tisdag 6 juli 2010

Smådesperata sommaranteckningar


I´m not there
Stark film om Bob Dylan på SVT i helgen.
”Only fools believe in what they read in newspapers.”
“Säg ingenting som inte motparten begriper” (gäller särskilt för psykiatrin och andra oinvigda som inte fattar någonting av tillvaron)
”Sex kommer jag aldrig att begripa mig på.”
”Gode Gud, varför har du valt just mig till detta? Varför just jag?”
”All musik oavsett genre är djävulens verk.” (Dylan som nyfrälst kristen)

Det försvinner nästan en timme på kvällarna härifrån till 1:a augusti. Så det kommer att bli skönare snart för mig. Uthärdligare med kortare dagar.
Försöka fixa en stock snus i morgon. Det behöver jag nu. Solskensdagarna är helt överjävliga.
Priset på en själ tycks vara 14 miljoner kronor. Det är vad alla B-kändisar har när dom dör; Burk-Curt, prinsessan Victoria, Bobby Fischer mfl. Om jag skulle ge allt jag hade för att spara pengar I livet från och med nu, skulle jag också ha 14 miljoner när det är dags att kasta in handduken. Jag hör alltså hemma i 14-millekategorin, pjäsiss som vål folkkäla pjinsesa.
Det finns alltid en mänsklig faktor bakom det onda som sker i samhället. Det är häxorna som förpestar tillvarons alla aspekter. Skit på TV. En börs som alltid går ner. All denna idioti. All denna bögiga fåfänga som kväver oss. Det är häxorna som ligger bakom det här hemska samhället och alla dess avarter. Det är dom som sätter onda ögat på oss. Det är definitivt inte slumpen.
Jag tycker det är dags att ta fram Malleus Maleficarum igen och tända häxbålen och låta dom jävlarna brinna.
Att sluta snacka skit och börja snacka allvar om vad fan som pågår egentligen.
Jag skulle bli en bra häxjägare. Jag vet precis var dom finns i samhället. Var dom jävlarna gömmer sig.
Jag är redo. Jag väntar bara på ett svar. En startsignal så är jag igång. Gode Gud låt det ske igen som skedde på det magnifika 1600-talet. Låt häxjakten starta!