Bokens finish och tyngd när man väger den i handen påminner om de där tre böckerna alla var på jakt efter i filmen ”The Ninth Gate” med Johnny Depp i huvudrollen. De som Lucifer själv var upphovsman till. Det kanske är den jag ramlat över? På sätt och vis känns det så, om man vill skoja till det lite.
Hursomhelst, bilderotiken i Europa och Sverige tog sin början med fotografins uppkomst på 1800-talet. Ett vanligt tema på de tidiga nakenbilderna var ensamma bundna kvinnor. Det tyckte man var fräckt på 1890-talet. En av de första svenska herrtidningarna i Sverige, Styx, hade just en sån bild på omslaget 1920. Redaktörerna på Styx var eld och lågor, här skulle läsarna för första gången i svensk historia bjudas på riktiga magkänslor. Och den känslan lovade man skulle sitta i en hel vecka tills nästa nummer kom. 1920-talet är ju känt som en ganska vild period för nöjeslivet i Sverige, där många tabun och gränser sprängdes. Man talar om ”det glada 20-talet” till skillnad mot det depressiva 30-talet. Det kom att spela en viss roll för vad som senare skulle tolereras inom media på 40-talet.
I början av 20-talet såg bilderotiken ut som Carl Larsons och Anders Zorns grejer. Men två decennier senare var det plötsligt Rita Hayworth-stuk på allting. Lyxigt och glamouröst. De såkallade boulevardtidningarna, som exempelvis Cocktail, Pin-up, Top Hat, Parisienne och Paris-Hollywood lanserades på bred front. I dessa tidningar kan man hitta en hel del bilder som 70-år senare faktiskt är riktigt bra. De påminner om stilen i Playboy på 1980-talet.
Och att dessa tidningar kom just då hade ju sin förklaring. Det här var ju Technicolorperioden när amerikanska kolossalfilmer med kvinnliga superstjärnor i spetsen fullständigt slog knock på publiken i biosalongerna. Och nu skulle stjärnorna vikas ut. Eller i varje fall kvinnor som påminde om dem. Och det blev föga förvånande succé. Ett par decennier senare låg herrtidningarnas samlade upplaga på en miljon ex i Sverige. Och det kan vi tacka fotokonsten och Rita Hayworth för, skulle vi kunna uttrycka saken.
Vår egen söderböna Greta ”Garbo” Gustafsson var ju en tidig storstjärna i Hollywood, redan under stumfilmens dagar. Så i viss mån bröt väl hon också mark för 1900-talets sexuella revolution. Men det var först efter att talfilmen lanserats på 30-talet, och färgfotot på 40-talet, som lavinen gick.
I dag vet ni hur det ligger till, att de flesta gränser har sprängts vid här laget.
Men det var alltså så här det startade, och det är mindre än hundra år sedan.
