Människans utvecklingshistoria i grova drag

1. Apstadiet.

2. Första verktyget, tex en stenyxa eller en stör. Man ville något vasst att sticka i djuren som verkligen hotade oss då.

3. Elden. Här kan vi nu, efter att ha sett blixten slå ner i ett träd, och sedan utvecklat den konsten via våra nya verktyg, plötsligt grilla våra biffar, och wow!, vilken grej. Redan här börjar människan känna sig som segerherrar över jorden. Nu är vi säkrade…

4. Kokkonsten. Nu har vi stickvapnet, biffen och grillen, här behövs det något kokkärl som vi måste greja fram ur leran. Och kan vi sen koka kött, ligger inte steget långt borta att vi i kokvattnet kastar i några buskblad och ser vad de smakar. Där kom vi på teet…  Så teet är alltså äldre än kaffet.

5. Trumman. Här börjar vissa (låt oss säga de första schamanerna eller musikerna) trumma runt kvällseldarna för länge, länge sedan, varvid kvinnor och män dansar i natten. Man firar att man vunnit slaget mot vilddjuren, och man anar så smått att man nu är jordens herrar. Det låter som en modern nattklubb i New York, men det var för, vad ska vi säga…2 miljoner år sedan?

6. Språket. Här någonstans kommer språket in. Nu när man kommit en bra bit över djurens nivå, så intresserar man sig mer personligt för varandra, vilka man är, och man försöker via lite primitiva läten kommunicera, varvid långsamt språken utvecklas.

7. Musiken. Ja, nu har vi trumman och lite läten och sång, och då vill vi ha lite till. Typ något slags instrument. Tidiga varianter är vinare, visselpipor, flöjter och enklare stränginstrument. Här föds nu musiken.

8. Konsten. Vi flyttar in i grottor för att höja vår standard ytterligare, få det lite bekvämt om vintrarna och slippa regnet som vi tycker är jobbigt. På väggarna målar vi lite bilder.

Det är starten på konsten.

9. Stadsbildningen. Människor grupperar sig i allt större flockar och städer bildas. Det här är för ca 10 000-30 000år sedan. Så här är vi nästan framme i nutid, rent evolutionärt, om vi ser till mänsklighetens start för 3 miljoner år sedan. Härefter följer ölet, vinet, skriftspråket, lagarna, pengarna, matematiken, lånen och räntorna i snabb takt. Det här är sumerernas tid, ungefär. Och babyloniernas.

10. Ur alla världens hövdinga-, kunga-, furstendömen och stadsstater utvecklas så småningom demokratin i Athen runt 400 fKr, och här luktar det nu väldigt mycket Världen av i dag, när det gäller värderingar kring livet och tänkandet…

Så är det något man som människa ska läsa in sig på i dag för att lite mer i detalj förstå dagens värld så är det ju naturligtvis antikens historia, för därifrån har vi väldigt många impulser och idéer som lever kvar.

Persongalleriet i nya ”Så mycket bättre”

Följande personer får träffas och diskutera livet i nästa omgång av Så mycket bättre:

Carl XVI Gustav

En överjävlig psykiater vid namn Otto Riesbaden från Säter

Anna Larsson, ensamstående lesbisk stand-up-comedian från Gotland. Numera bor hon på Söder.

Reptilskötaren Jonas Wahlström från Skansen

Kajsa-Lotta Silverhöök från Umeå, en gång Sveriges största porrstjärna.

Den kristne landstingspolitikern Marie-Louise Carlzén från Västerås som är frigid och hatar sex.

GW Persson som genom sin tyngd och lugn kan hantera situationen om handgemäng skulle uppstå och alla händelsevis börjar slåss...

Dregen, rockstjärna och badboy som kan dricka hur mycket som helst utan att smälla av. Liter efter liter.

Suhali Ahjam Bouwadi, 55, från Somalien. Fil kand i filosofi vid universitetet i Kairo. Suhali förstår svenska men kan inte tala vårt språk. Får kommunicera via tecken och gester eller på franska.

Den cancersjuke Nobelpristagaren Thomas Edelfeldt som bara har tre månader kvar att leva och därför vågar säga precis vad han tycker.

Maria-Pia Boethius, feminist och mediatvivlare.

Hannah Graaf, modell.

Till sist minigrisen Tjadden som får springa runt hur han vill och liva upp stämningen med sina små improviserade upptåg.

Fem köttbullar, tre prinskorvar och två potatisar

Skribenten Alex Schulman betalade 800 kr för sitt julbord med slips och kavajtvång i centrala Stockholm.

För det fick han fem köttbullar, tre prinskorvar, två potatisar och en macka.

Ungarna på dagis här på vischan serverades rostbiff, lax och rödbetssallad några dagar innan jul.

Och på Frälsis får man Schulmans Julbord gratis nuförtiden utan kavajtvång, via någon Träffpunkt.

Vill man köra en rent kapitalistisk jul á la USA, kan man ta bilen till McDonalds och ta en Big Mac & Company för 49:90. Vill du bli riktigt mätt och tillfredsställd, lägg till en stor milkshake för 19:90 och saken är biff…

Så vad det här julbordsnobberiet på vissa finkrogar i Storstaden handlar om, där man serverar Mamma Scans köttbullar för 800 kronor portionen, det får ni räkna ut själva.

Förr i tiden gick man väl ut i Stockholm för att träffas och ha trevligt. I dag går man ut för att klä upp sig och pröjsa massor för ingenting….
Det här är lite samma fenomen som med lägenhetspriserna i Stockholm, där man kan få betala över miljonen för en lya på tio kvadrat, som är lika rymlig som en skinnhandske.
Låter som klassiskt stockholmsskojeri det också.

Hur språket förändras

I engelskan har vi ju ordet holiday, semester på svenska. Ha ledigt från jobbet några veckor och holly-jolly fira med en Hollywood-dolly.

Det är så de flesta upplever det ordet i dag, inklusive Madonna.

Men 100-200 år tillbaka i tiden, så hade holiday en ganska sakral klang, likt Holy Day.

Holy Day är ju egentligen samma uttryck som vårt svenska helgdag, alltså en röd dag när man på 1800-talet förväntades gå i kyrkan och läsa i Bibeln och vara helig, dvs holy.

Men som sagt i dag betyder det mest ”ta en veckas semester och ha lite roligt”.

Lustigt nog har det tyska ursprunget till vårt låneord ”Semester”, den helt motsatta betydelsen i Tyskland, dvs skoltermin. ”Ein neues Semester” på tyska betyder alltså att det är dags att gå tillbaka till skolan och plugga igen, läsa läxor och arbeta.

