Våra värdefullaste nationella kulturföremål

Det finns ju i många länder runt om i världen historiska föremål som ägs av staten, och som är så betydelsefulla för den nationella identiteten, att oavsett hur mycket pengar en samlare skulle erbjuda för ett köp, skulle han troligen få nej.

Sådana föremål är tex Tutanchamons gyllene dödsmask och Nefirtitibysten  i Egypten, den gyllene solvagnen i Danmark, Mona Lisa i Frankrike  mfl.

Vad har vi då för bevarade föremål i Sverige som är i paritet med dessa internationella skatter?

Jo, detta är i grova drag vår 10-i-topp-lista:

 1. Guldhalskragarna från Öland. Bronsålder, datering något oklar, men kanske fr. ca 500-1000 fKr

2. Frejstatyetten i brons från Södermanland. Kan vara en mindre kopia av en större Frejstaty som fanns i Uppsalatemplet under vår hednatid.

3. Det ciselerade svärdet från Vendel. (Vendeltid 300-600 eKr)

4. Skogstorpsyxorna från Eskilstuna. (se bild) Bronsålder.

5. Bronsålderslurar och bronsålderssköldar från ca 1000 fKr. Finns att beskåda på bronsåldersmuseet i Ystad.

6. Guldskålen från Karlskrona, bronsålder.

7. Den enkla torshammaren från Birka, från den tid då Birka var huvudstad i Sverige.

8. Bronsåldersspjutspetsen från Gothem på Gotland.

9. De ornamenterade dräktspännena med romerska djurmotiv. Också funna på Gotland.

10. Älghuvudet i grönsten från Alunda i Uppland. Stenålder.



Stenåldersfynd från Uppland. Ett av Sveriges äldsta kulturföremål.

"Älskling, köp lite mjölk på vägen hem..."

I många butiker finns det man vanligen behöver, i den bortre diagonalen...

Vem vet minst?

Vem vet minst hade jag tänkt mig som ett nytt TV-koncept, för att kontra lite mot Jeopardy- och Besserwisser-trenden som pågått i över 15 år.
Nu är det dags att vända på steken och toka till det lite.
Vem vet minst-konceptet går ut på att programledaren ställer en enkel men intressant fråga, som sedan deltagarna ska svara så fel som möjligt på och sedan motivera på ett knasigt sätt, varför de säger så.
Man kan tänka sig att lägga upp det ungefär som Parlamentet med duktiga komiker som har lätt att hitta poänger och knorrar, och ge dem frågorna innan programmet så att de får tänka igenom sina vitsar så att de sitter.
Tex:
Programledaren Adam Alsing frågar Claes Malmberg; "Claes, varför är det så svårt att få bilar att flyga?"
Claes: "Därför att fordon börjar lätta först vid 150 ton."
(publiken skrattar)
Adam Alsing leende: "Hur motiverar du det Claes?"
"Ja, jämför en bil på två ton med en 737:a på 200 ton, vilken flyger bäst? Det betyder att ju tyngre grejer, desto bättre flygförmåga. Det är det som kallas Classes Lag."



"Okej Classe, det där luktar nästan poäng, men nu ska vi höra vad Babben säger om vem Gustav Vasa var. Du Babben, vem var Gustav Vasa?"

Babben: "Ja du Adam, nu ska du få höra. Gustav Vasa var i själva verket en dansk kung som var samtida med den dåtida svenske kungen Christian den andre. Men klantskallarna på Uppsala universitet blandade ihop det där på 1600-talet, och sen dess har knappt en enda människa vetat hur den historian hänger ihop..."
(publiken skrattar)

Det där tror jag skulle kunna bli ganska kul program om man gör det rätt och med glimten i ögat.

Vem vet minst? Kanske ett koncept för TV 3?

Fallet med den stulna boskapen i Gnesta

Jag har blivit lite intresserad av det här fallet med den försvunna boskapen i Gnesta, på grund av att GW snackar så mycket om det.

Mitt tips är att det är bonden och djurägaren själv som ligger bakom bortförandet av de ca 70 nötkreaturen.

Ingen annan har egentligen möjlighet att genomföra en sådan stor manöver mitt i natten med två djurtransportbilar, gå in i ladugården och öppna elektriskt låsta boxar och eventuellt överlista befintliga larmanordningar, utan att hela gården vaknar. Det brukar ju oftast på landet också finnas vakthundar av tradition. Och de brukar vakna direkt, vet jag av erfarenhet.

