Lasse Bengtsson väljer nu att gå i Hemingways äventyrliga och ärofulla fotspår och satsar på en internationell karriär i krigets Afghanistan istället för att harva vidare i det morgontrötta TV4. Vi säger good luck Lasse!
fredag 27 augusti 2010
söndag 22 augusti 2010
Äntligen börjar skolan!
När vi växte upp var det vissa lärare som försökte såra ungarna på alla sätt de kunde
Genom att ösa sitt förakt över allt vi gjorde
och genom att framhäva varenda själsmässig svaghet hur väl gömda de än var
Men det var välkänt att när de själva kom hem på kvällarna blev de söndertrasade av sina feta och psykopatiska fruar
Vi behöver ingen utbildning
Vi behöver ingen hjärntvätt
Inga mörka sarkasmer i klassrummet
Lämna ungarna i fred, lärarn
För när allt kommer omkring blir det bara ännu en kugge i systemet
När allt kommer omkring så är ni alla bara kuggar i systemet
“Fel, försök igen!
Fel, försök igen!
Om ni inte äter upp det härskna köttet, så får ni ingen chokladpudding!
Du där! Ja, du bakom cykelstället, stå still grabben! Och håll mun!”
Jag behöver inga armar omkring mig
Jag behöver inga droger för att varva ner
Jag har sett tidens tecken
Jag tror inte jag behöver någonting alls
Nej faktiskt så behöver jag ingenting alls
För när allt kommer omkring blev det bara en ny kugge i systemet
När allt kommer omkring så var ni alla bara kuggar i systemet
Genom att ösa sitt förakt över allt vi gjorde
och genom att framhäva varenda själsmässig svaghet hur väl gömda de än var
Men det var välkänt att när de själva kom hem på kvällarna blev de söndertrasade av sina feta och psykopatiska fruar
Vi behöver ingen utbildning
Vi behöver ingen hjärntvätt
Inga mörka sarkasmer i klassrummet
Lämna ungarna i fred, lärarn
För när allt kommer omkring blir det bara ännu en kugge i systemet
När allt kommer omkring så är ni alla bara kuggar i systemet
“Fel, försök igen!
Fel, försök igen!
Om ni inte äter upp det härskna köttet, så får ni ingen chokladpudding!
Du där! Ja, du bakom cykelstället, stå still grabben! Och håll mun!”
Jag behöver inga armar omkring mig
Jag behöver inga droger för att varva ner
Jag har sett tidens tecken
Jag tror inte jag behöver någonting alls
Nej faktiskt så behöver jag ingenting alls
För när allt kommer omkring blev det bara en ny kugge i systemet
När allt kommer omkring så var ni alla bara kuggar i systemet
tisdag 17 augusti 2010
Citatet
”Om en universell rättvisa existerar så tror jag den går ut på att alla ska ha lika tråkigt, snarare än att alla ska ha lika roligt i livet.”
Jean-Paul Sartre under en depressiv fas i Paris 1965.
Jean-Paul Sartre under en depressiv fas i Paris 1965.
söndag 15 augusti 2010
Järndisciplin för svin
”Vad säger du Peter om att sommaren börjar gå mot sitt slut och arbetarna snart är tillbaka i sina tunga bojor och får träla ytterligare ett helt år till ingen världens nytta?”
”Ja, vad sägs informellt här på Investor? Järndisciplin för svin är fin medicin?”
Hela styrelserummet exploderar i ett gapskratt.
”Fan Peter, du borde ju bli poet. Det där var ju riktigt lyriskt.”
”Och satsmelodin sedan. Och rytmen. Och slutklämmen!”
”Något så roligt har jag banne mig inte hört sedan jag fick nyheten om att Palme skjutits.”
