 |
| Vad symboliserar croissanten? |
Vår älskade senap fanns i Sverige redan under
vikingatiden, men den slog igenom först på 1600-talet under stormaktstiden, genom inflytande från Danmark.
Det finns en story kring nästan allt som ni märker. Croissanten
t.ex. ska egentligen föreställa månskäran på den Turkiska flaggan, för att man
i Österrike skulle kunna ”äta upp turkarna” man låg i krig med. Idag är croissanten mer en allmän symbol för Frankrike, eftersom den är omåttligt populär
där.
Hamburgaren har naturligtvis fått sitt namn av staden
Hamburg i Tyskland. Men den är skapad av en dansk invandrare i USA vid namn
Louis Lassen, som hade ett matställe i New Haven, Connecticut. Detta skedde år
1900.
Pommes frites tros ha uppfunnits i Spanska
Nederländerna, nuvarande Belgien, 1680, där man brukade fritera fisk. Denna
vinter fick man inte upp någon fisk och la i potatisbitar i frityren istället. Och på den
vägen är det. I Belgien är ju idag pommes frites med sauce andalouse något av den
dominerande snabbmaten som säljs i gatustånd överallt. Det talar för att teorin
är riktig, att det var just här pommes fritesen uppfanns.
Det första ketchupreceptet baserat på tomater lanserades
1812 av den amerikanske växtförädlaren James Mease. Själva ordet ”ketchup” är
lånat från kinesiskans kê-tsiap, som ursprungligen är en gammal vietnamesisk fisksås.
Dock innehöll inte den tomater, utan var gjord på jäst fisk och soja.
Pizzans ursprung går tillbaka ända till de gamla
romarna menar vissa historiker. Men pizzan som vi känner den i dag skapades i
Neapel i slutet av 1700-talet bland de fattiga, som la krossade tomater och
ost på brödet. Redan 1807 fanns det 54 pizzerior i Neapel, vilket var en stor
turistattraktion på den tiden. Alla ville pröva detta nya påfund.
Det börjar ju bli allmänt känt att köttbullar inte är
en svensk rätt egentligen. Nej, enligt uppgift var det Karl XII som importerade
dem från Turkiet på 1700-talet, där han sökte skydd efter förlusten mot Ryssarna
i slaget vid Poltava.
Paj har man ätit i Sverige sedan åtminstone
medeltiden. Ålpaj var uppskattat under denna period. Det var den tidens
snabbmat, som såldes från stora ugnar på hjul i städerna. I vår egen tid har vi
sett de ambulerande bakpotatisvagnarna på festivaler och liknande. Denna sed är
alltså urgammal.
Moroten var under medeltiden rödlila eller gröngul,
den orangea varianten vi har idag odlades fram i Nederländerna på 1600-talet.
Rovan är Sveriges egen ”potatis” och har odlats här
sedan bronsåldern. Den kokades och åts ihop med kött och fisk. När potatisen
blev mer allmän i Sverige på 1800-talet, övergav man dock denna gröda. Idag är
det bara ett fåtal odlingsentusiaster som håller på med rovor av historiska
skäl.
Vi tar ett stycke dryckeshistoria också. Det är från de gamla germanerna vi har dagens öl, påstås det. De vinälskande romarna ansåg det germanska ölet vara vämjeligt för ca 2000 år sedan. En dryck som man tyckte passade vildarna. Redan på den här tiden använde man kornmalt vid ölframställningen. Och det gör man idag också. Än i våra dagar föredrar man vin i de latinska länderna, och öl i de länder som har germanskt språkarv. Dessa nedärvda dryckesvanor är oerhört svåra att rubba. På den punkten är det fortfarande romarna mot germanerna i Europa. I Afrika brukar man föredra öl också, liksom i USA. Och så är det även i Kina. I Ryssland dominerar ännu vodkan, men ölet kommer tvåa. Den totala ölproduktionen i världen uppgick till ca 200 miljarder liter 2018.
Om vi till sist vänder oss mot nutid inom kokkonsten, ser vi att asiatisk mat trendar i Sverige. Jennie Walldéns kokbok Wok, ris, nudlar är en av månadens mest sålda böcker på Ad Libris. Jag är själv inne på denna trend. När man med pinnar plockar i sig en välkryddad nudelwok med tonfisk undrar man om mat kan bli godare. Femstjärnigt för femton kronor, och sunt dessutom. Svensk husmanskost har inte en chans i jämförelse.
