Miljardären Petter
Stordalen fyller snart 60, men hans nuvarande svenska flickvän är 30, halva
hans ålder. När det finns stora pengar inblandade brukar det se ut så, inte
annars, och det visar hur kvinnor tänker om relationer, att de många gånger
bara vill bli försörjda och leva lyxliv. Om det sedan är kärlek eller inte, det
skiter man i. Man gör det för pengarna, som rena fnask. Och fnask finns det
gott om i denna värld.
Är det någon
människa jag tror på i Sverige? Svar nej, inte en enda, förutom mig själv, men
det är en hygglig utgångspunkt. Nu märker vi i media hur förebild efter förebild ställer
bort sig och tappar i folkligt förtroende. Det gäller Stefan Löfven som mest
bara gömmer sig, Ebba Busch som bråkar med gamlingar om deras fastigheter,
Fredrick Federley som sällskapar med grovt belastade pedofiler och Elisabeth Svantesson
som åkt dit för fortkörning. Inte en kotte i toppen verkar längre ha rent mjöl
i påsen, vilket är rätt intressant på sitt sätt också. Andra av våra tidigare
hjältar förbrukar sitt förtroendekapital genom att bli gamla och slitna. I det
läget befinner sig många veteraner. Man ser inte upp till gamlingar i Sverige
normalt sett, även om några undantag från den regeln finns, som t.ex. GW. Han
har sin givna position i media, även om vissa låter påskina att han egentligen
är att jämföra med Åsa-Nisse.
Nu är det dags för
massvaccinering på grund av coronaviruset. Likadant var det ju när vi hade
svininfluensan 2009. Då skulle man också vaccinera folk, och sedan fick de
narkolepsi, kronisk trötthet, som är ett helvete. Har man glömt det redan? Den
gången var det läkemedlet Pandemrix som ställde till det. Just nu luktar det
galna kosjukan om Sverige i all sin obetänksamma beskäftighet. Och jag har bra
luktsinne. Pandemrix, ja, det är fin medicin. Om läkemedelsbolagen verkligen
ville göra det lidande folket en tjänst, kanske de skulle dela ut cyanidkapslar
istället, för det skulle vi just nu ha glädje av i ett liv och ett
samhälle som inget längre ger.
När
Folkhälsomyndigheten går ut med nyheten om vaccineringen av det svenska folket
på en presskonferens, medverkar statsminister Stefan Löfven inte personligen,
utan via en skärm på väggen, som en Big Brother, en skugghärskare eller
Trollkarlen från Oz. Folkets öde tycks inte vara värt något besvär för Hans
Eminens. Mystiskt.
Kanske befinner han sig i säkerhet, långt borta från alla virus, i en bunker i Bodens fästning?
Post scriptum:
Ave Maria komponerades av Franz Schubert.
Four Last Songs skrevs av Richard
Strauss. Han komponerade också
det legendariska och suggestiva stycket Also sprach Zarathustra.
An der schönen blauen Donau har Johann
Strauss d.y. som upphovsman.
Pavane, som brukar spelas på italienska bröllop, skrevs
av den franske kompositören Gabriel Fauré.
Adagio i g-moll är inte komponerad av Albinoni, som det
ibland heter, utan Albinoni-specialisten Remo Giazotto.
Air on the G string är Johann Sebastian Bachs mest kända
stycke.