Året

Den romerska kejsaren Julius Caesar har gett namn till månaden juli.

Ett normalår är 52 hela veckor plus en dag. Varje år förskjuts alltså datumen i förhållande till veckodagarna en dag framåt. Var julafton på en måndag ett år, blir det på en tisdag nästa år.

Skottår med 29 dagar i februari, får man lägga på två dagar.

Rent astronomiskt är inte året, ett solvarv, 365 dagar, utan 365 dagar och ca sex timmar. Så vart fjärde år blir dessa extratimmar en skottdag i februari. År 2020 är ett skottår, liksom 2024 o.s.v.

Detta system med en skottdag är väl i sin tur inte helt exakt det heller, utan det blir strötimmar som blir över. På lång sikt förskjuts alltså hela kalendern i sitt förhållande till jordens rotation runt solen. Om detta också gäller jordaxelns positioner i kalendern har jag inte koll på riktigt än. Förmodligen blir det förskjutningar även där efter några tusen år, så att på sikt sommarsolståndet hamnar i juli och höstdagjämningen i oktober o.s.v.

Det här beror på att vårt sätt att räkna tid, inte har med de större krafterna att göra. D.v.s. jordens bana runt solen och jordaxelns lutning, är inte kopplade till våra dagar och nätter, eller vårt sätt att räkna timmar. Därför är dessa fenomen inte kompatibla, på vårt sätt att definiera tid.

Vår nuvarande kalender är alltså inte exakt, som man kan tro, utan mer av ett antikt provisorium.

Våra månader är ju romerska och påhittade under romarriket. Veckodagarna är fornnordiska. Våra högtider i sin tur är kristna. Det är litet av en soppa alltihop. Ett enda historiskt sammelsurium som vi lever med.

Månaden december t.ex. är ju den tolfte månaden som alla vet. Men namnet betyder egentligen ”tio” eller ”den tionde”, för det var vad december ursprungligen var, innan man sköt in ett par extramånader i början av året. November betyder ”den nionde”, oktober ”den åttonde” och september ”den sjunde” månaden. Juli kommer av Julius Caesar, den store kejsaren, och augusti av Augustus, också en berömd kejsare. Juni har fått sitt namn av Juno, himmelsguden Jupiters fru. Motsvaras väl i grekisk mytologi av Hera, molnskockaren Zeus hustru. Maj är taget från gudanamnet Jupiter Maius. April kommer från latinets ”aprilis” som betyder öppna eller gro. Månaden mars har fått sitt namn efter romarnas krigsgud, planeten Mars. Februari har sitt namn efter den etruskiska guden Februus, och har anor ända till 700 f.Kr., då den var den tolfte månaden i kalendern. Redan då hade man systemet med en skottdag. Januari kommer av Janus, guden med två ansikten.

Att ha mysigt på fredagar går för övrigt tillbaka minst till vikingatiden. Fredag betyder Frejs/Frejas dag, de två lustfyllda kärleksgudarna på den tiden.