Följande uttryck möter man ofta i pressen, affärstidningar
och i bolagsrapporter och är viktiga att känna till för att man ska lyckas med
sina aktieaffärer som småsparare:
1. Vinst per aktie. Mycket viktigt tal, särskilt tittar man
på procenten där i fundamental analys. Helst ska V/A vara 10% eller mer. Då är
det en bra aktie.
2. P/E-talet. Price per earning, dvs aktiens kurs delat med
vinsten per aktie. Proffsen vill helst ha ett P/E=10 eller lägre för att tro på
aktien. Kristoffer Stensrud, "aktiehippien", dammsög världsmarknaden
efter företag med P/E=4 för att bygga upp sina lyckade SKAGEN-fonder och hade länge en lysande värdeutveckling.
3. Peg-tal. Betyder P/E delat med företagets tillväxt per år
uttryckt i procent. Ett företag med PE-talet 4 som har en tillväxt på
omsättningen eller vinsten på 10% får då peg-talet 4/10 = 0,4. Peg-talet ska gärna
vara så lågt som möjligt, men det är inte alltid det är tillförlitligt. Men det ger ett hum i en
jämförelse med andra bolag.
4. EBIT, ett begrepp man ibland ser i årsrapporterna och i
tidningen. Betyder "Earnings Before Interests and Taxes", dvs
bruttovinsten innan skatten är dragen.
5. EBITA =
"Earnings Before Interests, Taxes and Amortizations. Där det
sistnämnda betyder goodwillavskrivningar. I höstas meddelade tex Swedbank att
de skrivit ner sitt EBITA med en miljard, pga imageproblem i Baltikum.
6. Rörelseresultat. Intäkter minus omkostnader. Dvs vinsten
före skatt. Räknas i kronor. Skrivs ibland EBITDA, och är nästan samma sak som EBITA och EBIT.
7. Nettovinst. Vinsten efter skatt.
8. Marginal = Vinstmarginal = Nettomarginal = Vinsten före skatt delat med omsättningen (försäljningen). Räknas i procent.
Exempel: Odd Molly har en vinst för 2012 på 10 miljoner innan skatt. Omsättningen (försäljningen) är 100 miljoner. Det ger en vinstmarginal (nettomarginal) på 10% (10/100).
Exempel: Odd Molly har en vinst för 2012 på 10 miljoner innan skatt. Omsättningen (försäljningen) är 100 miljoner. Det ger en vinstmarginal (nettomarginal) på 10% (10/100).
9. Totalavkastning. Summan av kursstegringar för en aktie
plus utdelningar under ett visst antal år.
10. Soliditet. Företagets egen kassa och tillgängliga pengar på olika bankkonton.
Där tror jag inte man räknar med tex anläggningskapital som tex lokaler och
maskiner. Sådana tillgångar räknas till "slaktvärdet" om företaget skulle
hamna på obestånd och ska monteras ned av en konkursförvaltare för att
tillgodose kreditgivarnas fordringar.
11. Soliditet minus skulder. En gammal tumregel säger att
denna summa inte ska vara under noll, om aktien ska anses köpvärd. De siffrorna
kan man se snabbt i Affärsvärlden.se:s aktieindikator, som redogör för många av
de nyckeltal vi pratar om här.
12. Diskontera. När marknaden anpassar aktiekursen efter ny
information om bolaget.
13. Fundamental analys. Den vanligaste analysmetoden av
aktiers egentliga värde (Och inte nödvändigtvis det som står på text-tv:s börssidor. När du säljer en aktie vill du såklart bara ha "bra betalt", men för köparen gäller det ju att veta vad det rätta priset är.) Den här metoden för att själv räkna ut vad en aktie egentligen bör kosta, har använts ända
sedan 1920-talet och Benjamin Grahams dagar. En ganska enkel metod som tittar
på vinst/aktie, skulder för företaget och eget kapital. Warren Buffett gillar
den här modellen.
14. Teknisk analys. Spekulanternas favoritmodell, som går på
den aktuella trenden "just nu" för hela börsen vanligen. Man tittar
mycket på grafer i diagram (som bilden ovan) över kursutvecklingen för en enskild aktie eller index och försöker dra slutsatser om
vändpunkter osv för att kunna ta köp och säljbeslut.
15. Kassaflödesmodellen för värdering av bolag och aktier.
En omdebatterad modell som var populär på 1980-90-talen, när både press och Ericssonledning
försökte pumpa upp kursen på Ericssonaktien.
16. EVA-modellen för uppskattning av den "rätta"
aktiekursen. Betyder "Economic Value Added" och sägs titta på värdet
av ett företags "överavkastning". Om nu ett företag kan tjäna för
mycket pengar? Jag tror inte Graham och Buffett skulle anse det i alla fall. En
modern skojarteori från ekonomerna på universiteten kort sagt.
17. Relativa värderingsmodeller för att jämföra en aktie med ett antal andra. ) Sådana relativa modeller, där man jämför flera aktier med varandra utifrån ett visst kriterium
som är intressant, är tex kvoten price/sales (PS-talet) och kurs/substans (substans=det verkliga värdet). Båda de kvoterna ska
vara så låga som möjligt.
18. Högkvalitativa aktier. Bolag som funnits länge och går
med vinst år efter år. Är i första hand i Sverige bolagen på OMX30, dvs våra
största och äldsta bolag.
19. Tillväxtaktier. Aktier i en nisch som under en viss
period växer klart snabbare än index.
20. Cykliska aktier. Aktier som har oregelbundna vinster,tex
stål- verkstads- och skogsbolag.
21. Räntekänsliga aktier. Tex bank, finans och
fastighetsbolag.
22. Defensiva aktier. Bolag vars vinster och försäljning är
relativt okänsliga för konjunkturens växlingar, tex läkemedelsbolag och
telebolag. Exempel på börsen är AstraZeneca, Telia och Tele2.
23. Räntabilitet. Dvs vinsten på helåret delat med eget
kapital. Ett värde som de lite äldre investerarna brukar tycka är viktigt.
Under sin glans dagar låg H&M:s räntabilitet på upp mot 40% per år, vilket
är exceptionellt bra. Det värdet ska alltså vara så högt som möjligt.
24. Vinsttrend. Verkar företagets årsvinster öka eller
minska över tid? Om vinsten är på väg ner, kanske köp ska undvikas.
25. Affärsvärldens aktieindikator. Investerarens bäste vän
just nu. Tabeller på de flesta svenska börsbolag och alla nyckeltal du behöver
för att göra en bra affär.