 |
| Kommer vi att gråta över den svenske kungen? |
Phil Lynotts låt King’s Call är ett mästerverk full med odödliga fraser:
It
was a rainy night
The night the king went down.
Everybody was crying
It seemed like sadness had
surrounded the town
Det
är som om Elvis går ned på knä och faller i golvet i en tungviktsmatch.
Typ The Thrilla in Manilla.
Ali mot Frazier.
Me, I went to the liquor store
And I bought a bottle of wine and a
bottle of gin
I played his records all night
Drinking with a close, close friend
Now some people say that that ain’t
right
And some people say nothing at all
But even in the darkest of night
You could always hear the king’s
call
You could always hear the king’s
call
I cried the night the king died
Precis
så här kommer det att bli i Sverige när Ulf Lundell dör inom några år.
Honom
kommer vi också att gråta över.
För
han har utmanat systemet.
Han
har avslöjat yrkeshemligheter.
Lundell
har gjort skillnad för fattiga.
Och
då blir man stor efter sin död.
Så
blev det även med Strindberg.
Kanske
blir det även tårar när Abba-medlemmarna går bort framöver.
I de
folkliga lagren.
I
övrigt är det inte så många vi gråter över i det här systemet.
Alla är typ utbytbara kuggar i maskineriet.
