Rena dynamiten

Jag tittar just nu på den danska TV-thrillern Brottet i tjugo delar och tycker att den är riktigt bra. Det är skönt att slippa reklam, det är fördelen med dvd:er. Serien känns lite som Nordens eget Twin Peaks, där alla typer som dyker upp i handlingen är suspekta och potentiella mördare. Ingen går fri från misstankar, och korruptionen sträcker sig ända upp till polischeferna och partiledarna. Det är ju rätt listigt tänkt av manusförfattarna. Bra! Men det var inte det jag skulle komma till utan en annan detalj som slog mig.
Storyn utspelar sig ju i gymnasiemiljö och när man ser ungdomarna i ”Brottet” gå omkring och bära på världslitteraturens klassiker så ser det oerhört imponerande ut, det ser faktiskt livsfarligt ut, och man tänker att det lika gärna kunde vara dynamit de hade i väskorna.
För vet man något om livet, så vet man också att de mellan de hårda pärmarna har fröet som kommer att få dem att börja växa och ifrågasätta sakernas tillstånd i världen.
Så när man ser en ung bildad människa i dag, då vet man att man ser den framtida makten framför sig. För det är de som gör sig lite besvär i unga år, inte de som bara festar, som en dag tar över samhället.
Kulturskatten är förmodligen det värdefullaste vi kan överföra till nästa generation. Det är hundra gånger viktigare för individen att få kunskap där, än att lära sig hur man sköter en maskin, tex.
Kulturen kommer en dag att föra samhället vidare upp till nästa nivå, framtidens nivå för den nya människan i den nya epoken, det är jag övertygad om.
Men varför är då böcker så farliga?
Helt enkelt för att litteratur är den effektivaste vägen att överföra meningsfull kunskap om hur livet och samhället fungerar utifrån ett historiskt välbeprövat perspektiv. Det är därför de som läser får ett försprång mot de andra i sin generation. De som har kunskap slipper göra om klassiska misstag i livet, och det är givetvis mycket värdefullt. Och det är det här världens diktatorer känner till, och det är därför de brukar vara så snabba med att tända bokbålen när de kommer till makten. För som makthavare vill man naturligtvis ha ensamrätt på den väsentliga informationen. Folket ger man bröd och skådespel i stället, godbitarna behåller man för sig själv. Så har det sett ut i alla tider, från Romarriket till Nazityskland.
Men i dag har vi ju i alla fall någon sorts demokrati och nån sorts åsiktsfrihet.
Varför inte utnyttja det?