”Självkänsla nu!” av Mia Törnblom är väl egentligen bara en ny variant på samma gamla psykologiska självhjälpstema som Wayne Dyer lanserade i ”Älska dig själv”- som kom redan 1976.
Återigen ett av de koncept som ständigt dyker upp på nytt, bara lite avdammade.
Inom religionen kallar man det uppbyggelselitteratur, men där förlitar man sig i första hand på Gud för att finna vägen.
Min erfarenhet är att självkänslan motarbetas av skammen, alltså gäller det att få bort det som alstrar skam. Det finns inget annat sätt att göra det på.
Det gäller att identifiera livets tabuer och undvika dom. Att först lära känna det eviga på jorden, sedan vet man vad man har att arbeta med.
Vad man inte vill att någon ska veta om en skall man heller inte göra sa kineserna för redan 3000 år sedan. Det gäller än idag.
För det finns alltid någon som kan se dig i mörkret eller känna samtliga dina aktuella kort.
Om inte annat Gud.
Maharishi talar inte om självkänsla som lösningen på de personliga problemen, utan han förespråkar att man ska jobba med sin rädslor inför livets okända sida.
Och för att kunna göra det måste man köra hela renlevnadsgrejen. Handla rätt helt enkelt. Det är enda sättet för att inte dra på sig dålig karma som kan sätta en ur balans.
Överst på den dagordningen står att börja ta ansvar för sin sexualitet. Det är den absolut viktigaste nyckeln. Att inse att sex är något som måste brukas med försiktighet och inte alls är ett problemfritt nöje.
Wayne Dyer är inne på samma linje. Han menar att han upptäckt att själva skamcentrat sitter i skrevet. Ett faktum som dagens sexologer förtiger. Dom säger bara det vi vill höra – that anything goes…men så är det inte.
Jag tror vi är ute och cyklar på en väldigt gudlös och farlig väg just nu i dagens sätt att tänka.
Vad hjälper tex självkänsla om blixten slår ner i skallen på en? Eller något annat oförutsett inträffar.
Är det bra att låtsas som skammen eller rädslan inte finns där trots att man förnimmer det?
Nej inget symptom utan orsak!
Och då gäller det att hitta orsaken.
Livet handlar kretsar mycket kring hur man behandlar sig själv och andra.
Är man rädd till synes utan orsak kan det vara något illa man har gjort någon annan, kanske till och med för flera år sedan. Sådana handlingar kan hemsöka en människa i åratal.
Eller det kan vara negativa saker man gör mot sig själv. Och där är det främst sina missbruk man ska jobba bort som Mia Törnblom mycket riktigt är inne på också. I det avseendet har hon helt rätt.
Men hur skyddar man sig mot det oförutsedda?
En person som vet det borde ju ha god självkänsla.
Det kan man göra när man till fullo förstår hur livet fungerar. Innan dess gamblar man alltid mer eller mindre.
Först då kan man vara helt säker på sig själv. Men det är lång väg dit - det tar flera år.
För att nå ända fram vad gäller självkänsla och kontroll måste man bli en mästare som behärskar även livets mystiska sidor.
Det finns inga enkla snabbrecept.
Man skulle kunna säga att det kommer med ökad erfarenhet av livet och av sig själv som människa.
Det gäller också att inse att en förfärlig massa människor talar en förfärlig massa dynga i detta land.
Det är det första man ska komma på, sedan gäller det att börja dra sina egna konklusioner.
Lycka till med den processen!
Återigen ett av de koncept som ständigt dyker upp på nytt, bara lite avdammade.
Inom religionen kallar man det uppbyggelselitteratur, men där förlitar man sig i första hand på Gud för att finna vägen.
Min erfarenhet är att självkänslan motarbetas av skammen, alltså gäller det att få bort det som alstrar skam. Det finns inget annat sätt att göra det på.
Det gäller att identifiera livets tabuer och undvika dom. Att först lära känna det eviga på jorden, sedan vet man vad man har att arbeta med.
Vad man inte vill att någon ska veta om en skall man heller inte göra sa kineserna för redan 3000 år sedan. Det gäller än idag.
För det finns alltid någon som kan se dig i mörkret eller känna samtliga dina aktuella kort.
Om inte annat Gud.
Maharishi talar inte om självkänsla som lösningen på de personliga problemen, utan han förespråkar att man ska jobba med sin rädslor inför livets okända sida.
Och för att kunna göra det måste man köra hela renlevnadsgrejen. Handla rätt helt enkelt. Det är enda sättet för att inte dra på sig dålig karma som kan sätta en ur balans.
Överst på den dagordningen står att börja ta ansvar för sin sexualitet. Det är den absolut viktigaste nyckeln. Att inse att sex är något som måste brukas med försiktighet och inte alls är ett problemfritt nöje.
Wayne Dyer är inne på samma linje. Han menar att han upptäckt att själva skamcentrat sitter i skrevet. Ett faktum som dagens sexologer förtiger. Dom säger bara det vi vill höra – that anything goes…men så är det inte.
Jag tror vi är ute och cyklar på en väldigt gudlös och farlig väg just nu i dagens sätt att tänka.
Vad hjälper tex självkänsla om blixten slår ner i skallen på en? Eller något annat oförutsett inträffar.
Är det bra att låtsas som skammen eller rädslan inte finns där trots att man förnimmer det?
Nej inget symptom utan orsak!
Och då gäller det att hitta orsaken.
Livet handlar kretsar mycket kring hur man behandlar sig själv och andra.
Är man rädd till synes utan orsak kan det vara något illa man har gjort någon annan, kanske till och med för flera år sedan. Sådana handlingar kan hemsöka en människa i åratal.
Eller det kan vara negativa saker man gör mot sig själv. Och där är det främst sina missbruk man ska jobba bort som Mia Törnblom mycket riktigt är inne på också. I det avseendet har hon helt rätt.
Men hur skyddar man sig mot det oförutsedda?
En person som vet det borde ju ha god självkänsla.
Det kan man göra när man till fullo förstår hur livet fungerar. Innan dess gamblar man alltid mer eller mindre.
Först då kan man vara helt säker på sig själv. Men det är lång väg dit - det tar flera år.
För att nå ända fram vad gäller självkänsla och kontroll måste man bli en mästare som behärskar även livets mystiska sidor.
Det finns inga enkla snabbrecept.
Man skulle kunna säga att det kommer med ökad erfarenhet av livet och av sig själv som människa.
Det gäller också att inse att en förfärlig massa människor talar en förfärlig massa dynga i detta land.
Det är det första man ska komma på, sedan gäller det att börja dra sina egna konklusioner.
Lycka till med den processen!
