En känsla av domedag

Min tanke just nu är att det är litet domedagskänsla över allt som händer. Det ligger något ruggigt över oss och hotar oss från alla håll.
Nyligen hade jag en dröm, som antydde samma sak, att den yttersta dagen är väldigt nära.
Det är bäst att passa sig nu. Gud håller på med något stort. Världen är sig inte lik. Inget är sig likt.
Allt har fått helt nya undertoner av svindlande bråddjupt allvar. Och jag tror inte att världen kommer att bli sig lik igen heller. Det kommer bara att bli värre och värre. Mer och mer crazy för varje vecka. Så man bör försöka skärpa sig den tid som är kvar.
För nu är det allvar.
Det ÄR Gud eller Djävulen som håller på med något nu mot världen. Smocka på smocka langas in och ingen lämnas emotionellt oberörd i längden.
Glen Gregory i Heaven 17 sjunger ju det i An electronic prayer att; ”From beyond a message has come, slowly the last forever has begun”. Han menar att det är en massa gudomliga tecken som radas upp hela tiden för att få oss att vakna ur vår sömn, eller eventuellt för att skrämma oss. Skrämma skiten ur oss allihopa.
Och rädd är man ju nuförtiden. Och det finns väl som sagt viss anledning också.Tillvaron har blivit så skruvad att det kan vara en riktigt otäck upplevelse bara att slå på tv:n en normal vardagskväll…
Bara en sån sak.