En Maharishi-special

Här kommer några visdomsord ur den nyligen bortgångne Maharishi Mahesh Yogis utläggning av Bhagavad Gita.
Lägg dom på minnet!

De som leva för sinnena leva förgäves - en väg där mången vältra sig.
Den som praktiserar transcendental meditation får kunskap om alla ting, men den vise bör inte påtvinga sin livssyn på den som inte är upplyst.
Må den vise inte heller störa sinnesfriden hos dem som ständigt handla av sin handlings lust.

Den vise bör inte skapa splittring i sinnet på den som ännu är bunden till handling.
Det är inte mången givet att höra talas om självet. En del hör talas därom men förstå inte. Säll den som hör talas därom, än sällare den som anammar det.

Vis kallar verklighetskännarna den som förverkligat antingen kunskapens sanning eller tystnadens sanning eller bådadera.

En förverkligad människa är resultatet av många års strävanden i rätt riktning. Bara en sådan människa är en människa som alltid har rätt.

En förverkligad människa som är förenad kan inte ens gudarna skada.
Inte ens den vise vet vad Brahman är.
Men inte heller kan han säga att han inte vet vad det är.
Det ska du söka.
Vet att det är rent och odödligt, oberört av världens ondska.
Den som börjat söka det är förvisso skyddad från allt ont, ty allt ont sky det.
Mellan en själs atman och hans maya ligger en enorm avgrund.

Om någon vet vad som är rätt och ändå handla fel - det är synd. Men det som sker mot ens vilja det är inte synd.
Brahmas värld är ljuset och alla leva alltid i Brahmas rena stad, men det är dolt av serie bländverk.

Bara den som lever i renhet och återhållsamhet kan till fullo komma in i Brahmas rena stad.

Att leva i skogen är renhet och återhållsamhet.

Den som inte sträva efter att förena sig med naturens högre makter begå synd mot sig själv och Gud.

Alla varelser närs av föda. Föda är Brahma. Aum.

De som vandra den södra sinnliga vägen med guda och förfädersdyrkan går till månen när de dör. De som vandrar den norra vägen i hängivenhet, renhet och återhållsamhet går till solen.
Dagens liv, kiv och ävlan är mörker, men natten är ljus för den helige som ser.

När adharma frodas bli kvinnorna omoraliska. När kvinnorna bli omoraliska hotas hela samhället.
Om du vandrar hän i helig eld men narras av den första månskensstrimma är din bortgång som en månlös natt och som en sommar utan sol.

Det är solen som tvingar jordens själar att välva runt i sina ödens lopp, men till slut kommer alla att nå moksha, befrielse. Det finns ingen evig fördömelse.
Den som söker sanningen finner med tiden denna kunskap inom sig själv. Sålunda hinner självet självet i behaglig tid.

När självets skiljelinje är genombruten finns ingen mer handling du behöver göra. Inte heller behöver du förlita dig på någon person för något ändamål.

Om den som praktiserat transcendental meditation och uppnått en viss nivå avbryter sina övningar kommer denne med tiden att börja tvivla på sina egna erfarenheter.

Vad som är tillåtet på en lägre nivå är kanske inte tillåtet på en högre nivå.
Om du skåda verkan i vila och vila i verkan kan du nå Yogas ljusa tron.
Sök honom som står över varje tanke, högre än förnuftet självt.
Först när du kuvat denna låga värld till fullo är du redo att skrida till handling.

Allt som beror på beröring av yttre ting, däråt gläds den vise ej. Det finns ingen glädje i ändliga ting, ty det som börjat måste ha ett slut.

Men den vise, som lever utan krav och för vilken självet är uppenbart, äger inte mindre glädje än en himmelsk deva.

Om en person vill bli en gudshängiven måste han först bli sitt sanna själv, inte täckt av någonting. Annars kan inte Guds välsignelser nå fram till honom.

Var och en som sysslar med transcendental meditation märker hur ämnesomsättningen minskar för att slutligen upphöra helt.

Varje yajna, meditationspass, syftar till en viss grad av rening, varförutan ingen utväg finns. De som inte ägnar sig åt denna yajna äter sin egen synd.

Att nå middagssolens fulla klarhet är resultatet av flera års strävanden i rätt riktning.

I sin förvirring tror sig människan vara det materiella hölje som omger henne.

Den världsligt inriktade människan skrider med en villad håg djärvt till verket:

"Först ska jag göra detta ena, sedan detta andra".

Men världens Herre alstrar vare sig handling, idén om handling eller handlingarnas frukter.
Krossa onda lustars bojor med ditt visdoms svärd, hur svåra att krossa de än synes vara.

Tvenne strömmar dra genom världen; en ström av gudavarelser och en ström av demoner.

Gudomsegenskaperna befria men de demoniska förslava.

Trenne krafter spela i världen; Sattva som är klarhet, Tamas som är mörker och Rajas som är lidelse. Den som har höjt sig över dessa krafters spel är Brahma kär.

De som är av sattva skåda likhet uti allt, medan de som är av rajas blott skåda delar.

Endast dårarna tro att det inte finns liv på andra planeter.
Mången föredra tillfredsställandet av sinnena framför det högsta goda, som är ren sällhet.

Gudars dyrkare gå till gudar - dom få så vad de begära. Den som ändå inte är nöjd är av rajas.

Genom att handla rätt gynnar du devorna. Genom att gynna dessa devor kommer dom att gynna dig. Tillsammans kommer ni att nå det högsta goda.