”Vad säger du Peter om att sommaren börjar gå mot sitt slut och arbetarna snart är tillbaka i sina tunga bojor och får träla ytterligare ett helt år till ingen världens nytta?”
”Ja, vad sägs informellt här på Investor? Järndisciplin för svin är fin medicin?”
Hela styrelserummet exploderar i ett gapskratt.
”Fan Peter, du borde ju bli poet. Det där var ju riktigt lyriskt.”
”Och satsmelodin sedan. Och rytmen. Och slutklämmen!”
”Något så roligt har jag banne mig inte hört sedan jag fick nyheten om att Palme skjutits.”
”Nog med överdrivet smicker nu mina goda vänner. Det är bara min uppgift att säga som det är, liksom det är kapitalismens uppgift att göra människor av djur. Det ligger absolut i linje med Guds vilja. Vi är helt enkelt inget annat än en uppfostringsinstitution. Ett tukthus för vildarna i den skandinaviska vildmarken. Och det kommer vi att förbli i evinnerlig tid, för det enda de kan här i Thule är att supa och knarka och knappt klarar de ens det. Vi måste få pli på dem. Det är vårt gudomliga uppdrag. Punkt.”
”En konjaksskål för det gode broder!”
”Skål mina vänner, men var har ni lagt cigarrerna?”