Hur detta missförstånd från vår sida hänger ihop vet jag inte riktigt, men troligen handlar det om en felöversättning långt tillbaka som sedan har hängt kvar i folkmun och senare myntats.

”Schnelle, tüchtige Schweden im Semester in Wiesbaden”, klingar lite annorlunda för en tysk än för en svensk vid en hastig genomläsning.

För en som är lite obevandrad i tyskan låter det som ”Snälla och duktiga svenskar på slapparferie i Wiesbaden, där de kan sola och bada och dricka Pina Colada”. Men med tysk gammeltolkning blir det ”Snabbarbetande, kuvade och tuktade svenskar på en ny termins hårda studier vid universitetet i Wiesbaden."

Och där ska vi lära dem veta ännu mera hut, hehe…, diese dumme Schweden.   

Tufft hårmode från Köpenhamn

Den här ninjalooken är bra för alla tjejer som ska ut nattetid på stan. Tom våldtäktsmännen  blir spaka...  

Murphys Lag

Murphys Lag är lagen om alltings jävelskap…

Murphy var en raketforskare i USA under kalla kriget. Och han ”upptäckte” att så fort någonting kunde gå snett, så gjorde det det. Ja, då smällde det.

Om man missat någon liten detalj på raketen så fungerade den inte, eller smällde av i fejset på dig när du gick fram och skulle kolla vad som gått galet.

Och det här fenomenet tror jag många av oss känner igen ur våra egna liv. Den oturen och frustrationen.

Men inget nytt under solen i detta fall. Murphy vittnade om detta fenomen redan på 1950-talet i USA.

Men okej, det är alltså därför det är så farligt att ge sig ut på långresor i världen just nu, för på långa resor kan mycket gå snett, vilket det också gör. Ja, vi ser ju det på notiserna från TT hela tiden, med alla svenskar som förolyckas utomlands.

Ja, Murphys Lag härjar överallt, vad det verkar…

Gamle Charles Bukowski från LA snackade mycket om det där också, alltings jävelskap, och att det i första hand gällde att lära sig hemmaplans fallgropar först innan man gav sig ut på resor i stora vida världen, där det naturligtvis är ännu farligare än hemma där du på ett ungefär vet hur tillvaron funkar.

Little Mix - DNA

Här är en väldigt bra musikvideo på YouTube: Little Mix med låten DNA, alldeles nysläppt i UK och har inte börjat spelats än i Sverige vad jag vet.
En kanonlåt. En av årets bättre ihop med Loreens Euphoria, i en musikbransch som annars har lite svårt att leverera bra grejer för tillfället.
Men här är det varning för rysningar av mörk vällust á la Sin City och gothromantik...
Ska man göra "girlpowergrejen" just nu är det så här det ska låta. Lite svartare än Girls Aloud.
Lite som mitt eget musikaliska drömprojekt FDO, Feminine Domino Obscura, som jag skrev om här på bloggen för några månader sedan.
Men denna gång hann engelsmännen före, som så många gånger förr inom popen.
Men så är det ju även inom konsten, att först till kvarn får först mala.
Och de här 4 tjejerna gör min FDO-grej så perfekt, att det bara är att ge dem en eloge, luta sig tillbaka och njuta...
Thank You Girlies!

Livets Decamerone

1. Naturen

2. Köttet

3. Sex

4. Språket

5. Psykologin

6. Matematiken

7. Pengarna

8. Kreativiteten

9. Konsten

10. Civilisationen

(11. Alkoholen)

Kul klipp ur Djävulen och Jag

Ladda ner det tankeväckande klippet om Elliot Richards, hur han lirar basket efter ett kontrakt med Djävulen. En story som påminner Zlatan, vår store hjälte i Sverige...man både skrattar och blir fundersam.

Waldorf Salad á la van Neuberg

Så här gör ni en modern variant av Waldorf Salad, som skapades på 1890-talet på hotell Astoria i New York för dåtiden storstjärnor;

3 st tärnade äpplen

3 stjälkar tärnad bladselleri

250 g grillad tärnad kyckling

I dl valnötter (oskurna)

Dressing;

1,5 dl majonnäs

2 tsk dijonsenap

2 tsk äppelcidervinäger

Salt & peppar
Till: rostat bröd.

Den här salladen har jag varit sugen på i 20 år, men det har aldrig blivit av att jag gjort den. I dag har jag hittat receptet och kompletterat det med lite grillkyckling, som ju modellerna älskar i dag.

I kväll ska Eva och jag njuta av en gammal klassiker.
Äppel, päppel, pirum, parum...

De hundra furstarna

I Sverige har vi ca 100 miljardärer, ett förvånansvärt litet antal i jämförelse med tex Tyskland, Frankrike och Storbritannien.

De miljardärer jag känner till är följande:

1. Fredrik Lundberg (Huvudägare Fastighetsbolagen Lundbergs och Hufvudstaden som är noterade på börsen. Även storägare i Industrivärden.)

2. Rausingfamiljen. Grundare av Tetrapak som har patentet på mjölkpaketen.

3. Stefan Petterson, grundare av H&M.

4. Ingvar Kamprad, IKEA.

5. Wallenbergfamiljen. (Investor, SEB)

6. Antonia Axson-Johnson. (Axfood AB som äger DAGAB, Åhléns, Hemköp och Willys tex.)

7. Familjen Stenbeck, med Christina Stenbeck i ledningen. (Kinnevik, Tele 2, MTG med TV3, TV6 TV1000, mfl,  Cdon, Comviq, Metro)

8. Familjen Bonniers. Bokförlaget med samma namn, AdLibris, TV4, SF, DN, Expressen, Vecko Revyn, Femina, mm

9. Torsten Jansson, make till tidigare infrastrukturministern Ulrika Messing (s). Huvudägare i New Wave Group på Stockholmsbörsen.

10. Lundinfamiljen som har flera oljebolag på börsen.

11. PEAB-grundarna Mats och Erik Paulsson.

12. Björn och Benny från ABBA.

13. SIBA-familjen Bengtsson.

14. Percy Barnevik som fick nästan en miljard för att sluta jobba på ABB där han var VD på 1980-talet.

15. PG Gyllenhammar tror jag kanske kan vara miljardär vid det här laget. Fd VD för Volvo AB.

Rent allmänt kan man väl säga att de flesta grundarfamiljer till de 30 största storbolagen på Stockholmsbörsen är miljardärer. De allra största gårdarna i Skåne kan rymma en och annan miljardär, plus att en och annan gammal övervintrad greve och baron kan vara miljardär. Kung Carl Gustav är kvartsmiljardär, en person som är lämplig att nämna i sammanhanget.

