Drivkrafter i livets drama

Är livet ett grekiskt drama?

Vad driver en man till handling? Vad är det drivande i livet?

Jo, faktiskt mest kvinnorna. Drömkvinnan i första hand. Där har Lundell rätt som alltid hävdat detta. Sedan brukar alla män gilla bärs och cigg. Som Roffe i lyxvillan och killarna på Flashback. Där har vi trippeln brudar, bärs och cigg. Den legala synden i livet.

Utöver detta behöver alla äta. Mat är en motivationsfaktor i samhället, som vi alla vet. Nästan litet av en religion i dessa tider som vi märker i tidningar och på tv.

Vi styrs också av sociala konventioner och uppfostran och hur vi förväntas agera enligt tidsandan. Dessutom lever alla människor med en hel del måsten, det vi måste göra för att överleva eller av andra skäl få livet att gå runt. Vi måste borsta tänderna. Vi måste tvätta bilen. Vi måste gå med soporna.

Sveriges rikes lag är ingen större drivkraft för folk, men den fungerar tvingande på oss, övervakade av rättsväsende och beväpnade poliser som vi är. Man säger att lagen finns för att samhället ska fungera bra, men den kan också upplevas som skriven av rika för rika, och att man genom vapenmakt vill hindra de fattiga från diverse motaktioner. Klassklyftorna bevaras inte genom Sveriges rikes lag utan ”Sveriges rikas lag”, skulle man kunna säga. Sorterar du inte soporna ordentligt kan du bli skjuten av en övernitisk polis. Ja, lite så är det i fasciststaten Sverige.

Många drivs genom livet i en ständig jakt på pengar. Penninghungern är just nu enorm. Och det är för att pengar medför möjligheter och makt, när solidariteten inte längre fungerar.

Det som inte driver mer än ett fåtal munkar och nunnor i Sverige, är sökandet efter frälsning från detta jordeliv. Under medeltiden däremot var det en sak väldigt många tog på allvar, både här och i Europa i övrigt. På den tiden var frälsning inne och trendigt. Idag jagar de flesta hellre pengar. Tidsandan har förändrats.

För en del är makten intressant. Man vill ha status i flocken och bland honorna. Man vill hävda sig, ta alla bananer själv. Man blir en maktspelare i livet, med allt vad det innebär. Kostym på.

Ren exhibitionism förekommer idag bland män, men är betydligt vanligare hos kvinnor.

Slutligen hungrar rättshaveristerna efter rättvisa, konstnärerna efter mirakel och de kristna efter Herrens dag då allt skall ställas till rätta.

Ja, det kunde vi verkligen behöva.

Det är svårt att förstå livet.

Det är svårt att förstå att livet är ett grekiskt drama.

Men inte direkt en komedi, utan snarare en tragedi.

Så blev det för Jesus, den godaste av oss, och så blev det för Hitler, den ondaste av oss. Inte ens giganterna klarar sig. Knappt någon klarar sig. Nästan alla slutar tragiskt, det visar historien. Alltså är livet en tragedi, och inte en komedi som komikerna vill ha det till.

Livet är inte Den gudomliga komedin, utan Den gudomliga tragedin.

Att vi inte ser detta idag beror på all materialism och maskinell industrialism. Dessutom skymmer en massa blanka fina bilar sikten också. Men alltihop är bländverk och illusioner som ska dölja sanningen bakom en snygg fasad.

Nu gick solen i moln.