Den tredje statsmakten

Jag har varit på semester i Danmark ett par veckor, så jag vet inte vartåt trenderna går i Sverige just nu. Det går inte att utläsa ur Aftonbladet heller. De känns väldigt förvirrade för dagen. Helt osammanhängande. Saknar helt programpunkter och idéer. Det är svammelbuljong kokad på en endaste spik. Svenska nyheter känns överlag väldigt förvirrade just nu. Inte en röd tråd nånstans. Och där finns inte heller frågor, och inga svar. Tomheten är monumental, som Lundell brukar säga.
Men varför känns då allt så schizzigt?
Det är väl så att när alla börjar jobba på sin egen grej, då blir samhället splittrat i atomer och molekyler till slut. Då känns det schizzigt, då känns det tomt. Och jag skulle tro att nästan alla jobbar på privata spår just nu, förmodligen är det så det ligger till. Och det finns nog ingen väg ut ur det här längre. Det är bara att köra på och se ut som man visste något. Eller inte. Eller bådadera.
Aftonbladet försöker samla nationen kring Eurovision Song Contest som om livet vore en schlager. Det tror dom är grejen. Men det spåret är ju kört för längesen.
Ibland är det som att pressen hajar sist av alla.
Och det är de som ska föda och nära oss varje dag. Klart det blir tokigt för oss läsare.
Kvällspressen som helhet tror att dom ska kunna ena folket kring TV-apparaterna som på 50-talet, när det bara fanns en kanal tillgänglig, med program som alla tittade på. Hylands hörna var ju ett sådant klassiskt exempel. Men problemet i dag för samhällsbyggarna, är ju att det inte längre finns några program alla vill se. Den breda svenska helgunderhållningen går bara hem hos barn och pensionärer, resten håller på med andra saker. Såna program har inte jag sett på tjugo år.
Men en stor del av pressen låtsas som om TV fortfarande var Den tredje statsmakten, som på Tage Erlanders tid. Men alla vet ju i dag att nåt har hänt med Sverige sedan dess, att vi inte är kvar där i sörgården. Alla fattar ju det, utom just journalisterna.
Det som skulle kunna vara Den tredje statsmakten i dagens Sverige är väl möjligen DN. Många miljoner likriktas frivilligt där varje dag utan att ens tänka på det.
Eller man skulle kunna gå så långt som att säga att hela den hemlighetsfulla Bonnierskoncernen i sig är Den tredje statsmakten i vårt lilla land. För Bonniers, som är ett toppstyrt slutet familjeföretag, är ju med överallt i media. De har ju extremt mycket makt över det fria ordet, över det som trycks, sägs och påstås. Bonniers har TV4, DN, Expressen, GT, Kvällsposten, Sydsvenskan, Dagens Industri, Veckans Affärer, Privata Affärer, Vecko Revyn, Damernas Värld, Allt i Hemmet, Teknikens värld, Amelia, Resumé, Vi i Villa, Sköna Hem, Vi Föräldrar och Kamratposten för att bara nämna några. Sedan har de sitt stora bokförlag med nästan alla de bästa författarna i sitt stall. Plus att de även äger nätbokhandeln Ad Libris och hela biografkedjan SF, inklusive filmproduktion.
Är detta klokt?
Jag blir så arg när jag tänker på det, att jag nästan är frestad att säga det som Hitler skulle ha sagt en gång.
Men jag gör inte det.
Ni vet ju vad jag syftar på.