Erik Penser var väl också miljardär ett tag via sina hoplånade fastighetsbolag Yggdrasil och Skrinet. Men efter en börskris föll hans miljardimperium ihop och han tvingades sälja alltihop till sina långivare på Nordea för en riksdaler. Ungefär detsamma hände hans miljardärskollega på den tiden, Thomas Fischer. Och vi har en liknande historia med Mats O Sundqvist, som för en lånad miljard köpte Industrivärden-aktier vid fel tillfälle när de var för dyra. Tack vare en kraftig börsnedgång drog han hela sin långivare Carnegie med sig i konkursen, som alltså också gick i konkurs.

Thorsten Jansson i New Wave är en kille som skulle kunna råka ut för samma sak, för New Wave-aktien kostar inte mycket mer än tio kronor och är farligt nära nollan.

Expertgrundarna som sålde sin kedja i god tid innan sin konkurs, skulle kunna vara miljardärer också.

Resten av miljardärerna, 30-40-50 st tror jag är doldisar av olika slag, som kanske sitter på skog eller guldtackor, eller tex stora börsposter. Det fanns ju en kille i Hagsätra eller var det var som gjorde sig en dryg miljard på ett läkemedelsbolag som forskade på diabetes. Den killen ville varken synas eller höras utan bodde som vanligt folk i en modest lägenhet i förorten.

Ja, så kan det också se ut i vissa fall. Men man kan ju skratta lite och säga, att för det mesta när man handlar något, så är det de här hundra man handlar av.

But if You can´t beat them, you will have to join them…   

Konsten att bränna en halv miljard som popstjärna

Ett typfall.

1. När du väl tjänat din halva miljard, så börja med att köpa ”drömslottet” för 250 miljoner. Då är hälften av pengarna borta…

2. Anställ 50 tjänare som kostar dig 50 miljoner om året, för att sköta slottet och arrangera alla fester.

3. Efter tre år har ytterligare 150 miljoner försvunnit och det är bara ”en hundring” kvar. Ekonomin börjar kännas tajt och du lånar 200 miljoner för att hålla skutan igång några år till.

4. Lånet räddar fejset tillfälligt, men räntekostnaden närmar sig snabbt 40 miljoner, så amorteringar är inte aktuella.

5. Snart är lånepengarna slut också, och räntorna har knaprat i sig 50 miljoner till av de sista hundra miljonerna. I panik och protest och för att riktigt demonstrera att du fortfarande är en stjärna, köper du två nya Rolls och en Bentley för 30 mille. Nu är det bara 20 miljoner kvar.

6. Folket på skivbolaget börjar bli lite förbannade på att du bara lever i lyx och drogar istället för att arbeta och skriva nya hits.

7. Ditt skivbolag tappar tålamodet och stämmer dig för kontraktsbrott och kräver 50 miljoner tillbaka som betalats ut i förskott för fyra år sedan.

8. Du förlorar målet och tvingas använda det sista av ditt kapital.

9. Pengarna är slut och nu blir banken nervös och kräver att du ska sälja slottet och övriga värdefulla tillgångar för att kunna lösa lånet på 200.000.000

10. Nu är du utan slott, betjänter, Rollsar och partners. Du är tillbaka på ruta ett och får flytta tillbaka till gamla mamma i slummen som du tidigare försakat, och som hela tiden tvingats leva på sin magra förtidspension.

God Jul!
önskar Alfred E Neumann

Nya Eko-Sverige

Dags att ta itu med miljöfjantandet?

Sant eller Falskt

Intressanta kaktusar för hemmaodling

Ferokaktusar från Arizona

Melokaktus från Kuba

Svärmorskuddar från Mexiko

Uebelmann från Brasilien

Arojadoa från Brasilien. Kan bli 2 m hög.

Carnegia från Texas. Max 14 m.

Lophophora Williamsii. Peyotekaktusen från Castanedas böcker.

Solsystemet i bilder

Venus, vulkanplanet ca 500 C.

Venuspassage framför solen.

Tellus 729, medeltemp 14 C.

Uranus, isjätte, minus 200 C.

Jupiter, gasjätte, plus 5000 grader C.

Mars, ökenplanet, minus 50 grader C

Merkurius, närmast solen, plus 70 C

Neptunus, isjätte, minus 200 grader C

Saturnus, 5000 grader, som solen

Månen. Minus 20 grader C.

Vintergatan, The Milky Way.

Party i hallonlandet

Belgrad anses just nu vara Europas hetaste partystad. Belgrad ligger i Serbien, forna Jugoslavien, där det var ett grymt inbördeskrig för ca 20 år sedan som slet sönder landet i stycken.

Bland annat var det en serbisk officer och psykiater vid namn Radovan Karadzic som gillade att utplåna hela civila byar.

Nuförtiden är Serbien ett av Europas fattigaste länder, ja tom klart fattigare än Rumänien och Bulgarien, tex.

Serbiens produktion för utlandsexport utgörs nästan enbart av odlade hallon. Ja, typ Euroshopperhallonen de sålde för några år sedan. Inte sällan salmonellasmittade.

Ja, det är Serbien det.
Håhåjaja.

Ett land som har liknande problem som Grekland och Albanien och därför inte släpps in i EU.

Men partaja kan de alltså…

Bra!

Stå på!  

Storyn bakom ICA

ICA, det betyder egentligen Inköpscentralen AB, och bildades som ett relativt enkelt samarbete på grossistnivå runt 1920, mellan ett antal privata handlare som behövde lite motmedel mot KF´s starka frammarsch och organisation i Sverige på den tiden.

Ja ICA startade upp som ett ”konservkompani” ursprungligen, men kom med tiden att utvecklas till en gemensam butikskedja, med gemensam logga. I dag kan man väl säga att ICA fungerar som en franchisekedja typ McDonalds, där ICA centralt äger butikslokalerna och har grossistledet i sin hand.

Sedan får en ambitiös kille eller tjej som ICA vill ”satsa på”, ta en butik en period och köra på och försöka tjäna lite pengar under ICA´s paraply. Ungefär så tror jag att det funkar.

När ICA var nystartat kunde alla privata handlare beställa varor från dem. Man kunde leverera till såväl ”Arnes Livs”, ”Robbans bod” och ”Månskenshallen”, bara de betalade sina fakturor såklart, så spelade resten inte så stor roll. Det var på den tiden när ICA hette IC-AB eller ICAB, för dem som minns det…

ICA´s infrastruktur, alltså lokaler, butiker och centrallager ägs till 60% av det multinationella holländska bolaget Royal Ahold, som har sitt huvudkontor i Amsterdam, och till 40% av Hakon Invest, som ligger på Stockholmsbörsen och som alla kan köpa aktier i, som har lust.
Hakon Invest-aktien brukar ligga runt 100 kr och ge ungefär 6 kr i utdelning/år, så det är ju ett ganska bra sparkonto, som ger runt 6% per år, för den försiktige investeraren som nöjer sig med lagom.

