 |
| Kapitalismen är av godo, när den jobbar för dig... |
Den ”hundring” (100 000 kr) jag dragit in på två år på
mitt relativt begränsade kapital, på två timmars skrivbordsarbete, motsvarar ca 2000 timmars reklamutdelning och
1000 timmars butiksarbete.
Det visar hur otroligt mycket effektivare kapital är mot manuellt okvalificerat arbete, när det gäller att dra in pengar.
Och det är för att dina investerade pengar tar del av den erfarenhet och smarthet som finns hos storbolagen därute.
Själv som okvalificerad och okunnig är du inte värd så mycket på världsmarknaden. Det finns miljarder som du, som inget har, som inget kan.
Du kan inte skapa så mycket värden med din kropp allena, i en värld som styrs av kunnande, forskning och framsteg, intelligens och superteknologi.
Därför måste du investera i dem som har kunnandet, smartheten, intelligensen, maskinerna och robotarna och teknologin som gör jobbet därute åt dig. Då kan du tjäna pengar.
Okvalificerat arbete, det är 1800-tal det.
Nu är det 2000-tal och utvecklingen ligger på en annan nivå i dag på många håll i världen.
Inte sällan med en kunskap som inte är av denna värld.
Därför gäller det att hänga med där kunskapen finns i dag. Annars blir du frånsprungen i en allt mer globaliserad värld.
Och när det gäller detta, kan man säga att min stad Nyköping redan är borta ur leken. Vi lever nu alla här på nåder av statliga pengar och statligt understöd.
Annars skulle Nyköping inte ha en chans i dagens värld.
Hela stan är egentligen en bidragsstad, som hålls uppe av statens goda vilja.
Till och med kommungubbarna själva här säger att det här är
den ifrånsprungna kommunen.
Ja, det är sant.
Men jag tror inte någon här fattar hur illa det är
egentligen.
För vi i Nyköping är inte med i utvecklingen längre.
Vi alla nyköpingsbor är i princip banditerna som smörjer
kråset vid furstarnas bord.
Vi rapar, vi fiser och vi kliar oss på magen, men egentligen
är vi inte med i filmen om livet, någon av oss.
Inte på världsmarknaden i alla fall.
Inte i den filmen.
Möjligen kan man säga att vi är skeppsråttorna i lasten.
Ändå, trots detta, är vi förmodligen den malligaste kommunen i Sverige.
Men istället för att vara så märkvärdiga här, borde vi fråga
oss vad vi kan bidra med till världen, förutom ägg, potatis och öl. För det är
på den nivån vårt näringsliv ligger på ungefär.
Ja, hela Nyköping är som en gammal pilsnerfilm från 1930-talet.
Vi bara tar, och inget ger.
Som ett svart hål i universum.
Glufsa i sig allt i sin omgivning och inte släppa ut något.
Har vi några lysande stjärnor i Nyköping, eller har vi bara
slocknade svarta hål här?
De äter och de skiter, men vad producerar de för mervärden?
Här gäller det bara att hålla varandra nere under isen.
Då är man nöjd.
Försöker man med något här får man en smäll direkt.
Farmek har dragit från stan.
Unilever har dragit från stan.
Arla har dragit från stan.
NK har dragit från stan.
Fors fabriker är nedlagda sedan länge.
Företag vill inte vara i onda städer.
Nej, de vill vara i roliga städer med roliga människor.
Som Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, som valde Amsterdam före Stockholm.
Ja, där finns litet mer att roa sig med. Och det är så de
tänker, storföretagen.
De är människor med känslor också.
Och de har makten att välja.
För att Nyköping ska kunna locka hit multinationella företag, måste staden bli roligare och mer levande.
Ha ett mer tilltalande nöjesliv, annars är det kört.
För känns inte staden intressant att leva och verka i, vill
företagen inte hit.
Då väljer de andra mer attraktiva alternativ.
De vill ha dansflickor, krogliv, teater, musikliv osv.
Ett schysst nattliv som är litet utmanande.
Ska vi vara 100% ärliga handlar det bara om en sak för storfräsarna i storföretagen; brudarna.
Att det finns brudar att tillgå i nöjeslivet.
Så enkelt är det.
Och så svårt.
Det måste finnas lite kvinnliga stjärnskott i en stad, för att den ska kännas spännande för de globala spelarna. Annars räknas den som ”död”.
Och det var just därför EMA valde Amsterdam framför
Stockholm, för där finns fler ”showgirls” för de uttråkade tjänstemännen.
Och det är just den ekvationen som styr den kapitalistiska
världen.
