Platsen är ett låst, vitt och sterilt rum i sjukhusmiljö med sex britsar och lika många personer ur Sveriges gräddiga kulturelit närvarande. Alla är klädda i ljusblå patientpyjamas. En tv som inte går att stänga av står i ett hörn och visar Lenny ”möss och människor” Guldfots fotbollsjonglerier timme efter timme.
Personerna är: Ubbe Bubbel, uppburen författare, Zhimpanja Bubbel, frilansare, krönikör och Ubbes dotter, Finkel Pärson, skådespelarikon och Zhimpanjas sambo, Vino Skrävlan, talkshowgigant, Mare von Ackvavit, teaterprinsessa och sambo med Skrävlan, tidigare sambo med Finkel och slutligen Borsten Brink, nerdekad teaterregissör, allas kompis och allas låntagare.
Ubbe: ”Vad fan gör vi här? Är det någon som vet?”
Skrävlan: ”En tjej bjöd mig på en drink på krogen i går, sedan minns jag inget mer. När jag vaknade var jag här.”
Finkel: ”Något liknande hände mig.”
Borsten: ”Mig med.”
Mare: ”Samma här.”
Ubbe: ”Okej, då vet vi. Vi har blivit drogade och bortförda men varför, kan någon säga det?”
Borsten: ”Det kanske är något LVM-hem?”
En röst hörs i en högtalare: ”Två timmar kvar till xenotylenbehandling.”
Finkel: ” Fan vad var det där? Xenotylenbehandling?”
Skrävlan: ”Jag börjar bli darrig, jag saknar mitt kokain…”
Ubbe: ”Knarkar du?”
Skrävlan: ”Jag är ju så illa tvungen för att klara direktsändningarna. NRK bjuder.”
Ubbe: ”Men här får du nog inget är jag rädd. Jag skulle vilja ha en bärs däremot”
Zhimpanja: ”Var är champagnen?”
Borsten: ”Det finns ingen champagne här baby, vi är inlåsta, kidnappade, bortrövade. Vi står inför något hemskt.”
Mare: ”Gud hjälpe oss.”
Borsten börjar banka på dörren: ”Hallå, hallå! Är någon där?
Inget svar.
Rösten i högtalaren: ”En timme och trettio minuter kvar till xenotylenbehandling.”
Skrävlan skrikande: ”Vi är människor med status, pengar och makt, ni har ingen rätt att göra så här mot oss!!! Ingen rätt!!!
Ubbe: ”Det kanske är det som är problemet, de kanske är avundsjuka?”
Finkel: ”Det beror på om det här är något officiellt eller om vi har att göra med galningar.”
Ubbe: ”Det ser officiellt ut.”
Borsten: ”Allt är inte vad det ser ut att vara i denna värld, har inte din mamma lärt dig det?”
Ubbe: ”Men lånade pengar är lånade pengar, när ska jag få tillbaka mina två miljoner?”
Borsten: ”Vi har väl annat att tänka på nu? Jag tror det handlar om någon galen religiös sekt, typ scientologerna.”
Rösten: ”En timme kvar till xenotylenbehandling.”
Borsten börjar slå på dörren igen: ”Öppna dörren för fan! Öppna, öppna!
Ubbe: ” Det är ingen ingen idé, Borsten, sluta.”
Zhimpanja: ”Jag har kissat på mig. Var är champagnen?”
Ubbe: ”Du får snart din champagne, stumpan. Det kommer att ordna sig.”
Borsten: ”Det kommer att gå åt helvete!!! Tjejen är ju i chock, fattar du inte det. Hon hör inte vad du säger.”
Zhimpanja: ”Var är champagnen?”
Rösten: ”Trettio minuter kvar till xenotylenbehandling.”
Finkel: ”Vi måste tänka. Varför just vi? Vad är vår minsta gemensamma nämnare?”
Mare:”Alla har knullat alla?”
Skrävlan: ”Inte riktigt. Jag har aldrig knullat Borsten. Ska vi inte ha en gruppeknall nu istället för att snacka en massa skit?”
Mare: ”Alla är vi kulturmiljonärer?”
Borsten börjar bulta igen: ”Snälla, släpp ut oss, släpp ut oss! Vi har ett akutfall här som behöver hjälp genast! Öppna!”
Mare: ”Låt oss alla be. Fader vår som är i himlen, ske din vilja, tillkomme ditt rike, såsom i himmelen så ock på jord…”
Finkel: ”Lägg av med det där dravlet.”
Skrävlan: ”Varför är den där jävla Lenny Guldfot på tv? Går det inte att stänga av? Han gör mig galen.”
Ubbe: ”Det går inte att stänga av, dom håller på att psyka ner oss. Vi har att göra med riktigt onda människor.”
Finkel: ”Jag trodde vi var ondast i Sverige. Vi är väl vad de kallar den onda cirkeln?”
Ubbe: ”Det finns tydligen de som är värre…”
Rösten: ”Femton minuter kvar till xenotylenbehandling. Patienterna ombeds göra sig beredda.”
Ubbe: ”Shit, det verkar kört…”
Borsten: ”Galningarna kommer att döda oss. Mamma, jag klarar inte det här längre!”
Finkel: ”Vi får försöka övermanna dem när de öppnar dörren. Det är vår sista chans.”
Skrävlan: ”Tv-stativet kanske går att slå dem i huvudet med?”
Mare: ”Jag tycker vi går ner på knä och ber till Gud. Bara Herren kan hjälpa oss nu.”
Ubbe: ”Om det nu finns någon Gud…”
Rösten: Noll minuter kvar till xenotylenbehandling.
Borsten: ”Jag skiter på mig.”
Finkel: ”Var beredda på strid nu.”
Ubbe: ”Hjälp!”
Dörren öppnas och in kommer Renée Nyberg med blommor och champagne.
Renée: ”Le in i kameran mina gullungar, ni är med i Blåsningen.”
Ubbe: ”Åh fy fan era jävlar!”
Borsten: ”Din jävla häxa! Om jag inte vore en gentleman skulle jag skära pattarna av dig och koka kalops på.”
Finkel: ”Det här ska ni få ångra. Jag ska stämma skiten ur er”
Mare och Skrävlan börjar gråta hysteriskt.
Zhimpanja: ”Äntligen kommer min champagne!”
