fredag 14 augusti 2009

Väntan

”Har du tänkt på att livet är en enda lång väntan?”
”Är det? På vadå?”
”På mister Godot. På mister Costeau. På Döden. På Jesus. På nästa drink. På nästa cigg. På första miljonen. På att pendeln ska vända. På att nån ska tappa masken eller ta sitt förnuft till fånga. På att det ska gå över, att det ska släppa.
Det är väntan på influensan och väntan på pesten. En väntan på mening. Väntan på en plan.
Vi väntar på en schysst idé. Vi väntar på en chans. Vi väntar på sju rätt. Väntar på alla rätt på alla sätt. Väntar på kriget. Väntar på revolutionen. På giljotinen. På ättestupan. På graven.

Väntan på möglet. Väntan på himlen. Väntan på en ny vinkel; en svindlande tanke.
Vi väntar på ljuset. Vi väntar på sanningens chans. Vi väntar på revansch. Vi väntar på sugen. Vi väntar på orken. Vi väntar på lyftet. Vi väntar på boten. Vi väntar på katastrofen. Vi väntar på den röda tråden. Vi väntar på en ideologi. Vi väntar på ett parti. Vi väntar på en åderlåtning. På en tömning. På finalen. På klimax. På credot. Vi väntar på agnus Dei.

Väntan på en utväg. Väntan på en rymning. Väntan på en fritagning. Väntan på att få ge snuten på truten och se pliten i skiten.
Men här i Västergötland händer ju ingenting.
Kan ingen greja en fix?”