(Tips: Vill man ha riktigt högpresterande aktier bör man istället titta på tex Tele 2 och Astra Zeneca som i regel gör en vinst på ca 12-13% per år.)

Ja, IC-AB blev till ICAB som sedan blev till ICA.

Och det låter ju bra. Lite kvinnligt och feminint så där. ”Vart ska du gå min lilla flicka?” ”Jag ska gå till ICA-tika och köpa en fika…”

Om vi tittar lite på de andra kedjorna, vad de utstrålar, så COOP det blir ju ”djupfrysen”. Det nya frysskåpet COOP på 250 liter med fem års garanti. Eller ”Kom till oss. Vi har massor av mat! COOP”.

NETTO sedan, ja här min vän handlar du till rena inköpspriser. Inga fula bruttomarginaler här inte!

CITY GROSS, ja det är grosshandel för privatpersoner. Pizzeriaägare brukar svänga iväg till City Gross och köpa pizzagrejer. Det känns som Årsta partihandel för dem, de där jättebutikerna.

WILLY´S, vad låter det som? För mig låter det som WENDY´S BURGERS & CAFÉ, LA, USA, på ett ungefär. ”Här är det familjärt, trevligt och billigt, till skillnad mot de där snobbarna McDonalds på andra sidan gatan…” Kom till oss istället, för vi är schyssta WILLY´s…

Och LIDL slutligen, det betyder ”liten visa” på tyska…    

Computer Art

"Mexican Revolution" by Patrik Nyberg

"The Cryout" by Patrik Nyberg

"Nero´s Bathroom" by Patrik Nyberg

"Chagall" by Patrik Nyberg

"The Diamond Vagina" by Patrik Nyberg

Nordens Venedig

Tänk vad vackert Stockholm är om hösten. Kopparstick av Filippe Dorée, 1787.

Köbenhavn 1. Nov

Samurajvarning på Köpenhamns cyklister så här års...

Boktoppen V.39

1. Jag är Allan, av Allan

2. Jag är Zlatan, av Zlatan

3. Jag är KGB, av Vladimir Putin

4. Jag är Bill, av Bill Clinton

5. Jag är Margot, av Margot Wallström

6. Jag är Pekka, av Pekka Heino

7. Jag är Juha, av Juha Valjakkala

8. How to avoid hubris, av Jennifer Stonewoolfe

9. Lucifer-kokboken, av Sofie Hexeberg och Sten Sture d.ä.

10. Training, dieting & collapsing, av Roberta Highsmith

Listan sammanställd på basis av aktuell försäljning av Förlagsföreningen Nyfiken Gul & Blå.

Olof Rudbeck 1630-1702

Olof Rudbeck föddes  1630 i Västerås under Sveriges stormaktstid, och var son till biskopen Johannes Rudbeckius.

Efter avslutat gymnasium for han till universitet i Uppsala, där han kom att bli epokens främste medicinare. Hans specialområde var anatomin, och ungefär samtidigt med dansken Thomas Bartholm upptäckte han lymfkärlsystemet. En dåtida sensation, vilket medförde att han fick en tjänst vid det tyska universitet i Leiden. Därefter återvände han till Uppsala och sina svenska studier.

Förutom sitt anatomiska intresse, hade han också en egen örtagård med ca 2000 växter från hela världen. Bland annat sydamerikanska potatisplantor och dyrbara holländska tulpanlökar.

Rudbeck var ett universalsnille åt det mer praktiska hållet. Offentlig dissektion av människolik var en av hans specialiteter. Men när han var runt 50 år gammal, kom han in på ett nytt forskningsfält; den svenskpatriotiska historieskrivningen. Helt i linje med Sveriges dåtida maktambitioner i Europa.

Av en slump ramlade han över några exemplar av de isländska sagorna, varvid hans fantasi började koka. Han kom att spekulera över det svenska folkets allra äldsta öden.

I trippelbandet Atlantica från 1679, beskrev han Sverige som civilisationens och religionens vagga, via goterna, eller göterna, som man sa på den tiden. Och det var dessa idéer som lade grunden till den senare nationalromantiska vågen göticismen.

Sverige hade sitt ursprung i Noaks sonson Magog. Och otaliga voro de svenska konungar som ättade i rakt nedstigande led från honom. Detta kom att bli stormaktstidens officiella historiesyn, helt enkelt för att det lät så bra.

I sin något ofullbordade vision av det äldsta Sverige, fick Rudbeck med både Lycksalighetens ängder och Evas gyllene äpplen som kom att stjälas av den grekiske skurken Herakles. Ja, Sverige hade i själva verket en gång i tiden utgjort det sägenomspunna Atlantis, en märklig sagoö, där man dyrkade Poseidon.

Olof Rudbeck förde sina resonemang i bevis genom att lyssna på hur utländska ord lät och sedan koppla dem till liknande svenska uttryck. På så sätt tyckte han sig kunna ana att allt en gång begynt här, och sedan spridit sig vidare över världen. Hednatemplet i Gamla Uppsala tex, såg han som ett Poseidontempel som sedan förvanskats och förfallit. På så sätt tyckte han sig kunna dra slutsatsen, att grekerna i själva verket kom från Sverige och hade fått sin religion av oss.

På liknande sätt bevisade den svenska runstaven, att det var svenskarna som uppfunnit alfabetet.

Och det var också vi som uppfunnit astronomin, enligt Rudbeck.

Hans stort uppslagna verk om allt detta, Atlantican, togs emot som en uppenbarelse. Så även utomlands. Sedan kom rudbeckianismen att frodas i nästan hundra år innan den ebbade ut.

1702 gick dock alla hans personliga tillhörigheter till spillo i den stora Uppsalabranden.

Kort därefter avled han, 72 år gammal.   

De tio nya statliga verken vecka 38

1. Inflationsverket

2. Hafsverket

3. Översynsverket

4. Blåverket

5. Medborgarverket

6. Sjörövarverket

7. Nätfiskeriverket

8. Flisverket

9. Sågverket

10. Krosseriverket

Miljardsatsningen

Morgontidningarna meddelar oss i dag att regeringen tänker miljardsatsa på alla de arbetslösa, som mest går och drar om dagarna.

