Scoop 3: Berömda målare som dött unga

Var John Bauers död en olyckshändelse
eller ett gudastraff?

Jag hittade den kusliga historien om John Bauers död på internet av en händelse. Det slog mig att kanske fler unga konstnärer "råkat illa ut". Efter en snabbresearch fick jag fram nedanstående lista. Vill man dö ung, ska man tydligen hålla på med konst:

John Bauer – 36 år. Världskänd för sina troll, häxor och prinsessor och en av Sveriges främsta konstnärer genom tiderna. Dog i en oväntad storm på Vättern, när ångaren Per Brahe kapsejsade i november 1918. Samtidigt dog också hans fru och son.

Pieter Brueghel d.ä. – 43 år. Målare i miljardklassen.

Jan Vermeer – 43 år. Var då utfattig. Idag går hans tavlor för miljarder. Hitler älskade Vermeers verk.

Albrecht Dürer – 56 år. Målare i miljardklassen.

Mark Rothko – 66 år. Självmord. Målare i miljardklassen.

Jackson Pollock – 44 år. Självmord. Målare i miljardklassen.

Vincent van Gogh – 37 år. Självmord. Målare i miljardklassen.

Raphael – 37 år. Han målade den världsberömda ”Skolan i Aten” med Platon och Sokrates. Han är också känd för sina gulliga änglakeruber, som är populära än i dag, t.ex. på kuddar. Målare i miljardklassen

Amedeo Modigliani – 35 år. Målare i miljardklassen.

Jean-Michel Basquiat – 27 år. Målare i miljardklassen.

Theodore Gericault – 33 år. En konstnär som mest återfinns på muséer idag.

Tomasso Masaccio – 27 år. Målade tavlan ”Adam och Eva fördrivs ur paradiset”.

Nils Dardel – 54 år. Dog officiellt av ett medfött hjärtfel i New York. Var från lilla Bettna i Södermanland. En av Sveriges populäraste konstnärer genom tiderna. Hans tavlor inbringar åtskilliga miljoner på konstauktionerna.

Marie-Suzanne Giroust – 38 år. Pastellmålare som var Alexander Roslins hustru i Paris. Alexander Roslin är ett av de största namnen inom svensk konst, och är känd för mästerverket Damen med slöjan. Nu blir det ännu kusligare: för det är Marie-Suzanne Giroust som är damen med slöjan. 

Fotnot:

När jag läste religionshistoria på Stockholms universitet 1986, sa min lektor Ulf Drobin, att om en indian går i skogen och får ett träd över sig - varför faller trädet just då och inte två minuter innan? Där förstod jag direkt att det finns makter på jorden som styr skeenden. Ibland för oss, ibland emot oss. Men de är i regel osynliga för ögat, det är problemet, särskilt då för vetenskapen som vill ha bevis på allt. Min professor i ämnet, framlidne Åke Hultkrantz, trodde på spöken efter sina upplevelser bland shoshone-indianerna i Nordamerika. Vi ser väl också sådana exempel i programserien Det okända på tv. Den antika grekiska författaren Homeros hävdade att gudarna kunde vandra osynliga på jorden. Ibland kunde de också ta en fågels skepnad för att luras, eller vägleda. Ni får dra era egna slutsatser kring ovanstående lista, men för mig tycks det här vara ett relativt klart mönster som tyder på att konstnärer ofta straffas av makterna. Varför vet jag dock inte säkert. Det får vi fundera på.