Funderingar kring Palmemordet

Palmemordet 1986 är väl rent utredningsmässigt det mest besvärliga och svårlösta fall vi någonsin haft i svensk kriminalhistoria, eftersom det är ett statsministermord och det aldrig blivit riktigt uppklarat till fullo vad som egentligen låg bakom dådet. Palmegruppens utredning är väl på över en miljon sidor, och åtskilliga böcker med olika teorier har lagts fram både i Sverige och utomlands. De nyckelfaktorer man bör titta på litet extra när man ska göra en bedömning och en gärningsmannaprofil är följande: hur visste mördaren var Palme skulle befinna sig den kvällen. Var Palme sedan en tid skuggad? Vilket är mest logiskt, att skjuta sitt offer framifrån eller bakifrån? Var mordet planerat eller oplanerat? Var det en amatör eller ett proffs som mördade? Vad gjorde gärningsmannen för intryck? Vilken var hans ålder? Varför använde han inte ljuddämpare? Visste fler än Lisbeth och Olof Palme att de skulle på bio den kvällen? Var det ett spontant biobesök, eller var det inplanerat sedan länge i regeringskansliets kalender? Visste SÄPO om att paret Palme skulle till Grands biograf den kvällen. Skedde mordet i en stundens ingivelse av mördaren som bara råkade befinna sig på platsen?
Om det sistnämnda var fallet, var det en man som förmodligen var van att gå omkring tungt beväpnad i Stockholms innerstad, och som ständigt var beredd på konfrontation. Förmodligen en ärrad kriminell med stort brottsregister och med en mycket förhärdad personlighetstyp. Det rör sig knappast om ett blåbär i 17-årsåldern.
Denne man bör vara minst 40 år med mycket erfarenhet av våldsbrottslighet och har en låg tröskel för att använda våld mot andra. Förmodligen har han också god lokalkännedom och känner till varenda gatsten i området.
”Proffsmördare” är ju också bra på att bara försvinna utan att lämna ett spår efter sig, men många andra detaljer i mordets tillvägagångssätt är tämligen amatörmässiga, vilket i princip utesluter alla konspirationsteorier på agentnivå. Förmodligen har förövaren viss rutin, men inte på Carl Hamilton-nivå. För hade det varit ”Hamilton” eller någon av hans kollegor inom underrättelsetjänsten, den nationella eller någon av de internationell organisationerna, så är det ljuddämpare som gäller i offentliga miljöer. Dessutom skulle en professionell lönnmördare som skuggat offret försöka att undvika att visa sitt ansikte och valt en diskretare metod, kanske någon form av dold giftinjektion eller skjutit sitt offer på längre avstånd än en armslängd. Gärningsmannen sägs dessutom ha rört sig som en elefant, vilket utesluter alla vältränade killar inom olika säkerhetstjänster i världen.
Gärningsmannaprofilen lutar alltså mer åt ensamvarghållet än mot en organiserad person. Det är förmodligen en hetlevrad individ, som har känslorna mer utanpå än inuti, och som agerar intuitivt snarare än planerat. Sannolikt är också att gärningsmannen har ett mycket starkt agg mot hela samhället, snarare än mot en viss specifik person. Så förmodligen var Palmemordet ett slumpartat symbolmord snarare än en planlagd konspiration från låt oss säga SÄPO, polisen, en officiell politisk organisation, svensk extremhöger, utländsk säkerhetstjänst eller från internationella terrorister.
Tidigt i Palmegruppens utredning föll ju starka misstankar mot den kurdiska gerillarörelsen PKK. Visserligen finns inslag i tillvägagångssättet som matchar PKK:s metoder, mittemellan amatörnivå och elitagenternas nivå. Men även en organisation som PKK skulle med all sannolikhet ha använt ljuddämpare. Det är det normala tillvägagångssättet i sådana här sammanhang. Därför går även PKK-spåret bort av logiska skäl.
Skulle PKK skicka en beväpnad lönnmördare landvägen ändå från Turkiet till Stockholm för ett statsministermord, då skulle man naturligtvis ta sin bäste kille, inte den klumpigaste, eftersom det naturligtvis får ses som ett stort uppdrag. Då tar man en agent som mördat åtskilliga gånger tidigare. Och en kille med sådan rutin skulle naturligtvis inte föredra en Vilda Västern-revolver, utan någonting mer diskret och sofistikerat. Och rutinerade terrorister brukar också av säkerhetsskäl hålla sig ytterst vältränade och agera med exakthet. De internationella teorierna kring Palmemordet är alltså av flera skäl helt orimliga, och på samma sätt kan vi utesluta en hel del vilda svenska spår ur spekulationerna.
Allt talar egentligen för att brottet härrör ur den undre världen i Sverige och förmodligen främst då Stockholms undre värld. Och då har vi en gärningsmannaprofil som stämmer väldigt bra på Christer Pettersson eller någon av hans dåtida kollegor.

Vad har vi då för indicier och personliga motiv hos Pettersson?

1. Pettersson var ett misslyckat geni som hyste starkt agg mot samhället.

2. Han var ex-skådis med stor talang för improvisationer och att agera på stundens ingivelse.

3. Petterson var dömd för ett improviserat gatumord i samma område 12 år tidigare.

4. Han hade för vana att gå omkring beväpnad på stan.

5. Kunde ”explodera” närsomhelst.

6. Befann sig ofta i det aktuella området.

7. Fysisk likhet med vittnesuppgifterna.

8. Brottets utförandenivå stämmer med Petterssons bakgrund.

9. Hade läggning för att mörda kallblodigt.

10. Petterssons dåvarande ålder matchar gärningsmannaprofilen.

Självklart kan dessa punkter matcha ytterligare ett antal personer i Stockholm, men det som talar för Pettersson-spåret är att ingen annan kriminell i rätt ålder har framförts i utredningen vad jag vet. Så förmodligen var det Christer Pettersson som var mördaren.

Men när det nu blev så, enligt mig, att man ”friade mördaren” i Hovrätten på grund av bristande teknisk bevisning, då är det naturligtvis svårt att komma vidare i utredningen. Och HD var inte heller villiga att ompröva domslutet.
Men nu är ju Christer Pettersson död sedan några år tillbaka så därmed får vi väl förklara detta fall avslutat och lägga det till handlingarna.

I Sveriges eget Arkiv-X.