Här är några förslag på kurser man skulle kunna starta för pengarna:

1. The Police Academy - Den klassiska polisskolan.

2. The Rock Academy - Peppa arbetslösa att starta rockband och fixa egna karriärer.

3.  The Chateau Academy - Lära de arbetslösa allt om kvalitetsviner och vintillverkning. En sk sommelierutbildning på 2-3 år.

4. The Hollywood Academy - Kurs i filmmusikproduktion.

5. Academy of History - Långtidsarbetslösa får doktorera i svensk historia, och erbjuds därefter adjunkt- eller lektorstjänster vid universitetet.

6.The Cottage Academy - Ettårig kurs i stugtimring.

7. Brick Layer Academy - Tvåårig kurs i att mura sin egen mexitegelvilla till budgetpris.

8. The Sex Academy - 6-månaderskurs i studioplåtning á la Bingo Rimér.

9. The Internet Academy - 3-månaderskurs i "hur man kränger nåt på nätet" och blir modern entreprenör.

10. The Cone Academy. Om ovanstående förslag inte skulle vara tillräckliga, så återstår ju alltid den traditionella kottinventeringen.

Hemma på min gata i stan...

Det härliga gryningsljuset...

nyponen...

bron...

lekparken...

fontänen...

grillen...

Femte avenyn...

och Livets Träd. Allt i detta nuets Sverige.

Magical-mystical-eran 1970-74

Mellan 1970-1974 växte en liten epok fram inom popen, som man skulle kunna kalla Magical-mystical-eran.

Killarna och tjejerna skulle ha storburrigt hår, ha änglastämmor och gärna sitta vid en flygel och spela fantastiska melodier med bitterjuva texter om att drömma sig långt långt bort.

Antingen till den ljuva ungdomen, eller till ett fjärran land. Gärna då ett land som bara finns i ens egna drömmar. Ni vet lite som i sagorna om "Narnia". Och inte då "Lernia", som är mer aktuella i dag. Lol.

Är det någon föregångslåt som betytt mycket för den här bitterljuva glamtrenden, så kan det vara "Bridge over troubled water" med Simon & Garfunkel. Plus kanske några andra av deras hitar.

Det som blev idealet för efterföljarna var att man ska se ut som och sjunga som Art Garfunkel, man ska komponera som Paul Simon, och och man ska spela flygel som Harpo Marx, med förbundna ögon.

Som ni förstår var inte det här någon lätt kombination att få att fungera i det längre perspektivet, men vi fick se en hel del one-hit-wonders slå igenom, och några stora världsartister lyckades rulla igång sina mer långvariga karriärer. Till exempel Abba och Andrew Lloyd Webber.

Även Magnus Uggla har hämtat mycket inspiration från den här musikalvågen, som redan då fick innetjejerna att börja gråta. Och än i dag när de är femtio och på väg hem från jobbet i jeepen, kan de få en och annan tår i ögat när de hör Logical Song med Supertramp på Lugna Favoriter.

 Jag själv känner likadant när jag hör de där gamla låtarna.

Gud, det är så att man vill gråta över hur sorgligt ens liv har blivit. Mot hur det var förr.

Ja, inte sant?

Just det där When I was young-temat, var rätt vanligt redan på den tiden. Supertramp hade ju som sagt sin Logical song som gick lite så här; "When I was young , it seemed that life was so wonderful, a miracle. Oh, it was beautiful, magical, mystical...but then they learned me "at Lernia" to be dependable, clinical, intellectual and cynical."

Och så All by myself; "When I was young I never needed anyone. And makin´love was just for fun. Those days are gone..."

Abba kan man väl också säga har sina rötter i den här perioden mellan 1970-1974. Särskilt märks det väl på scenkläderna i Eurovision Song Contest-finalen i Brighton när de vann med Waterloo.

Och Benny var ju en riktig Harpo Marx, som kunde lira flygel med bindel för ögonen. Såväl Mozartstycken som Beethovenstycken eller något annat storslaget.

Och Frida stod för änglarösten och änglalockarna.

En oslagbar perfekt kombination a´la Simon & Garfunkel igen.

Ängel plus geni.

Hälsningar

Pontus Platin

PS: Kom dock ihåg om ni vill försöka göra den här grejen i dag, att fin kan ibland få lida pin bland disse menniskirne hir på jorda...di sma sma gra...ja usch ja.

Vae victis!

Quo vadis, tabula rasas?

Memento mori, et carpe diem ad hoc.

Veni, vidi, vici!

Wann alea acta est.

Vade retro Cosa Nostra, et vae victis!

Nota bene; in vino veritas (sic!), pax vobiscum, et fiat lux!

Hälsningar,

Rune Lundström, Gruppchef  Momsgranskningen, Skatteverket i Hudiksvall.

(PS I nästa vecka börjar våra momsrazzior mot detaljhandeln i Norrland...)

Pink Floyd 1966

En bild på Pink Floyd från den klassiska Sverigeturnén 1966, där skandalerna avlöste varandra i ett hejdlöst tempo. De svenska kvällstidningarna var "chockade".

Om nu någon minns den tiden. Eller vill minnas.
Ni behöver inte om ni inte vill. Såna här grejer är preskriberade vid det här laget, ärligt talat.
Men i alla fall, denna bild tror jag är tagen i Jönköping i närheten av Husqvarnafabriken.
Killarna skulle väl lära sig lite om röj-partyn???
Lol...

The Joker: 1000 AD-2000 AD

Guillou vs DN 500

Vad gör DN för vinst per år egentligen?

Jag vet inte riktigt, men jag tror att jag har läst genom åren att de ibland kan ligga på en 30-40 miljoner om året ( kanske ungefär lika mycket som de får i statsbidrag?). Och ibland går de med förlust. Det senaste förra året var ju att de sparkade 200 anställda.

30 miljoner, ja det är väl vad Guillou kan dra in på egen hand ett bra år.

Så ibland kan faktiskt en elefant vara mer än 500 myror på redaktionen.

Om man ska försöka förstå Bonniers på något sätt, vad deras problem är, om de nu har något, ja, då kan det ju vara att kassan håller på att bli lite tom.

Eller vad tror ni?

Vi har ju sett litet svenska bjässar gå ner på knä de senaste åren, tex Volvo PV, SAAB PV, SAS, SSAB, Ericsson och ONOFF.

Nu får man ju aldrig några bolagsrapporter på Bonniers så att man kan avgöra om de är i behov av statliga miljoner år efter år för att kunna distribuera DN ut till landsbygden varje dag, och göra en Göta Kanal om året lagom till Annandag Jul, och lite annat kul. Kanske behöver de den hjälpen? Kanske inte.

