 |
| Gåtfull svamp? |
Har ni tänkt på att det är något småhemligt med champinjonburkarna från Kina?
Det här skulle Alex Schulman kunna skriva en krönika om. Nu
ska jag göra ett försök. Som ett tänkt beställningsjobb från Expressens
redaktion.
Får se om jag får till något.
Där en flash på väggen.
Jag är på något.
Nu sitter jag och väntar på lunchen som vi intagna gjorde i häktet.
Solen skiner på det svenska helvetet i dag igen. Det gör den
onda känslan ännu värre, än om det är mulet.
Ser man sig inte litet om när man tar en sådan där
champinjonburk på nedersta hyllan? Är det inte någon liten mystisk känsla över
dem? Något litet obehagligt. Nåt lite skämmigt. Ica Basic tioochfemtio. Billigt
för att ha åkt ända från Kina på enkel biljett. Slavarbete? De kinesiska
käringarnas hämnd på västvärlden och det absolut ondaste kineserna fått fram?
Som vi blonda och blåögda svenskar lägger på panpizzan och godtroget glufsar i
oss. I magen smäller en osynlig karmabomb av efter två timmar.
Eller är det någon aliengrej? Eller en förtäckt
kulturimperialism?
Nu blev fåglarna oroliga här. Flyger kors och tvärs. Nu
brinner det i knutarna.
Jag dramatiserar litet nu. Målar fan på väggen.
Jag försöker hitta information om när importen av billig kinesisk
svamp drog igång, men jag får inte fram något. Men jag tror det började i
slutet av 1960-talet i samband med att pizzeriorna kom till Sverige.
När de första pizzaentreprenörerna dök upp runt 1965, sa
nej-sägarna som vanligt att det där kommer aldrig att funka i Sverige, det är
inget att komma med.
Tänk så fel de hade.
Vilken succé pizzorna blev.
Och champinjonerna..
Kineser, kineser, kineser.
De är överallt nu.
Det svenska manskapet backar hem. Befinner sig nästan i knät
på målvakten.
Vad är klockan?
Titta ut genom fönstret en gång till, det kostar inget, är ett gammalt kinesiskt
ordspråk.