”Nog med överdrivet smicker nu mina goda vänner. Det är bara min uppgift att säga som det är, liksom det är kapitalismens uppgift att göra människor av djur. Det ligger absolut i linje med Guds vilja. Vi är helt enkelt inget annat än en uppfostringsinstitution. Ett tukthus för vildarna i den skandinaviska vildmarken. Och det kommer vi att förbli i evinnerlig tid, för det enda de kan här i Thule är att supa och knarka och knappt klarar de ens det. Vi måste få pli på dem. Det är vårt gudomliga uppdrag. Punkt.”
”En konjaksskål för det gode broder!”
”Skål mina vänner, men var har ni lagt cigarrerna?”
”Ja, vad sägs informellt här på Investor? Järndisciplin för svin är fin medicin?”
Hela styrelserummet exploderar i ett gapskratt.
”Fan Peter, du borde ju bli poet. Det där var ju riktigt lyriskt.”
”Och satsmelodin sedan. Och rytmen. Och slutklämmen!”
”Något så roligt har jag banne mig inte hört sedan jag fick nyheten om att Palme skjutits.”
”Nog med överdrivet smicker nu mina goda vänner. Det är bara min uppgift att säga som det är, liksom det är kapitalismens uppgift att göra människor av djur. Det ligger absolut i linje med Guds vilja. Vi är helt enkelt inget annat än en uppfostringsinstitution. Ett tukthus för vildarna i den skandinaviska vildmarken. Och det kommer vi att förbli i evinnerlig tid, för det enda de kan här i Thule är att supa och knarka och knappt klarar de ens det. Vi måste få pli på dem. Det är vårt gudomliga uppdrag. Punkt.”
”En konjaksskål för det gode broder!”
”Skål mina vänner, men var har ni lagt cigarrerna?”
torsdag 12 augusti 2010
Ingen är på jobbet, alla är på Hawaii
Här i Sverige är det som bekant arbetslinjen som gäller. Man ska ha ett jobb, annars är man inte en fullvärdig medborgare. Vilket är konstigt eftersom alla skiter i sina jobb egentligen. Alla är någon annanstans i tankarna. Varje dag i drömmarnas värld. Ingen är på jobbet, alla är på Hawaii, skulle man kunna uttrycka det. Förmodligen är det bara de mest hängivna konstnärerna som är verkligt engagerade i sina jobb. Från den synvinkeln är konstnärsbanan ett bra yrkesval. Då har man i alla fall kul på jobbet. Många gånger är arbetet det enda kulturtyperna tycker är riktigt intressant här i livet, vilket är ganska långt från en vanlig löntagares perspektiv på tillvaron.
I den officiella terminologin framställs arbetet som enda vägen till frälsning, när det i själva verket handlar om att sälja sin själ för en spottstyver. Till och med regeringen kan ses flina åt sin egen idioti som om allt vore ett snuskigt skämt. De är också någon annanstans i tankarna.
Och de flesta av oss lever i drömmarnas värld. För det är ju så vi är skapta. Och det är så mediasamhället och det här samhället i övrigt fungerar. Det är väl lite kapitalismen i ett nötskal att man står i fabriken vid sin maskin och drömmer sig långt, långt bort. Det kunde man inte göra på hantverkens tid. Då var man tvungen att gå upp i sin uppgift till hundra procent. En kluvenhet mellan tankarna och kroppen har infunnit sig i och med industrialismen.
Och det där vi drömmer om när vi sitter eller står framför våra maskiner om dagarna, det vill säga miljonvillan på en solig söderhavsö med ett aldrig sinande barskåp och en perfekt partner, finns det livet i verkligheten, eller är det bara en crazy dream?
Vi kan säga så här att mindre än en på miljonen grejar det i verkliga livet, så där kan vi faktiskt känna oss blåsta.
Huvudet på ett ställe och kroppen på ett annat.
Dom har kapat oss mitt itu.
I den officiella terminologin framställs arbetet som enda vägen till frälsning, när det i själva verket handlar om att sälja sin själ för en spottstyver. Till och med regeringen kan ses flina åt sin egen idioti som om allt vore ett snuskigt skämt. De är också någon annanstans i tankarna.