Jag är osäker, eftersom det är så mycket hemlighetsmakeri kring den koncernen och deras lilla samhällsprojekt. Vad nu det går ut på nuförtiden?
Det vet jag faktiskt inte heller.
Någon kanske kan berätta det för mig.

Skatteverket måste väl i alla fall kunna se Bonniers siffror en gång om året, vad de tjänar och hur mycket de gömmer i Schweiz, und so weiter, und so weiter...

Och om inte de på "Skatt" har anat ugglor i mossen och dragit i nödbromsen via ett litet telefonsamtal till Rosenbad, ja då kanske saker och ting är i sin ordning.

Ja, vem vet?

Men om vi försöker se litet marknadsmässigt på Bonniers position, ja så ligger ju deras produkter väl i linje med övriga aktörers, både vad gäller kvalitet och pris.

Ska man försöka göra en grov uppskattning av Bonniers intjäning just nu, så får man alltså titta litet i huvudkonkurrenternas rapporter. Ja, som MTG, Schibstedt och Nordstedts. Där kan man få vissa uppslag om hur marknadsläget är för de gamla Bonnrarna, om man är intresserad.

Stockholm/TT

Die Grüne Armee Fraktion

Den här sopsorteringen och miljöflagellanttåget som har svept över världen de senaste 10-15 åren, ja, det börjar jag alltmer tro är en "tysk Lassie".

Någonting miljörörelsen och den övervintrade vänstern flummat  fram på de tyska universiteten, dit de tagit sin tillflykt nuförtiden.

Ja, ungefär som vissa håller på med i Sverige, som inte riktigt, ska vi säga platsar, inom näringslivet, utan hellre sitter och lägger ut texten kring Queerfeminism och härliga recept på "muslimsk potatissoppa" mm.

I detta tyska fall kan det mycket väl handla om en slags senkommen botgöring för Andra Världskrigets skamligheter.

Och denna tyska uppfinning med sopåtervinning skulle kanske ur ett jungianskt eller freudianskt perspektiv kunna ses som en försoningsgest, om än med en alltför stor dos av det gamla vanliga tyska duktighetskomplexet som för många i dag upplevs som en ny slags nazism, den sk miljönazismen.

Die Grüne var ju tidigt stora i Tyskland, och frågan är om inte hela vårt eget svenska miljöparti, med på den tiden den så sluge Birger Schlaug i spetsen, direktimporterades från vårt Vaterland.

Kalla det gärna "proggskäggens hämnd" om ni vill, för även jag finner det irriterande och påfrestande att i den moderna stressade vardagen, tvingas offra mer och mer av min tid och min energi åt "rena skräpjobben".

I Tyskland liksom i Sverige, är proggskäggen i regel kritiska mot såväl kärnkraft, industri, näringsliv, börsen, lönsamhet och hela välfärden så där i största allmänhet.

Men just den biten kan jag förstå lite av. Jag har också varit ung, grön och arg, och inte fått leka med de stora pojkarna på Siemens och Deutsche Bank. Så jag vet hur det känns, att tvingas övervintra på ett gammalt universitet nånstans, där man varken syns eller hörs eller riktigt får vara med i samhället.

 Ja, typ som Mattias Gardell, vår gamle proggare inom Religionsvetenskapen.

Och när man suttit och ugglat på ett av samhället övergivet universitet i 10-15 år, då kan man som Lars Oehlschlager, Stefan Schreiter och Michael Wiener bli så jädra arga att man till slut bildar Die Grüne Armee Fraktion, via någon "Grön Punkt", som man prånglar ut över hela världen med tysk list och perfektion.

Och hux flux ett antal år senare har man fått hela världen på fall, inklusive sitt eget hemland.

Jaa, diese dumme Deutschen...

I alla fall när det gäller det här med det nya sopsystemet, får de inget annat än tre dumstrutar i betyg av mig.

Miljöpartisten i Sverige, Gustav Fridolin, får nöja sig med två dumstrutar.

Plus kanske en tvåmånaders Sareksemester med början den 13:e november, med Lapplands Jägarregemente, för att få uppleva den svenska miljön och naturen från den lite mer kyliga sidan...

En liten schacksnabbis

1900-talets främsta manliga teoretiska stjärnor äro tre.

Einstein var den ”förste”.

Han kom på det där med vedklabbarna, att ju fler klabbar du lägger på elden, desto bättre brinner det. Ibland till och med, får du fyrfaldig effekt eller mer. E=mc2.
Dvs energin du får ut av vedbrasan är lika med antalet kg fysisk massa räknat i kilogramvikten, multiplicerat med ljusets hastighet i kvadrat, per sekund, dvs rent matematiskt 300 000 gånger 300 000.  

Sen kom ingen manlig teori alls på några år.

Och efter det kom ingenting.

Och sen kom ingenting heller.

Men sen plötsligt på 80-talet dök två ryska karpar upp och la sig och lurade i vassen.

Den ena Karpen hette ”Karpov”. Och den andra karpen hette ”Kasparov”.

Och de spelade schack ungefär lika bra. Kasparov spelade ”öppet” från toppen av kortleken, medan Karpov var en sån där illistig och sluten kille, som kunde gå i land med såna grejer som ”chocka” motståndaren med en ”klöver 3:a i första draget”. "Här kommer en skumbanan, så passa dig!" 

Lite såna där fula trick som gubbarna på medeltiden roade sig med.

Kasparov däremot var en storstadscharmör från Moskva, som visste vad damerna ville ha. Och även vad grabbarna ville ha.

 En explosion á la Hollywood redan i första scenen.

Och där började det lukta lite världsklass igen om ”tänkarna” i alla fall vad det gäller det teoretiska. 

Hur dom var i sänghalmen, det vet jag inte, men i dag pratar vi bara lite schack för skojs skull.

Den häringa Kasparov, den gubben kunde ”lira” så att till med de blonda fotomodellerna i 20-årsåldern, hänfört och lyriskt följde hans korta och långa rockaderingar i direktsändning från schack-VM i Bulgarien.

Kasparov var en sån där vass och skarp rysk tänkare, att till och med Pentagon faktiskt blev lite nervösa, och såg sig nödgade att bygga en ”superdator” för att sätta mallgrodan från Moskva på plats.

Jag pratar om schackdatorn ”Deep Blue”. Och faktiskt klarade den maskinen av några gånger att ge till och med världsmästaren en liten lektion. Om hur schack bäst bör spelas.

Om vi jämför de här två grabbarnas spelstilar, Karpov och Kasparov, ja, då satsade Karpov på ett grundmurat försvar. Sen efter kaffet och konjaken, då kunde han börja fundera lite på en löparattack på vänsterflanken. Typ.

