Snart dags för det stora priset

Om en dryg månad är det dags igen för Nobelpriset i litteratur. Jag tror det blir ganska mainstream i år. Jag tippar i första hand på en amerikan. Närmare bestämt Paul Auster, en författare med den rätta klassiska touchen.
Så mainstream som Graham Greene kan detta pris aldrig bli, och aldrig så mainstream som Jan Guillou heller, för att ta en svensk motsvarighet.
Och varför då?
Inte på grund av akademisk snobbighet som Lundell hävdar, utan för att akademin framförallt har ett jobb att göra: att skilja på ungdomslitteratur och relevant vuxenlitteratur. Snobbigare än så är det egentligen inte. Guillou och Greene är och var två författare som aldrig blivit riktigt vuxna. Det är kiosklitteratur, och det kan aldrig komma ifråga för denna utmärkelse.
Lundell är väl ett gränsfall till tänkbar pristagare, om det skulle bli en svensk. Han är dock inte tillräckligt allmängiltig för att kunna fungera internationellt. Hans problem är för personliga och för ihopkopplade med hans specifika roll som rockstjärna. Därför tror jag inte heller på Lundell i år.
Men kanske år 2020 eller 2025 när världen har hunnit ifatt honom och alla är sina egna rockstjärnor, då kanske det kan bli aktuellt.
Som dark horse i år är mitt stalltips finländaren Arto Paasilinna som skrivit en lång rad originella böcker, däribland den välkända Harens år.