Därför tror jag att gårdsägaren själv är inblandad och att det troligen rör sig om ett försäkringsbedrägeri i miljonklassen.

Kanske har den här bonden dålig ekonomi?
Det kan vara värt att titta på genom tex bankutdrag, utdrag från UC för att se om det finns betalningsanmärkningar eller andra problem som stora lån exempelvis, och även titta på de senaste årens inkomstdeklarationer, där man ser om han verkar tjäna några pengar, eller om han går back på sitt jordbruk.

Den här mannen ifråga, kan  leva under ekonomisk press för närvarande, med stora banklån osv, som tynger honom.
Det skulle kunna vara ett motiv.
Ja att gården rent ekonomiskt är på upphällningen.

Vi vet ju att många svenska bönder är under stark press just nu.

Troligen har alltså djurägaren själv fört bort djuren till svartslakt hos en mindre nogräknad charkfirma i tex Skåne, och sedan polisanmält det som stöld, för att få dubbelt betalt för djuren via sitt försäkringsbolag.

Och om det rör sig om svartslakt, så har ju också Skattemyndigheten anledning att intressera sig för det här fallet, eftersom det då handlar om rätt stora pengar som inte kommer att tas upp i nästa års deklaration.

Och till sist kan man väl fråga sig hur mycket kompis GW är med den här bonden, eller Claes Roempke som han heter... 

Nyckelbegrepp och nyckeltal inom aktieanalys

Följande uttryck möter man ofta i pressen, affärstidningar och i bolagsrapporter och är viktiga att känna till för att man ska lyckas med sina  aktieaffärer som småsparare:

1. Vinst per aktie. Mycket viktigt tal, särskilt tittar man på procenten där i fundamental analys. Helst ska V/A vara 10% eller mer. Då är det en bra aktie.

2. P/E-talet. Price per earning, dvs aktiens kurs delat med vinsten per aktie. Proffsen vill helst ha ett P/E=10 eller lägre för att tro på aktien. Kristoffer Stensrud, "aktiehippien", dammsög världsmarknaden efter företag med P/E=4 för att bygga upp sina lyckade SKAGEN-fonder och hade länge en lysande värdeutveckling.

3. Peg-tal. Betyder P/E delat med företagets tillväxt per år uttryckt i procent. Ett företag med PE-talet 4 som har en tillväxt på omsättningen eller vinsten på 10% får då peg-talet 4/10 = 0,4. Peg-talet ska gärna vara så lågt som möjligt, men det är inte alltid det är tillförlitligt. Men det ger ett hum i en jämförelse med andra bolag.

4. EBIT, ett begrepp man ibland ser i årsrapporterna och i tidningen. Betyder "Earnings Before Interests and Taxes", dvs bruttovinsten innan skatten är dragen.

5. EBITA = "Earnings Before Interests, Taxes and Amortizations. Där det sistnämnda betyder goodwillavskrivningar. I höstas meddelade tex Swedbank att de skrivit ner sitt EBITA med en miljard, pga imageproblem i Baltikum.

6. Rörelseresultat. Intäkter minus omkostnader. Dvs vinsten före skatt. Räknas i kronor. Skrivs ibland EBITDA, och är nästan samma sak som EBITA och EBIT.

7. Nettovinst. Vinsten efter skatt.

8. Marginal = Vinstmarginal = Nettomarginal = Vinsten före skatt delat med omsättningen (försäljningen). Räknas i procent.
Exempel: Odd Molly har en vinst för 2012 på 10 miljoner innan skatt. Omsättningen (försäljningen) är 100 miljoner. Det ger en vinstmarginal (nettomarginal) på 10% (10/100).

9. Totalavkastning. Summan av kursstegringar för en aktie plus utdelningar under ett visst antal år.

10. Soliditet. Företagets egen kassa och tillgängliga pengar på olika bankkonton. Där tror jag inte man räknar med tex anläggningskapital som tex lokaler och maskiner. Sådana tillgångar räknas till "slaktvärdet" om företaget skulle hamna på obestånd och ska monteras ned av en konkursförvaltare för att tillgodose kreditgivarnas fordringar.

11. Soliditet minus skulder. En gammal tumregel säger att denna summa inte ska vara under noll, om aktien ska anses köpvärd. De siffrorna kan man se snabbt i Affärsvärlden.se:s aktieindikator, som redogör för många av de nyckeltal vi pratar om här.

