 |
| Scen ur en Roy Andersson-film. |
Nu händer det så lite i Sverige att TV4 måste direktsända riksrättsprocessen
i Washington mot Donald Trump. Som om det vore en het fråga i Sverige. Vilken
humor. Svensk media beter sig som om vi vore en stat i USA, vilket då naturligvis
inte är fallet.
Politiska provokatörer har i natt hängt människolika dockor i
snaror bl.a. utanför kommunhusen i Ronneby och Båstad. Med det gråväder vi har
nu blir bilden en helvetesmålning av Pieter Brueghel.
Det händer just nu så lite i Londons musikliv att man måste
damma av fyrtio år gamla The Clash och göra en utställning om dem och London
Calling-skivan på Museum of London. ”My beeijbiii drooove offff in a big black
caaadiiiillaaaac…”
I Efter fem försöker man göra en grej av femton år gamla
Idol, och kvällens EM-kvallandskamp mellan Rumänien och Sverige. Alltid i de
här extrema dödlägena dyker det upp ”en match” som fyller ut svenskarnas tomrum
som på beställning.
Man frågar sig också hur partiledaren Nyamko Sabuni ska kunna
lyfta de krisande Liberalerna, som ligger under riksdagsspärren i flera mätningar.
Ett tips från mig är att hon kunde pröva med att avgå.
Roy Anderssons film Om det oändliga har premiär i kväll. Som
vanligt skildrar han den ofantliga tristessen och döden på anstalten Sverige.
Det
är, menar han, som om vi vore i helvetet redan här och nu.