Och de flesta av oss lever i drömmarnas värld. För det är ju så vi är skapta. Och det är så mediasamhället och det här samhället i övrigt fungerar. Det är väl lite kapitalismen i ett nötskal att man står i fabriken vid sin maskin och drömmer sig långt, långt bort. Det kunde man inte göra på hantverkens tid. Då var man tvungen att gå upp i sin uppgift till hundra procent. En kluvenhet mellan tankarna och kroppen har infunnit sig i och med industrialismen.
Och det där vi drömmer om när vi sitter eller står framför våra maskiner om dagarna, det vill säga miljonvillan på en solig söderhavsö med ett aldrig sinande barskåp och en perfekt partner, finns det livet i verkligheten, eller är det bara en crazy dream?
Vi kan säga så här att mindre än en på miljonen grejar det i verkliga livet, så där kan vi faktiskt känna oss blåsta.
Huvudet på ett ställe och kroppen på ett annat.
Dom har kapat oss mitt itu.
måndag 2 augusti 2010
Babsan II - återkomsten
Moderaliens ägg i rymdkolonin har kläckts och ungdjuren fötts fram som perfekta kopior. Nu skickas dom ner till planeten jorden en efter en för att slutföra jobbet som påbörjades 1979. Till vänster ser ni moderdjuret och till höger hennes avkomma. Bilden är hämtad från FBI:s lista "Ten most wanted aliens". Det ryktas om att Alien den yngre setts nånstans i Sverige. Ring omedelbart FBI:s hotline, 0587-2635-857411002, vid närkontakt. Ingrip inte själva för dessa monster är livsfarliga. Sök skydd och invänta polisens beväpnade styrkor.
onsdag 28 juli 2010
Slutna landskap
Jag trivs bäst i slutna landskap i betongen vill jag bo
Helst tolv månader om året så att själen aldrig kan få ro
Jag trivs bäst i slutna landskap där vindarna står still
Där lärkorna kravlar i dyn och inte flyger fast de vill
Där brygger jag mitt lådvin själv och kryddar med bitter malört
Och dricker tills jag spyr av obehag, till rutten sill och möglig vört
Jag trivs bäst i slutna landskap, långt från havet vill jag bo
Jag trivs bäst i krig och terror, för både kropp och själ
Där de som lever i min närhet stänger in och stjäl
Jag trivs bäst när dagen skymmer och allt blir svart igen
När maskiner ryter tätt intill och grannhusen slår sin järnring
Men ändå så långt bort att man ingen känner
Under en tom himmel slås man av hur allting bränner
Jag trivs bäst i krig och terror, för både kropp och själ
Jag trivs bäst i flygplans muller som tystar måsars skri
När de unga tappar sina snäckskal och inte längre hör tystnaden däruti
När det dunkla och det svåra får råda som det vill
När ja är nej, och nej är ja och kärleken tiger still
Då gräver jag en grav av mull, där lägger jag min hund
Och runorna dom gäckar oss likt en sluten mun
Jag trivs bäst långt från havet där jag slipper måsars skrän
Helst tolv månader om året så att själen aldrig kan få ro
Jag trivs bäst i slutna landskap där vindarna står still
Där lärkorna kravlar i dyn och inte flyger fast de vill
Där brygger jag mitt lådvin själv och kryddar med bitter malört
Och dricker tills jag spyr av obehag, till rutten sill och möglig vört
Jag trivs bäst i slutna landskap, långt från havet vill jag bo
Jag trivs bäst i krig och terror, för både kropp och själ
Där de som lever i min närhet stänger in och stjäl
Jag trivs bäst när dagen skymmer och allt blir svart igen
När maskiner ryter tätt intill och grannhusen slår sin järnring
Men ändå så långt bort att man ingen känner
Under en tom himmel slås man av hur allting bränner
Jag trivs bäst i krig och terror, för både kropp och själ
Jag trivs bäst i flygplans muller som tystar måsars skri
När de unga tappar sina snäckskal och inte längre hör tystnaden däruti
När det dunkla och det svåra får råda som det vill
När ja är nej, och nej är ja och kärleken tiger still
Då gräver jag en grav av mull, där lägger jag min hund
Och runorna dom gäckar oss likt en sluten mun
Jag trivs bäst långt från havet där jag slipper måsars skrän
fredag 16 juli 2010
En inställd spelning är också en spelning
”En inställd spelning är också en spelning”, sa Lundell 1988 efter fylleskandalen i Borgholm och i kväll är han tillbaka på brottsplatsen. Det är dags för Lundells sommarturné.