12. Diskontera. När marknaden anpassar aktiekursen efter ny information om bolaget.

13. Fundamental analys. Den vanligaste analysmetoden av aktiers egentliga värde (Och inte nödvändigtvis det som står på text-tv:s börssidor. När du säljer en aktie vill du såklart bara ha "bra betalt", men för köparen gäller det ju att veta vad det rätta priset är.) Den här metoden för att själv räkna ut vad en aktie egentligen bör kosta, har använts ända sedan 1920-talet och Benjamin Grahams dagar. En ganska enkel metod som tittar på vinst/aktie, skulder för företaget och eget kapital. Warren Buffett gillar den här modellen.

14. Teknisk analys. Spekulanternas favoritmodell, som går på den aktuella trenden "just nu" för hela börsen vanligen. Man tittar mycket på grafer i diagram (som bilden ovan) över kursutvecklingen för en enskild aktie eller index och försöker dra slutsatser om vändpunkter osv för att kunna ta köp och säljbeslut.

15. Kassaflödesmodellen för värdering av bolag och aktier. En omdebatterad modell som var populär på 1980-90-talen, när både press och Ericssonledning försökte pumpa upp kursen på Ericssonaktien.

16. EVA-modellen för uppskattning av den "rätta" aktiekursen. Betyder "Economic Value Added" och sägs titta på värdet av ett företags "överavkastning". Om nu ett företag kan tjäna för mycket pengar? Jag tror inte Graham och Buffett skulle anse det i alla fall. En modern skojarteori från ekonomerna på universiteten kort sagt.

17. Relativa värderingsmodeller för att jämföra en aktie med ett antal andra. ) Sådana relativa modeller, där man jämför flera aktier med varandra utifrån ett visst kriterium som är intressant, är tex kvoten price/sales (PS-talet) och kurs/substans (substans=det verkliga värdet). Båda de kvoterna ska vara så låga som möjligt.

18. Högkvalitativa aktier. Bolag som funnits länge och går med vinst år efter år. Är i första hand i Sverige bolagen på OMX30, dvs våra största och äldsta bolag.

19. Tillväxtaktier. Aktier i en nisch som under en viss period växer klart snabbare än index.

20. Cykliska aktier. Aktier som har oregelbundna vinster,tex stål- verkstads- och skogsbolag.

21. Räntekänsliga aktier. Tex bank, finans och fastighetsbolag.

22. Defensiva aktier. Bolag vars vinster och försäljning är relativt okänsliga för konjunkturens växlingar, tex läkemedelsbolag och telebolag. Exempel på börsen är AstraZeneca, Telia  och Tele2.    

23. Räntabilitet. Dvs vinsten på helåret delat med eget kapital. Ett värde som de lite äldre investerarna brukar tycka är viktigt. Under sin glans dagar låg H&M:s räntabilitet på upp mot 40% per år, vilket är exceptionellt bra. Det värdet ska alltså vara så högt som möjligt.

24. Vinsttrend. Verkar företagets årsvinster öka eller minska över tid? Om vinsten är på väg ner, kanske köp ska undvikas.

25. Affärsvärldens aktieindikator. Investerarens bäste vän just nu. Tabeller på de flesta svenska börsbolag och alla nyckeltal du behöver för att göra en bra affär.

Federer

Federer, the Narcissist

EU, ett välgörenhetsprojekt?

Om man ser till samhällsnyttan för Sveriges del i EU, så undrar jag vad resultatet är.

Jag tror att vi betalar ca 50 miljarder per år till Bryssel och får 40 miljarder tillbaka i tex jordbrukssubventioner, mot att vi EU-anpassar vår lagstiftning i miljöfrågor, och lägger mark i träda till förmån för låglöneländers jordbruk, tex Polen och Bulgarien mfl.

Ungefär så ser det ut.

Som en liten förlustaffär för Sverige.

Vi har ju knappast fått något jätteuppsving under medlemsåren, som 10-20 nya storbolag på börsen, utan tvärtom har det väl mest varit nya kriser och nya krismöten för ministrarna med tomma, stirrande, iskalla ögon.

 Ja, vad nu de gapande hålen står för?

