Ulf Lundell är rätt virrig och slapp i tanken. Han säger att TV är ren desinformation, ändå har han typ 69 kanaler hemma och tittar rätt mycket vad jag förstår av hans böcker.
Han säger att även kvällspressen är desinformation, ändå viker han ut sig i den gång på gång.
Han säger att ”han hittat sig själv” och ska lägga av, ändå fortsätter han år efter år.
Han säger att han absolut inte tål sprit, ändå återupptar han drickandet med kopiösa mängder.
Han säger att skönheterna är hans livs stora villfarelse, ändå faller han för dem gång på gång. Han säger att rock n roll är det dummaste som finns, ändå är det hans geschäft.
Att hålla på så, det är inte respekt. Det är virrigt och snurrigt. Det gillar inte Gud, det vet jag. Gud kräver en linje av en, en formula som man håller i vått och torrt.
Är Lundell sålunda en av vår tids stora falska profeter? Är han en spjuver och rövare som är helt trolös innerst inne? Det verkar nästan så. Därför är han farlig.
Han kanske kan hålla på så i sin gynnade position, men vi på botten kan det inte. Vi måste stå för vårt ord och våra åsikter. Lundell säger ofta en sak och gör en annan. Det är livsfarligt. Det är att missbruka sin position i offentlighetens ljus. Det är att ljuga sina läsare rätt upp i ansiktet så att de inte vet ut eller in till slut. Det är inte vad Gud vill. Ändå har det gått relativt bra för denne man. Det är det som är det luriga, det skumma, när det blir succé för dem med noll rätt. Då kan man undra, men det är väl det som är typiskt för samtidens falska profeter?
Det verkar vara deras livsuppgift att vilseleda oss andra in i det sista. Varningsflagg för Lundell alltså.