Nu börjar jag fatta vad han egentligen menade med vad han sa då för 22 år sedan. För det är ju när stjärnorna flippar ut som det blir rocknroll på riktigt. Inte när allt går enligt planerna. Publiken vill ha skandaler naturligtvis. Men det där måste man ju förklara för oss bönder i Sverige. Vi fattar inte rockgrejen.
Beatles höll ju på så där också och tokade sig och levererade helgalna svar på journalisternas frågor. The Who brukade slå sönder trumsetet på scen.
Vi har ingen klassisk ”rocker” i Sverige i dag, vi har bara vattenkammade frikyrkliga popmusiker. Endast Lundell har en luddig uppfattning om hur man skapar rubriker och uppståndelse. Men han börjar vara familjeunderhållning han också. Tre generationers familjeunderhållning. För farfar, pappa och barn. Tiden då rock var lika med revolt är väl över för gott. Men det var kul så länge det varade. Jag förstår nu vad de var ute efter.
Lundell i dag som musiker är lika mycket institution som DN och Arne Weise. Har han inga fräscha kort kvar i rock-ärmen? Men trots allt har han genom åren varit vår ende officielle rebell som vågat gå mot strömmen. Och det har han ju tjänat bra på också.
Det här med att ingen fattar rocknroll i Sverige har väl att göra med att vi är bönder innerst inne. För inom jordbruket kan man bara göra saker och ting på ett sätt, annars blir det fel. Inom konsten och kulturen kan man göra på många olika sätt. Det är en frihet som är skrämmande för inskränkta människor.
Nu börjar jag fatta vad han egentligen menade med vad han sa då för 22 år sedan. För det är ju när stjärnorna flippar ut som det blir rocknroll på riktigt. Inte när allt går enligt planerna. Publiken vill ha skandaler naturligtvis. Men det där måste man ju förklara för oss bönder i Sverige. Vi fattar inte rockgrejen.
Beatles höll ju på så där också och tokade sig och levererade helgalna svar på journalisternas frågor. The Who brukade slå sönder trumsetet på scen.
Vi har ingen klassisk ”rocker” i Sverige i dag, vi har bara vattenkammade frikyrkliga popmusiker. Endast Lundell har en luddig uppfattning om hur man skapar rubriker och uppståndelse. Men han börjar vara familjeunderhållning han också. Tre generationers familjeunderhållning. För farfar, pappa och barn. Tiden då rock var lika med revolt är väl över för gott. Men det var kul så länge det varade. Jag förstår nu vad de var ute efter.
Lundell i dag som musiker är lika mycket institution som DN och Arne Weise. Har han inga fräscha kort kvar i rock-ärmen? Men trots allt har han genom åren varit vår ende officielle rebell som vågat gå mot strömmen. Och det har han ju tjänat bra på också.
Det här med att ingen fattar rocknroll i Sverige har väl att göra med att vi är bönder innerst inne. För inom jordbruket kan man bara göra saker och ting på ett sätt, annars blir det fel. Inom konsten och kulturen kan man göra på många olika sätt. Det är en frihet som är skrämmande för inskränkta människor.
torsdag 8 juli 2010
Elitens datjor och herrgårdar
Socialdemokraten och fd statsministern Ingvar Carlsson har lyxigt havsnära sommarställe på Gotland. Socialdemokraten och fd statsministern Göran Persson har egen grandios herrgård i den härliga sörmländska naturen. Kd-ledaren Göran Hägglund har lyxigt havsnära sommarställe på Öland. Finansminister Anders Borg har stor gård utanför Eskilstuna där han kan njuta hejdlöst av sommaren tillsammans med familjen. Bara för att ta några exempel ur politikens underbara värld.
