måndag 12 maj 2008

Alla vill köpa sig en biljett till Paradiset


Jag fick låna en stuga i helgen vilket jag trodde skulle vara rena drömmen.
Men jag säger så här: man kan inte få några kickar i en stuga som man inte kan få i en lägenhet också.
Så bra, då vet jag det.
Då var den myten avslöjad.
Med tanke på priserna så får man väl kalla stugdrömmen en ren bluff.
Då kan jag göra mig av med den avundsjukan och garva åt priserna istället. Där kan folk känna sig blåsta.
Inte ens för 1-2 miljoner kan man få sin biljett till paradiset som alla tycks tro.
Prisnivån indikerar ju något sådant.
Men man måste jobba på ett annat sätt än via pengar för att nå dit.
Det handlar mycket om levnadssättet precis som buddhisterna påstår.
Man måste försöka hitta glädjen utan pengar på nåt sätt.
Det är väl det som är meningen med livet.
För även om du pröjsar två miljoner för ett hus, så är det fortfarande samma utmaning att ta sig igenom dagen utan alkohol. Den biten kommer man inte ifrån så lätt.
Alkoholen är en knäckfråga oavsett samhällsklass.
Den tål att fundera på.

Hollywoodstjärnorna är så vidriga.
Dom tror att dom ska kunna köpa lyckan i ett paket. Ett storskaligt paket där ALLT ingår. Och när det inte längre funkar kommer knarket in; kokain, heroin och cannabis.
Hollywoodstjärnorna är helt uppfuckade av Djävulen.

Alla vill ha en biljett till paradiset, kosta vad det kosta vill.
Alla är beredda att göra vad som helst för den biljetten.
Men paradisets nycklar låter sig inte köpas så lätt.
Fråga Björn Ranelid var man hittar dom...
I övrigt kan man väl säga att de upptrissade huspriserna i Sverige är ett slags indirekt eller rentav direkt djävulsbevis.