Alla höjdare säger en sak och menar en annan.
Det är det vanliga nuförtiden. Man känner på sig vad lyssnarna vill höra och levererar det för att kunna hålla masken, kunna hålla skenet uppe och bli accepterad.
Man spelar alltså teater i princip hela tiden.
En politiker sa nyligen att han gillade närheten till folket, det var därför han tog jobbet.
Haha - säkert!
Den mannen skulle förmodligen vilja isolera sig med sin familj i greve Draculas slott i Transsylvanien, men det kan han ju inte säga; alltså drar han till med det mest politiskt korrekta han kan komma på.
Det är då lögnen börjar lysa igenom.
Så där är det alltid.
Man håller en maximalt from fasad face to face, och så kommer knivhuggen när offret vänder ryggen till.
Folk har jätteproblem med sanningen nuförtiden.
Det blir så när deras liv börjar gränsa till den totala lögnen; då kommer det bara grodor ur deras munnar, det säger sig självt.
Det upplever jag överallt i dag.
Alla låter jättefromma som om dom vore helgon hela bunten, men när det börjar låta som om dom bara läste en utantilläxa – det är då man vet att dom ljuger.
Då är det bara tomma ord.
Bakom den fromma fasaden, bakom fårakläderna finns nästan alltid en förklädd varg.
Man pratar från officiellt håll bara ”kinesiska” nuförtiden. Det vill säga man rabblar bara rena klyschor och är aldrig riktigt sann.
Det gäller för alla kända personer och särskilt då politiker.
För det otränade ögat lyckas man med det dubbelspelet genom att ha rätt frisyr, snygg kavaj och slips och genom att prata vacker retorik. Då ser inte så många genom ytan. Då är det ingen som ifrågasätter ens motiv eller hur man egentligen mår själv.
Sen åker man hem och korkar upp vinet och pustar ut, för ”teaterscenen” är en jobbig arbetsplats.
Den är jobbig för själen.
Se bara på de professionella skådisarna, dom pimplar ju nästan varje dag hela gänget.
”Teatern” kräver som sagt en hel del booze för att man ska känna igen sig själv sedan, rent privat.
För under deras yta pågår i själva verket något jättekonstigt och jättehemligt som gränsar till totalt vansinne, och som dom inte törs anförtro en människa.
Roger Waters sjunger så här om politiska höjdare i ”Pigs”:
”Haha, you White House, a charade you are. Could be a laugh, but you´re really a cry, keeping your feelings off the streets.”
Alltså dom gömmer sig, ljuger, dricker och spelar teater för att de är så otroligt rädda för den sanning därute som dom vet att dom är för små för att klara av. Det är därför dom måste bygga upp alla dessa illusoriska maktmurar omkring sig, likt trollkarlar från Oz.