Dom där jävlarna i toppen vet alltså hur man förser sig med livets goda oavsett vilket block dom tillhör. Vi på botten är alltid förlorarna. Dom i toppen är alltid vinnarna. Det spelar ingen roll hur man röstar om man bor i Rosengård, Angered, Bergsjön, Fittja eller Botkyrka, eller liknande områden. Vi som tillhör den skaran kommer aldrig att ha råd med egna gårdar för rekreation eller flotta hus på Gotland eller Öland. Vi sitter fast i betongghettona. Vi får vara glada om vi kan unna oss en glass. Det är sommar för oss.
Nej, politiken är ett larv och Beatrice Ask snackar som vanligt om fler poliser för att hålla de fattiga i schack medan ”kommunisten” Lars Ohly sticker iväg med privatjeten till sin sommarvilla på Hawaii där han ska festa till med kronprinsessan Victoria och hennes lilla prinskorv som är på ett halvårs bröllopsresa på skattebetalarnas bekostnad.
Ingen av partiledarna vill ha rättvisa i Sverige egentligen, det är bara som dom säger för att det låter så bra i folkets öron. Vad dom i själva verket vill är att allt förblir som det är. Att dom fattiga fortsätter att vara fattiga och de rika fortsätter att vara rika.
Men trots allt är det inte orättvisorna här och nu som får sista ordet i livet . Utan det får döden. Den kan ingen köpa sig fri ifrån. Men ingen i toppen vill eller vågar se det som kommer sen. Det som är mycket större än själva livet.
Jag brukar trösta mig med det, att eliten förmodligen kommer att få sin skit då, på andra sidan.
Dom där jävlarna i toppen vet alltså hur man förser sig med livets goda oavsett vilket block dom tillhör. Vi på botten är alltid förlorarna. Dom i toppen är alltid vinnarna. Det spelar ingen roll hur man röstar om man bor i Rosengård, Angered, Bergsjön, Fittja eller Botkyrka, eller liknande områden. Vi som tillhör den skaran kommer aldrig att ha råd med egna gårdar för rekreation eller flotta hus på Gotland eller Öland. Vi sitter fast i betongghettona. Vi får vara glada om vi kan unna oss en glass. Det är sommar för oss.
Nej, politiken är ett larv och Beatrice Ask snackar som vanligt om fler poliser för att hålla de fattiga i schack medan ”kommunisten” Lars Ohly sticker iväg med privatjeten till sin sommarvilla på Hawaii där han ska festa till med kronprinsessan Victoria och hennes lilla prinskorv som är på ett halvårs bröllopsresa på skattebetalarnas bekostnad.
Ingen av partiledarna vill ha rättvisa i Sverige egentligen, det är bara som dom säger för att det låter så bra i folkets öron. Vad dom i själva verket vill är att allt förblir som det är. Att dom fattiga fortsätter att vara fattiga och de rika fortsätter att vara rika.
Men trots allt är det inte orättvisorna här och nu som får sista ordet i livet . Utan det får döden. Den kan ingen köpa sig fri ifrån. Men ingen i toppen vill eller vågar se det som kommer sen. Det som är mycket större än själva livet.
Jag brukar trösta mig med det, att eliten förmodligen kommer att få sin skit då, på andra sidan.
tisdag 6 juli 2010
Smådesperata sommaranteckningar
I´m not there
Stark film om Bob Dylan på SVT i helgen.
”Only fools believe in what they read in newspapers.”
