Giganternas tid snart förbi

Drömde om ett par gymnasiepolare i natt. Jag häcklade deras akademiska utbildningar och menade att de var värdelösa i grund och botten. En mer avlägsen vän som hade valt den praktiska banan genom tillvaron figurerade i periferin. Drömmen handlade om vem eller vilka som har rätt i livet – högskoletraditionalisterna eller vi drop-outs.
BNP-raset på 6,2% dämpas något av att alkohol och tobaksförsäljningen skjuter i höjden i dessa kristider. Där ser man att cigg och bärs gör nytta i alla fall...
Tittar på programmet ”Ultimate Survival” på Discovery och det visar att man absolut inte får tycka synd om sig själv i en extrem överlevnadssituation. Det är inte bra för den såkallade ”moralen”. Att tycka synd om sig själv kommer man ingen vart på. Det gäller istället att peppa upp sig. Detsamma gäller för krig. Där hjälper det inte heller att tycka synd om sig, där måste man kämpa och hålla stridsmotivationen uppe varenda dag och varenda natt.
”Giganternas tid snart förbi” skriver en krönikör i Aftonbladet i dag apropå U2:s konsert på Ullevi. Band och artister som U2, Springsteen, Stones, Iron Maiden och Madonna kommer inte fram längre. Återväxten på den fronten är lika med noll. Publiken har väl helt enkelt mognat och tröttnat och kan inte bli så lurad längre av dessa totalt ihåliga massfenomen. De allt kräsnare lyssnarna söker sig till mer nischad musik, och allt fler mindre artister får dela på den snabbt krympande musikkakan. 2003 fick svenska band in 402 miljoner kronor på skivförsäljning. 2008 hade den summan krympt till 250 miljoner, ett tapp på nästan fyrtio procent. En mycket bra och tänkvärd utveckling för dessa musikpellejönsar som ju älskar att surfa i livets gräddfil.