Svenskarna i storebrorssamhället

Storebror ser dig.

Generellt kan man säga att svenskarna är extremt lättstörda. De hakar upp sig på allt som avviker från svenssonnormen. Om mig hette det att jag gick för långsamt, om min far hette det att han gick för fort. I Sverige ska som bekant allt vara lagom. Inte lättmjölk. Inte standardmjölk. Mellanmjölk. Mittemellan. Lagom. Smälta in. Inte sticka ut.

Varför har polisen och ordningsmakten i Sverige en tendens att dyka upp just när man har sex? Det är en klassiker i storebrorssamhället. Det fick ju Paolo Roberto erfara för en tid sedan. Likadant var det för John Lennon och Yoko Ono i 1960-talets London. Polisen slog till i en drograzzia och tog dem på ”bar” gärning, så att säga. They greeted the cops in their birthday suits, skriver Mirror. Håller copsen på att jaga diverse “sexcrimes” på denna planet? Ibland verkar det så. Kanske av den anledningen att sex är den hetaste potatisen för oss alla. Då blir det också där fokus hamnar, även för polisen. För de är ju bara människor de också, bakom den perfekta militäriska fasaden, som då ska illustrera kontroll, disciplin och järnvilja. Men har de röntgensyn eller sexradar på polisstationen?

Stackars Hasse. En whisky är ingen attack. På den går du bara back. Som på pipor, pulver och smack. Jag skulle gärna ta fyra drinkar medan jag sitter och skriver om dagarna, men då fungerar inte motoriken, har Jan Guillou sagt. Hur kör man bil på en slalombana med koner i berusat skick? Jo, istället för att väja kör man över alla koner. Och så är det ju svårt att skriva böcker, som en bulldozer. Mitt eget skrivsätt är ännu inte tjugo sidor om dagen, utan mer ett slags korsordslösande, där jag försöker gräva fram dolda sanningar, snarare än att fabulera. Jag lirkar mig fram. Det kanske blir två sidor per dag. Men regelbundet, så det blir en hel del sidor i längden, tack vare den berömda multiplikationseffekten.

Dagens moderna svenska system är väl menat att vara litet hemligt, där inte alla ska ha koll på alla som i bronsåldersbyn, där vi såg vad de andra höll på med hela tiden. Nu har istället alla fått varsin box att gömma sig i, där det sägs att man har ett privatliv till förfogande, vilket alltså inte är helt sant. Det finns ögon där också, som ser en genom väggarna. Det finns alltid någon som vet vad du gör, som Björn Afzelius sjunger i låten Du är aldrig ensam. Den är från 1976 och finns på albumet För kung & fosterland. Vi har inte kvar den sociala lägereldsgemenskapen från förr, vi tvingas sitta isolerade från varandra, samtidigt som vi är övervakade ända in i sovrummet. Ja, då har partypajarna saboterat rubbet. Då har "utomjordingarna" vunnit och plockat av oss allt. Hela livet. Återstår gör bara meningslös tv om dagarna och olyckor och dödsfall i pressen. Det är vad vi har kvar. På så sätt ser inte framtiden för Sverige så bra ut. Det finns risk för att samhället exploderar snart i blodiga upplopp och anarki. Och med viss rätt måste jag säga. Högre makter och myndigheter har skruvat till anrättningen litet för mycket för samhällets eget bästa. Vi ser ju att hat och hot mot officiella instanser ökar, och det gör de för att systemet upplevs som totalt felkonstruerat just nu. Folk mår inte bra. Inte sällan slår det över i hat och våld. 

Det är inte okej att vara alkoholist i Sverige (om man inte är kulturarbetare), men samtidigt förbjuds inte Systembolaget, trots att väldigt många befinner sig i riskzonen för missbruk. Det är en form av dubbelspel från de ansvariga. Hur mycket alkohol i veckan är legalt då, för att man inte ska åka in på ett LVM-hem? Vad anses lagom? Måste alla vara precis lagom i Sverige för att inte bestraffas? Ibland får man ta sig en frihet, säger Percy till mig, och det kan jag hålla med om. När Percy är på humör, är han inte helt oresonlig. Ska du vara alla till lags hela tiden, måste du vandra på en knivsegg. Det går visserligen, men är jobbigt i längden. Kjell Höglund och Ulf Lundell har uttryckt sådana tankar i sina alster. Nu gör det ont i mig. Då är väl klockan 12 då, för då brukar det göra som ondast. 

Den är 11:59.

Wikipediaartikel om George Orwells roman 1984