 |
| Satan i sitt Helvete. |
Lucifer = "Den ljusstarke i himlen"
Satan = "Åklagaren framför Gud"
Djävulen = "Han som splittrar din tro"
Belsebub = Förvrängning eller nedsättande ordlek av den babyloniske huvudguden Baal, eller möjligen "Flugornas Herre" på gammalhebreiska
Leviatan = "Den ringlande", urormen, plågaren i Helvetet
Djävulens svagaste punkt är när en människa ödmjukar sig och tar sitt kors, som Jesus gjorde. Högmod däremot går före fall, precis som Bibeln hävdar. Enligt de lärde kan inte Djävulen förutsäga framtiden på samma sätt som Herren Gud kan, men han är bra på att gissa den utifrån sina erfarenheter. Gud däremot kan se långt in i framtiden, flera tusen år faktiskt. Det visar historiskt bekräftade exempel i Bibeln.
Helvetets onda glans: När jag mådde som sämst vann jag 10 miljoner. När jag mådde som bäst kollapsade jag.
Vårt liv är en
vindfläkt, en saga, en dröm
En droppe som faller i
tidernas ström
Den skimrar i
regnbågens färg en minut
Brister och faller och
drömmen är slut
Så står det i en aktuell dödsannons i DN.
Det låter så fint, det låter så poetiskt. Men själv upplever jag dagens svenska verklighet som i det närmaste totalt satanistisk till sin natur. Det finns inga utvägar ur det här, inte ens med ödmjukhet. Godheten kan man träna upp på Kumla sedan, Sveriges främsta kloster. Själv ska jag gå in för Bukowskis grej, skrivandet och konsten. De eviga är visserligen ohyggliga i sin potential, men vi dödliga har ju nog av det praktiska. Att få livet att gå runt. Att försöka greja de nödvändiga stålarna. I en dokumentär om Charles Bukowski visas hur hans ungdoms stora och populära dansställen nu var ombyggda till ålderdomshem. Kan livet bli sorgligare? Kan symboliken bli klarare? Dansa min docka medan du är unger, när du blir gammal blir du så tunger.
Nu har jag bestämt
mig: jag ska ta på mig masken varje dag.
Vi är fångar i ett idiotiskt mediasamhälle som spyr på oss varje dag. Hur kontrar man mot det? Förslagsvis genom att producera egen media ur sitt eget perspektiv. I'm the lighthouse I'm the sea, gravitate to me. Har man något eget kan man bli farlig, särskilt i en värld där Djävulen har alla de bästa melodierna. Men kanske att din egen låt betyder något också?
"Djävulen är där
dansflickorna är."
Ärkebiskop John Chrysostom, 349-407 e.Kr.
Det är gammalt som gatan, gammalt som...sjutton.
Man märker när man skriver att det ser väldigt tillgjort ut med utropstecken:
Keep it low, keep it slow on skid row.
Utropstecken i den här världen är i princip bara motiverat när man grejat hem två sexpack öl och är i sin "fulla rätt".
Just i detta nu hittas en död person i en bil på Södermalm. Omständigheterna är oklara. Om ni undrar vad som är fel i era liv och i Sverige, så är det enligt uppgift att vi befinner oss i helvetet nu allesammans. Transcendentalhelvetet. Det är därför alla har blivit så törstiga efter blod i nyheterna. Ingen har något annat val än att spela Allan, trots att alla vet att högmod går före fall. Inte minst gäller det tjejerna, som hela tiden känner sig piskade att leverera top-notch. Tjejerna måste ta på sig totalmasken för att slippa visa upp sin glåmiga tragik ingen tål se längre. På så sätt blir ju allas vår livslögn total, när till och med framtiden går på kredit, när till och med framtiden lever på lånad tid.
Vad är smaken av vatten? Mest neutral, med en knivsudd vardera av syntetiskt socker och syntetiskt salt. Som att slicka på en kvinnas hals. Lite sött och salt. Med is i förmodligen världens godaste dryck.
En kvinnlig polis i Belgien gör Hitlerhälsning medan en man dör framför henne. Händelsen fångas av en övervakningskamera. Man kallar det skandal. Mein Kampf sålde bara 3000 ex. innan Hitler blev rikskänd, trots att det är en mycket bra och inspirerande bok. Senare i hans liv skulle den komma att bli hans huvudsakliga inkomstkälla.
Läkarlexikonet är rätt tjockt. 100 000 olika sjukdomar har identifierats i världen. Det finns något till var och en. Det finns lite att välja på.
Vodka apelsin. Apelsinjuice blandat med liv. Det behövs inte mycket i klostret för att det ska bli fest.