“Säg ingenting som inte motparten begriper” (gäller särskilt för psykiatrin och andra oinvigda som inte fattar någonting av tillvaron)
”Sex kommer jag aldrig att begripa mig på.”
”Gode Gud, varför har du valt just mig till detta? Varför just jag?”
”All musik oavsett genre är djävulens verk.” (Dylan som nyfrälst kristen)
Stark film om Bob Dylan på SVT i helgen.
”Only fools believe in what they read in newspapers.”
“Säg ingenting som inte motparten begriper” (gäller särskilt för psykiatrin och andra oinvigda som inte fattar någonting av tillvaron)
”Sex kommer jag aldrig att begripa mig på.”
”Gode Gud, varför har du valt just mig till detta? Varför just jag?”
”All musik oavsett genre är djävulens verk.” (Dylan som nyfrälst kristen)
Det försvinner nästan en timme på kvällarna härifrån till 1:a augusti. Så det kommer att bli skönare snart för mig. Uthärdligare med kortare dagar.
Försöka fixa en stock snus i morgon. Det behöver jag nu. Solskensdagarna är helt överjävliga.
Priset på en själ tycks vara 14 miljoner kronor. Det är vad alla B-kändisar har när dom dör; Burk-Curt, prinsessan Victoria, Bobby Fischer mfl. Om jag skulle ge allt jag hade för att spara pengar I livet från och med nu, skulle jag också ha 14 miljoner när det är dags att kasta in handduken. Jag hör alltså hemma i 14-millekategorin, pjäsiss som vål folkkäla pjinsesa.
Det finns alltid en mänsklig faktor bakom det onda som sker i samhället. Det är häxorna som förpestar tillvarons alla aspekter. Skit på TV. En börs som alltid går ner. All denna idioti. All denna bögiga fåfänga som kväver oss. Det är häxorna som ligger bakom det här hemska samhället och alla dess avarter. Det är dom som sätter onda ögat på oss. Det är definitivt inte slumpen.
Jag tycker det är dags att ta fram Malleus Maleficarum igen och tända häxbålen och låta dom jävlarna brinna.
Att sluta snacka skit och börja snacka allvar om vad fan som pågår egentligen.
Jag skulle bli en bra häxjägare. Jag vet precis var dom finns i samhället. Var dom jävlarna gömmer sig.
Jag är redo. Jag väntar bara på ett svar. En startsignal så är jag igång. Gode Gud låt det ske igen som skedde på det magnifika 1600-talet. Låt häxjakten starta!
Försöka fixa en stock snus i morgon. Det behöver jag nu. Solskensdagarna är helt överjävliga.
Priset på en själ tycks vara 14 miljoner kronor. Det är vad alla B-kändisar har när dom dör; Burk-Curt, prinsessan Victoria, Bobby Fischer mfl. Om jag skulle ge allt jag hade för att spara pengar I livet från och med nu, skulle jag också ha 14 miljoner när det är dags att kasta in handduken. Jag hör alltså hemma i 14-millekategorin, pjäsiss som vål folkkäla pjinsesa.
Det finns alltid en mänsklig faktor bakom det onda som sker i samhället. Det är häxorna som förpestar tillvarons alla aspekter. Skit på TV. En börs som alltid går ner. All denna idioti. All denna bögiga fåfänga som kväver oss. Det är häxorna som ligger bakom det här hemska samhället och alla dess avarter. Det är dom som sätter onda ögat på oss. Det är definitivt inte slumpen.
Jag tycker det är dags att ta fram Malleus Maleficarum igen och tända häxbålen och låta dom jävlarna brinna.
Att sluta snacka skit och börja snacka allvar om vad fan som pågår egentligen.
Jag skulle bli en bra häxjägare. Jag vet precis var dom finns i samhället. Var dom jävlarna gömmer sig.
Jag är redo. Jag väntar bara på ett svar. En startsignal så är jag igång. Gode Gud låt det ske igen som skedde på det magnifika 1600-talet. Låt häxjakten starta!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
