Skrik när du brinner!

Nu känns livet som skärselden igen, där minsta synd tar en längre bort från himlen.
Den sanningen kommer inte ens kapitalisterna undan.
Särskilt inte dom.
Det är det som är det roliga med eländet.
Det går inte att fly sanningen via massor av pengar som dom tror i detta VM för idioter.
Rikedom är snarare en belastning och femton stora kliv närmare helvetet än den frigörare alla vill ha det till.
Kapitalisterna håller dock masken.
Innerst inne vet dom hur det ligger till.
Men dom vill få oss andra att sälja våra själar också.
Därför håller de käften om sanningen med stora pengar.
Det är inte den väg till lyckan som dom försöker lura i oss.
För Gud är sträng.
Man får egentligen inte göra någonting av det som tillhör livets goda.
Det har Han gjort fullständigt klart för mig.
Och mina egna erfarenheter bekräftar detta.
En syndig handling tar en till det brinnande Gehenna direkt.
På ett mentalt, osynligt plan vill säga.
Och alltså befinner sig de syndiga kapitalisterna i Helvetet redan här och nu.
”Skrik när du brinner”, sa Bukowski.
Och brinner är just vad de gör.
Det är det Pink Floyd antyder på omslaget till ”Wish You Were Here”, som visar en brinnande kostymgubbe som gör en deal i ett industriområde.
Den visionen är helt sann.
Jag tror på Roger Waters – detta geni - när han påstår att han har ”second sight” och ”amazing powers of observation”
Det är inga fria fantasier det handlar om.

Det är något gudarna gör med dom.
Jag har själv upplevt samma sak när jag har gjort bort mig.
Gör man något ”dåligt” så blir det alltid återverkningar av det infernaliska slaget.
Den kosmiska lagen fungerar så.
”Synden straffar sig själv”, sa bönderna förr i Sverige, och den bondförnuftiga sanningen är lika aktuell än i dag.
Det var skönt, då har jag på egen hand löst jättedilemmat med den orättfärdiga kapitalismen. Gud låter dom som inte delar med sig brinna redan här och nu, men det är osynligt för den oinvigde.
Men det är givetvis bara en försmak för dem mot vad som väntar på andra sidan.

Det känns som en sten har lyfts från mina axlar.
Det där var en triumf för intellektet.

Att synd verkligen finns samt att livets goda inte är tillåtet, det är så Gud skapar Himlens demokrati på jorden. För livet är på sin höjd en skärseld, i värsta fall, om man försöker sig på det goda livet, ett helvete.
Och då finns det ju inte mycket att fajtas om.
Det enda det går att tävla i då är att vara Gud närmast.
Och det är det som är grejen – det är så han vill ha det.
Den frukt som är tillåten är ju inte mycket att hetsa upp sig över.
Den förenar oss mer än den splittrar.

Under ett meditationspass strax innan Holland-Ryssland-matchen fick jag denna vision till fullo bekräftad.
Guds tysta, outtalade krav på oss är renhetslinjen.
All synd smutsar ner en med någon skit som inte går att tvätta bort.
Det är därför vi duschar så mycket i Sverige – för skiten går aldrig att få bort, vi bara inbillar oss det.
Det känns så en liten stund.
Men snart är den där orena känslan tillbaka.
Alltså kan de rika inte göra så mycket för sina pengar som dom försöker få oss att tro via filmens värld till exempel.
Vill dom snuska så får dom snuska på egen risk!
Och försöker dom leva ett rock´n´roll-liv där allt ingår då är dom döda innan 40.
Det var vad som höll på att hända med Ulf Lundell när han levde som en alldeles fri man. Han höll på att ta livet av sig via flaskan och det vill jag påstå är som en lag som inte går att komma undan.

Och allt det här snacket om att vi är så fria i dagens västvärld är bara en myt. Men det är en myt som vi vårdar ömt och aldrig vill sluta tro på…