Tyskarna själva som upphovsmän till EU är väl inte direkt bidragstagare i systemet heller, och detsamma gäller väl de andra stora. De som verkar gladast åt EU är de östeuropeiska staterna som Polen, Tjeckien, Slovakien, Bulgarien och Slovenien mfl.

För mig verkar EU, om man tittar på åt vilket håll miljarderna går, som ett projekt att hjälpa Östeuropa att komma i fatt väst. Och där har vi ju en liten connection i Angela Merkel som är uppvuxen i öst. Så henne ligger det nog varmt om hjärtat att hjälpa kusinerna från östvischan.

Och där får nog Sverige vara med att betala lite också, som nummer 8 i välfärdsligan.

Så EU är nog ett projekt för att hjälpa de forna kommuniststaterna att komma in i vårt system med marknadsekonomi. Och det är därför det blir ett ganska dyrt och komplicerat projekt, eftersom hela östblocket är oerhört eftersatt på alla möjliga områden.

Meningen med EU från tyskt håll är inte direkt att "få igång Sverige" med sitt draglokomotiv, som gärna svensk press antyder, utan att försöka få ner ström till Serbien och liknande stater som är på upphällningen. Och där är ju vårt Vattenfall med och bidrar lite på kontinenten.

Tyskland ser alltså inga större behov för Sverige i nuläget, utan deras agenda handlar om helt andra EU-stater. De allra fattigaste.

Så EU är nog egentligen ett storslaget välgörenhetsprojekt, som riktar sig från väst till öst efter Berlinmurens fall. Tanken är att rädda Östeuropa från Rysslands klor och göra dem självständiga, oberoende och demokratiska på sikt.

Vi i Sverige kanske skulle bli lite medvetna om det, och inte gå och tro att vi ska profitera på ett medlemskap, utan att vi snarare får vara med för att hjälpa till.

Vi i Sverige står inte på "hjälplistan". Och inte Danmark heller, som också har haft stora förväntningar på medlemskapet som en räddningsplanka för sin ekonomi. Men mönsterstater som Danmark och Sverige förväntas klara sig själva. I Tyskland hjälper man ju inte ens sina studenter vid universiteten med statliga studiemedel, utan de får jobba parallellt, eller låna i en affärsbank.

Det är stilen i Tyskland.

Man kanske skulle köpa lite Östeuropafonder och vara med i goodwillprojektet? 

Ett brev till regeringen

Några orosmoln på den svenska och internationella himlen...

1. Företag som hux flux får slut på pengar, tex SAS, GM, SAAB PV, ONOFF, Expert, Ericsson och vid vissa tillfällen till och med stora ansedda banker.

2. Det alltmer tilltagande miljöfjäskeriet som numer ersatt både religion och gudar.

På 1970-talet diskuterade man arbets- och boendemiljö. I dag diskuterar man hur träden mår...

3. Försurningen som försvann.

Innan allt kom att handla om koldioxidens otäckhet, så var försurningen det stora nationella  dilemmat. Svenska ALU-arbetare tömde säck efter säck med kalk i svenska sjöar på 80-talet, alltmedan granarna vissnade...Vart tog den sura försurningen vägen sen? Ja, antagligen blev den glad igen...

4. Ecofina EU-möten för EU:s finansministrar.

Ååååhhh så fint, ååååhhh så ekologiskt. Ååååhhh så ecofint!!! Både granar och sjöar hurrar...

5. Starta pressarna!

Nytryckta sedlar transporteras i lastbilskaravaner till nerkörda länder i Sydeuropa och till köpsugna villaspekulanter i Sverige. Ta för er! Räntan i år är bara 0,1%...

6. Sverige till utförsäljning.

Kasta köttberget Sverige till marknadens vargflockar och låt dom ta det de vill ha...Resten gör vi en anstalt av.

7. Sverige på entreprenad!

Alla skitjobb läggs ut på entreprenad . Jobbet blir inte gjort, men å andra sidan vet ju ingen vart de ska klaga...

8. Skuldfällan.

Alla, från husägare till jättenationen USA är belånade upp till taknocken. Nya lån tar man för att betala de gamla. Det är det som kallas världens åttonde underverk...

9. Moms på dans.

I ett så här ecofint land förväntas ingen ha roligt. Därför blir det moms på dans.

10. Någonstans i Sverige.

Men någonstans i Sverige sitter fortfarande gammelmormor och dricker sitt kaffe....

