Apeirofobi - Rädslan för oändligheten. |
Jag vet vad det är, den här fobin för att handla mat. Det är apeirofobi, rädslan för evigheten. Ja, det är helt enkelt så, att du möter Det Okända i butiken. Nya människor varje gång, som kan tänkas hoppa på dig och förstöra din dag, eller eventuellt förstöra hela ditt liv eller till och med hela din evighet på andra sidan. Och just så jobbar gudarna, by proxy, via ombud. Därför är det de facto en evighetsupplevelse att gå till t.ex. Ica. Och det skrämmer oss dödliga, särskilt som maten tar slut hela tiden och man måste till affären stup i ett. På den punkten är vi alla extremt sårbara för de evigas trix och hyss emot oss. Och grejen är väl den då att de vill sänka oss då, få oss att tappa tron på livet och oss själva. Ja, det är rysligt ont det här spelet. Festen är över. Men alla festar.
Säger man åt helvete med mig, så säger jag åt helvete med dom, så får vi se var vi hamnar. På tv är det bara nya exklusiva svarta kavajer på proletärerna, jag menar tv-folket. Är det något man ska akta sig för här i livet så är det just tv. De visar bara gamla stjärnor för oss som inte blev något. Förflutenhetens förhatliga minnen sköljer över oss varje dag på alla kanaler. Det måste vara karmas träldom. Tv vill inte gärna vara i nuet. De vill vara där vi var för trettio år sedan. Varför då? Jo, för då hade de redaktionsansvariga sin storhetstid, och den vill de inte släppa taget om. Vi som inte köper detta, får sitta och läsa tidningen hela livet. Ja, det är ju rysligt ont.
Jag har i dag omotiverat gått omkring och tänkt på David Hellenius, 46, och så upptäcker jag på kvällen att det är säsongspremiär av Hellenius hörna. Så märkligt. Brukar det gå på söndagar?