Karpov spelade ”mer för att deltaga och njuta av den historiska mystiken”, än att sitta där och ta både ära och guldmedalj från sina kollegor.

Kasparovs filosofi däremot gick ut på ”bråttom, bråttom, bråttom och ut med allt du har och erövra de fyra centrumrutorna innan motståndaren gör det”.

En såkallad tempolirare, som satte värde på både tidsfaktor och maskinmässigt momentum som i ett tyskt Blietzkrieg. Oerhört effektivt.

I alla fall på 80-talet.

På den tiden var det såklart Kasparov som glänste mest, men de nya killarna i sporten börjar mer och mer titta på Karpovs lite sega försvarsidéer och spela lugnt och metodiskt, snarare än att försöka gå på knock redan i femte draget som ett geni.

Så ser det ut i dag.

Av det lilla som finns kvar av denna gamla antika sedvänja.

Som ni vet väljer de flesta unga spelsugna i dag att dra en spader vid pokerbordet. Och det har jag full förståelse för. Även poker kan ju ibland vara en liten intellektuell utmaning.

Och där nånstans, när Kasparov hade förlorat VM-titeln för tredje gången till en maskin, började det här med schack tappa sin tjusning, när faktiskt maskinerna i princip kunde ”räkna ut vartenda drag” redan dagen innan.

Så då la faktiskt både Karpov och Kasparov av, och började syssla lite med politik och religion.   

Helen Wellton och datakraften

Helen Wellton, Lap Powerbruden i DN på 80-talet, var ett av Stockholms fyra kvinnliga ess på den gamla goda tiden i vårt Rike. Den kvinnan var dåtidens spader dam.

Det andra esset var Sveriges snyggaste strippa på den tiden, den blonda onda Tabu-Maria, hjärter dam, enligt min mening. Och det tredje quinnliga esset, det var modellstjärnan, den blonda slanka Elizabeth Ågren, fröken ruter dam.

Vem det fjärde kvinnliga esset var under den epoken i Svea Rikes historia, om vi säger så, den mystiska klöver dam, vem det var, det vet inte jag, för henne träffade jag aldrig där uppe i Stockholm, när jag var däruppe och harvade runt i tillvaron på mitt dåtida primitiva sätt.

Men eventuellt var det väl Annika ”Falken” på S-E-Banken, eller Drottning Silvia på slottet.

Men den därhinga ”Helen Wellton”, hon snackade ”Lap Power”, eller då på dagens svenska ”IPads” och ”Ipods” innan en enda svensk ens hade aning om vad en kbit var.

Ja, den brittiska kvinnan på semester så ända in i Norden, lekte varje dag sina diaboliska lekar med det svenska folket via sina dolda och mystiska budskap i rikspressen där hon vikte ut sig, nästan som en på den tiden då, ja en riktig utvikningsbrud.

Redan till morgonkaffet fick man en ”nakenchock” i vrångstrupen om ni förstår vad jag menar, när man tog del Helens ”dataerbjudanden” för 9900 kr.

Eller ibland till och med hela 14 900 kr.

Vanligtvis härjade hon med sina snygga ben och åtsittande leopardklänningar på kulturdelens framsida i DN.

Usch, usch, usch.

Snacka om kulturellt sammanbrott…

Men det där utspelade sig på den gamla grå DDR-tiden i Sverige, den tid som ni ungdomar har haft ”oturen” att missa.

På den tiden fick nästan landets alla runkgubbar nöja sig med vad som erbjöds av kvinnlig flärd i morgontidningen, för att bli lite höga i sin tragiska ensamhet, i vår på den tiden väldigt svarta östtyska vardag.

Så såg den svenska verkligheten ut på 1980-talet.

I dag är såklart läget helt annorlunda.

I dag har vi möjligheter.

Men om vi ska återgå till saken; utåt sett signalerade den här kvinnan, alltså Helen Wellton, att datagrejen var ”frälsningen” i den nya tiden för ”hela svenska östtyska folket”.

Rent privat stod hon hemma i Saltsjö-Boo-herrgården och målade rembrandtska dödskallar hela dagen lång.

Vad hon nu menade med det.

Varför denna slagkraftiga affärskvinna, Helen Wellton, målade en massa symboliska dödskallar hemma i lyxvillan när nu affärerna gick så bra, det vet jag faktiskt inte, för jag är en sån där otroligt naiv kille som inte ”fattar nånting” av värld och flärd.

Och särskilt fattar jag inte ”de riktigt stora tjejerna”, som ligger några steg före oss småpojkar i livets utvecklingskurva.

Men det var alltså så det här med ”data” började i Sverige en gång i tiden.

Med ett blont bomnedslag som var såväl affärskvinna, Marilyn Monroe och Rembrandt.

Ja, allt i ett.

Denna Data-Marilyn tyckte att vi ”Svenssons” i det på den tiden primitiva Sverige, skulle göra både ett och annat strandhugg vid såväl tangentbord som skärm, för att avnjuta ”den riktiga världen”.

Den värld som nu var hennes värld av tradition.

Och i dag 25 år senare är det väl just där vi alla har hamnat, mer eller mindre.

Helen Wellton  med sitt ”Lap Power-budskap” i DN  vann alltså slaget om den svenska ”verkligheten” om vi säger så.

Vem nu den kvinnan egentligen var och är i vår jordiska tillvaro, det har jag ingen aaaaning om, ärligt talat.

Det får ni fråga stjärnorna om.

Men det är nästan så att man på parbilderna kan se att även hennes make är lite rädd för henne.

Så ”otäck” kan den kvinnan i värsta fall vara för vår svenska allmänhet.

Då kanske även dagens läsare fattar att det är lite ”astralvarning” på det vi i dag närmast betraktar som ”vatten i kran” i vår nästan totala oskuldsfullhet kring det här med ettor och nollor i dagens moderna samhälle.

Men kom ihåg lite grand i bakhuvudet att dagens stora databuffé en gång i tiden började med en sån där riktig blond och himsk scandal beauty.

Som älskade dödskallar.

När Helen Wellton snackade ”data” med oss svenskar 1987, då fattade egentligen ingen nånting av vad hon egentligen syftade på.

1987-1988 var det inte direkt så att man som ”medelsvensk” arbetare stod och hängde på dörren till Lap Power-butiken, för att få ett ex av den senaste datorn. För på den tiden fanns ingen internetlina överhuvudtaget ut till stora världen. Och det där med datorer var inte då mer än stora ”miniräknare”.

Så kul kändes ”den grejen” när allt startade upp en gång i forntiden.

Men tio år senare, typ 1996, började verkligheten komma i fatt Miss Welltons vision.