Hälsningar/
Alfred E Neumann
MAD 

Människans utvecklingshistoria i grova drag

1. Apstadiet.

2. Första verktyget, tex en stenyxa eller en stör. Man ville något vasst att sticka i djuren som verkligen hotade oss då.

3. Elden. Här kan vi nu, efter att ha sett blixten slå ner i ett träd, och sedan utvecklat den konsten via våra nya verktyg, plötsligt grilla våra biffar, och wow!, vilken grej. Redan här börjar människan känna sig som segerherrar över jorden. Nu är vi säkrade…

4. Kokkonsten. Nu har vi stickvapnet, biffen och grillen, här behövs det något kokkärl som vi måste greja fram ur leran. Och kan vi sen koka kött, ligger inte steget långt borta att vi i kokvattnet kastar i några buskblad och ser vad de smakar. Där kom vi på teet…  Så teet är alltså äldre än kaffet.

5. Trumman. Här börjar vissa (låt oss säga de första schamanerna eller musikerna) trumma runt kvällseldarna för länge, länge sedan, varvid kvinnor och män dansar i natten. Man firar att man vunnit slaget mot vilddjuren, och man anar så smått att man nu är jordens herrar. Det låter som en modern nattklubb i New York, men det var för, vad ska vi säga…2 miljoner år sedan?

6. Språket. Här någonstans kommer språket in. Nu när man kommit en bra bit över djurens nivå, så intresserar man sig mer personligt för varandra, vilka man är, och man försöker via lite primitiva läten kommunicera, varvid långsamt språken utvecklas.

7. Musiken. Ja, nu har vi trumman och lite läten och sång, och då vill vi ha lite till. Typ något slags instrument. Tidiga varianter är vinare, visselpipor, flöjter och enklare stränginstrument. Här föds nu musiken.

8. Konsten. Vi flyttar in i grottor för att höja vår standard ytterligare, få det lite bekvämt om vintrarna och slippa regnet som vi tycker är jobbigt. På väggarna målar vi lite bilder.

Det är starten på konsten.

9. Stadsbildningen. Människor grupperar sig i allt större flockar och städer bildas. Det här är för ca 10 000-30 000år sedan. Så här är vi nästan framme i nutid, rent evolutionärt, om vi ser till mänsklighetens start för 3 miljoner år sedan. Härefter följer ölet, vinet, skriftspråket, lagarna, pengarna, matematiken, lånen och räntorna i snabb takt. Det här är sumerernas tid, ungefär. Och babyloniernas.

10. Ur alla världens hövdinga-, kunga-, furstendömen och stadsstater utvecklas så småningom demokratin i Athen runt 400 fKr, och här luktar det nu väldigt mycket Världen av i dag, när det gäller värderingar kring livet och tänkandet…

Så är det något man som människa ska läsa in sig på i dag för att lite mer i detalj förstå dagens värld så är det ju naturligtvis antikens historia, för därifrån har vi väldigt många impulser och idéer som lever kvar.

Persongalleriet i nya ”Så mycket bättre”

Följande personer får träffas och diskutera livet i nästa omgång av Så mycket bättre:

Carl XVI Gustav

En överjävlig psykiater vid namn Otto Riesbaden från Säter

Anna Larsson, ensamstående lesbisk stand-up-comedian från Gotland. Numera bor hon på Söder.

Reptilskötaren Jonas Wahlström från Skansen

Kajsa-Lotta Silverhöök från Umeå, en gång Sveriges största porrstjärna.

Den kristne landstingspolitikern Marie-Louise Carlzén från Västerås som är frigid och hatar sex.

GW Persson som genom sin tyngd och lugn kan hantera situationen om handgemäng skulle uppstå och alla händelsevis börjar slåss...

Dregen, rockstjärna och badboy som kan dricka hur mycket som helst utan att smälla av. Liter efter liter.

Suhali Ahjam Bouwadi, 55, från Somalien. Fil kand i filosofi vid universitetet i Kairo. Suhali förstår svenska men kan inte tala vårt språk. Får kommunicera via tecken och gester eller på franska.

Den cancersjuke Nobelpristagaren Thomas Edelfeldt som bara har tre månader kvar att leva och därför vågar säga precis vad han tycker.

Maria-Pia Boethius, feminist och mediatvivlare.

Hannah Graaf, modell.

Till sist minigrisen Tjadden som får springa runt hur han vill och liva upp stämningen med sina små improviserade upptåg.