 |
| Herrhatten är på väg tillbaka. |
Det är 1950-talets look som gäller i tv. Särskilt i nyhetssändningarna.
Kostym och slips för killarna. Hårdsmink, stass och höga
pumps för kvinnorna. Klassiska sexmaktmedel. Spela lite finare
än man är. Det betyder vi tillhör vinnarna. Och det vill folk se. Är man
bildskön blir man aldrig ifrågasatt. Skulle en krympling läsa nyheterna skulle
vi få ångest. Panikångest. Men om Madeleine Westin läser vädret i svarta
strumpor, pumps, lottadräkt och pillerhatt med flor, så är hon genial. Gud i
himlen vilken kvinna! Så modern!
På tv vill folk se lyx, men vi vill inte se den på Ica. Det
är litet schizofrent. Enligt de osynliga spelreglerna är lyxkläderna förbehållna
eliten, vinnarna. De som ska föreställa vinnarna. Kläder som signalerar
auktoritet och det goda livet. Jag är bra, jag är sexig, mig lyssnar ni på
´cause I´m dressed to kill.
Du förväntar dig inte att möta en kostymnisse i slips kl
12:30 i affären, men du gör det 06:00 på tv.
Sedan när kvinnorna som är med och spelar det här spelet
blir 50-plussare, sätter de genast igång att klaga på ”stereotypa könsroller”.
Men det lät inte så när de var 30, heta och med i leken.
Att klä ned sig rejält som Jonas Gardell och Gert Fylking är
en rätt skön grej också som lockar folk till skratt. Det kan man också prova.
Men det beror på vilken effekt man vill uppnå på omgivningen.
Däremot lockar en Gardell i fluga och svart smoking till en
”rak vänster”, där han ler in i kameran och sippar på champagnen. Klär man sig
för lyxigt kan man ibland åka på en smäll. Klär man sig för töntigt blir man
utskrattad.
Lagom är bäst i Sverige.
Men som tv-personligheterna håller på och styr ut sig kan de lika gärna hälla
bensin på Sveriges flammande inferno. Slottsbal hela veckan lång. En
spaning efter den tid som flytt. Men vi i de undre skikten
vet ju att verkligheten inte längre ser ut så.
De här utklädda människorna i rutan är ju ”torsk”. Torsk på
fasaden och de kan aldrig komma loss från det och någon gång våga vara sig
själva, för det saknas kvaliteter på insidan. Det är därför Madeleine ALLTID
PRATAR OM VÄDRET. Skulle hon skriva en bok skulle den också handla om vädret.
Vilken ärtjärna.
Nu fryser jag ända in i märgen. Vilket iskallt medialand!
Finns det några riktiga människor kvar överhuvudtaget?