Vid det laget hade DN och NASA nästan både Venus och Mars i direktsändning på webben via en liten modemuppkoppling hos Telia.

Och då fattade ju plötsligt varenda amatör, att det här är grejen som kommer att smälla av stort i framtiden…

När utvecklingen hade gått så långt, då kunde till och med jag förödmjuka mig med att kräla några varv kring Helen Welltons fötter, om det nu var det hon var ute efter.

Nemas problemas senorita Benita.   

Så länge leve datakraften och Lap Powern!

Konsten att äta som en fotomodell

Jag kollade just på nätet hur modeller brukar äta, för att se hur dessa unga smala kvinnor tänker kring det här med mat som är så knepigt för många av oss. Och det här är vad jag fick fram är en vanlig variant på dagsmeny för en modell:

Frukost: Te istället för kaffe ska det vara. Färskpressad grapefruktjuice eller morotsjuice. 1-2 skivor delikatessknäcke med lite keso eller mjukost. Hårdost ska undvikas.

Förmiddagsmellis: En liten godisbit från hälsokostaffären, typ karamelliserade sesamfrön.

Lunch: En kopp buljong med bryggerijäst. Grillad fisk eller kyckling, råris och råa grönsaker.

Eftermiddagsfika: Te och yoghurt.

Kvällsmat: En kopp buljong, tonfisk, ångkokta grönsaker och en bakad potatis.

Kvällsgodis: 0,5 dl valnötter eller mandlar.

Min tanke om detta är att det låter rätt i stilen. Till exempel undviker ju modeller rött kött, köttfärs och feta korvar. Och det hade vi ju ett vetenskapligt larm om i veckan att rött kött kan ge cancer.

Sedan föredrar modeller ris framför pasta, och det kan också vara klokt ur hälso- och viktperspektiv. Övervikt är ju väldigt ovanligt i Asien, och asiaterna bygger ju sin kost på ris i första hand.

Jag slog ihop hela dagsmenyn på en kaloriräknare och fick fram att detta ger ett totalt energiinnehåll på ca 1200 kcal. Sen blir det väl att tjejerna går ut och dricker några glas vin och drinkar då och då, plus att de kanske även tar in något extra att äta, och då kanske det totala intaget landar på ca 1400 kcal/dag, vilket är helt okej för en ung smal tjej ur ett hälsoperspektiv. Om man äter så här varierat får man dessutom en helt perfekt mix av näringsämnen, som tex protein, kolhydrater, fetter, vitaminer och mineraler. Sett ur den synvinkeln är denna kost ruskigt perfekt, det går inte att göra så mycket bättre.
Det man framförallt ser och ska tänka på som tjej, är att modellernas matvanor ligger väldigt långt från traditionell svensk husmanskost, typ makaroner med falukorv, köttbullar med mos, pizza, potatisgratäng med oxfilé och bearnaise, ärtsoppa med pannkakor osv. Vår traditionellt ganska tunga svenska mat, den är modellerna helt främmande. Det ska dra mer mot Indien och Kina om man vill hålla sig i form och ska må bra i längden.   

Så min slutkommentar är att om man vill äta sunt, då är det variationer på ovanstående dagsmeny som gäller.

Modellerna har rätt.
Så på den punkten får de en liten guldstjärna av mig.

Konsten att plåta i inomhusmiljö och fotostudio

Många amatörer som ska plåta snygga porträttbilder på tex sina flickvänner brukar få ganska dåliga resultat. Det beror sällan på motivet, utan på att man inte riktigt behärskar fotokonsten.

Playboyfotograferna som väl får betraktas som de mest kunniga på området, jobbar ofta enligt samma grundregler för ljus och färgsättning som de holländska barockmålarna gjorde på 1600-talet.

Det ska vara ganska dunkla bilder med punktljussättning och varma, gyllene färger, för att få in lite brons- och guldtoner på modellen. Playboyfotografernas favoritfärger är gult, brunt, rött och violett. De brukar i regel undvika grönt och blått, alltså de kalla färgerna. Bakgrundsmiljön brukar man försöka tona ner nästan ända till svart.

Ska man jobba i hemmamiljö med studiofoto, då behöver man köpa minst två rejäla fotolampor, helst fyra. För det är ljussättningen som är fotografens pensel och målarfärg. Satsa alltså på fast belysning ur olika intressanta vinklar och lägg undan blixten, då blir resultatet bäst.

Det bästa för slutresultatet är att börja jobba i ett rum där du tagit bort allt yttre ljus, och sen tända upp steg för steg tills stämningen känns rätt.

Det vanligaste för grundljuset och bildens färgsättning är att rikta en omnibouncelampa upp i taket och utgå från det, och sedan addera effekt på effekt tills man är nöjd. En sån riggning kan ta en halvtimme om man är petig, men då blir resultatet i de flesta fall lysande. Effekterna kan vara starka highlights på modellen, färgade glödlampor, levande ljus, färgat väggpapper, rätt accessoarer och kläder, några symboliska föremål, eller vad man vill eller har tillgång till. Var kreativ, det ger resultat.
Sedan gäller det att plåta kvantitet för att få fram kvalitet. Ett normalt jobb på Playboy på den gamla goda tiden, kunde innebära 200 rullar film och ca 6000 bilder, som efter grovrensning och finrensning blev till 12 st bilder i tidningen. Och det är likadant för en amatör om man vill ha fram toppklass. Fast i dag är det ju enkelt att plåta kvantitet tack vare digitaltekniken. Det är som med Lotto, rätt vad det är kommer jackpotten, men du vet aldrig när. Är man erfaren fotograf vet man att man måste upp i en stor mängd bilder för att få till vissa enstaka höjdpunkter i fotoserien där allt stämmer.

Ett vanligt knep bland proffsen när det gäller ljuset, är att lägga punktbelysningen från sidan. Rakt framifrån är passfoto hos polisen, och att ha ljuset i ryggen på modellen, det är amatörernas grej.

Ska man jobba med tex levande ljus som belysning, då är det kamerastativ och långa slutartider som gäller.

Nästan alla filmfotografer i Hollywood plåtar ju som bekant med stativ, för det ger klart bästa resultatet rent kameratekniskt. Och detsamma gäller om man ska digitalfilma vänner och bekanta. Att köra med kameran på axeln som på Super 8-tiden, det blir Lars von Triers ”Idioterna”.

Så tänk på det; gärna kameran på stativ, genomtänkt belysning och se till att ha skärpa i bilden innan du trycker av och passa på att ta en 300-400 bilder när du ändå är igång.
Då kan slutresultatet bli fantastiskt.