´n´roll-livets och stjärnkultens födelse. Amy är bara en i raden som går den upptrampade stigen. Jag undrar om hon har sett ”the Wall”? Den skulle hon behöva se. Där skulle hon kunna få lite ledtrådar om sig själv.
Annars kan bara en religiös upplevelse rädda henne om hon inte ska bli ännu en firad stjärna som knarkar och super ihjäl sig i extremt unga år.
”Stop making a fool out of me”, sjunger hon i en låt. Men vem gör det? Det klarar hon ju så bra själv.
Hon håller på att ta livet av sig men ingen från ansvarigt håll verkar inse graden av hennes självdestruktiva beteende trots att det är uppenbart för vilken nyhetsläsare som helst. Fortsätter hon så här så har hon max fem år kvar att leva, kanske ännu mindre.
Hon skulle behöva ha en seriös behandling på ett år minst för att ta sig ur sina beroenden permanent. Istället flörtar hon lite med läkarna och skrivs ut på två dagar. Och på hemvägen från sjukhuset rundar hon förbi the local liqour store och köper några helrör och fortsätter där hon slutade.
Det verkar vila någon sorts förbannelse över världens storstjärnor, för det här är något som spelas upp gång på gång och har väl gjort så i 60 års tid ända sedan rock´n´roll-livets och stjärnkultens födelse. Amy är bara en i raden som går den upptrampade stigen. Jag undrar om hon har sett ”the Wall”? Den skulle hon behöva se. Där skulle hon kunna få lite ledtrådar om sig själv.
Annars kan bara en religiös upplevelse rädda henne om hon inte ska bli ännu en firad stjärna som knarkar och super ihjäl sig i extremt unga år.
Fan vad tragiskt det är att se, men det måste väl vara rock´n´roll!?