fredag 4 oktober 2019

Kriget mot media

Journalister är inte så populära i dagens Sverige.










Alingsås Tidning, grundad 1865, begärdes nyligen i konkurs. Nu vill mediakoncernen Stampen köpa konkursboet. Stampen som då själva varit nära den ekonomiska avgrunden med miljardskulder för några år sedan. Det räddningspaket staten då satte in kostade de svenska skattebetalarna 700 miljoner, alltså nästan en miljard. Stampens affär går i lås ett par veckor senare och omfattar ytterligare sju tidningar. En ansvarig på Alingsås Tidning har kort därförinnan föraktfullt kallat Stampen för ”Sveriges största socialbidragstagare”. Nu tillhör hon deras anställda. I Stampen ingår 22 tidningar och bolaget räknas som en av Sveriges största mediakoncerner.
2017 nekades Stampentidningen Göteborgs Posten presstöd. Tidningens hushållstäckning har dalat från 90 procent under storhetstiden, till runt 30 procent idag.
Ett år senare beviljas GP 40 miljoner kronor i statligt presstöd. Den galna förlustkarusellen kan fortsätta.
Nya problem har 2019 tillkommit för Stampen efter rekonstruktionen. Familjen Hjörne tvingas släppa makten över bolaget efter 93 år, och ny storägare blir det norska bolaget PNV Media som Schibsted är inblandat i. I bakgrunden finns också Polaris Media, en koncern med 30 norska lokaltidningar men bara 200 000 prenumeranter. Det innebär ca 7000 betalande läsare per tidning. Ungefär som SN i Nyköping. Ägare till PNV Media är också familjeägda NWT-koncernen, som ger ut Nya Wermlands-Tidningen och stiftelseägda VK-Media, som ger ut Västerbottens-Kuriren.
51 procent av aktierna i Stampen såldes till PNV Media för bara 98 miljoner kronor. I jämförelse kan nämnas att Stampen tog ett banklån på 1,9 miljarder 2011.
I jättekoncernen Mittmedia som på grund av ekonomiska svårigheter sålts till Bonnier News under 2018 ingår 28 dagstidningar. Koncernen befann sig i kris. Köpare är även i detta fall, vid sidan av Bonnier, ett norskt bolag, nämligen Amedia. Vill ni veta vad prislappen var på Mittmedia-koncernen? 

En krona.