LOTTO

 Chansen för att en enkelrad på Lotto ska gå in är:

           7! x 28!

________________

              35!

= 1:6,7 miljoner.

Dvs ungefär en chans på 7 miljoner.

(7!=7x6x5x4x3x2x1, vilket kallas en kombinationsutveckling)

Exempel: När du väljer första rutan på en lottokupong, så har du 35 möjligheter att göra detta på. När du sedan ska välja ruta två och kryssa, ja då är det 34 kvar att välja på. När du väljer tredje gången har du 33 valmöjligheter, osv.

Det skrivs 35! inom matematikens kombinatorik, som Blaise Pascal kom på under 1600-talet.

Rent matematiskt när du väljer 7 nummer på Lottokupongen, ska alla dina valmöjligheter multipliceras i fallande ordning dvs 35!/28!=35x34x33x32x31x30x29

28! dividerar du med här för att få bort faktorutvecklingen på 35! efter den 7:e bollen, så att bara dina första sju val räknas på 35!

7! (7=antalet nummerbollar) multiplicerar eller dividerar man i bråket för att justera att inbördes ordning mellan bollarna inte spelar någon roll för Svenska Spel. Jag menar i vilken ordning Draculan spottar fram bollarna, eller  i vilken ordning du sätter dina kryss. Där kommer 7! in, antingen i täljaren eller nämnaren, beroende på om du räknar på din chans, eller Svenska Spels möjliga utfall.

Låt mig ta ett tydligare exempel: låt oss säga att rätt rad på Lotto bara bestod av tre nummer av 35, och just vid en speciell dragning blir denna rad: 3, 7 och 25. Vid själva dragningen kan ju den raden då uppstå genom 6 olika varianter. De fem andra är: 7, 25, 3 eller 25, 3, 7 eller 25, 7, 3 eller 7, 3, 25 och slutligen 3, 25, 7. Antalet variationer är just 3!=3x2x1. Men för de spelare som sitter med den raden spelar det ju ingen roll vilken av dessa varianter Draculan spottade fram. Det blir samma sak för dem, dvs tre rätt och vinst. Därför blir formeln i fallet med 3-nummers-lotto:

                         35!/32!
Ett på               _______

                              3!

När det gäller din chans att få in en enkelrad.

35! ger den svindlande summan av 10 upphöjt till 40, vilket kan jämföras med den svenska statsskulden, som på mattespråk skrivs 10 upphöjt till 12. Dvs tusen miljarder.

Det innebär att om man spelar en enkelrad i veckan, så dröjer det i snitt 130 000 år mellan "storvinsterna" med alla 7 rätt.

Och följdaktligen, spelar du 10 rader i veckan, dröjer det 13 millennium mellan 7:orna och fullpottarna...

Ja, börjar man räkna på det så här, så förstår man ju att lågoddsspelen där man tex spelar på resultatet i en enda match, blir allt populärare. Där är vinstchansen 10.000-tals gånger större och ger lite uppmuntran längs vägen mot den första miljonen.

Good Luck, players!

The 7 Seas

Ett improviserat jobb i photoshop. Lite barskyltskänsla.

Våra värdefullaste nationella kulturföremål

Det finns ju i många länder runt om i världen historiska föremål som ägs av staten, och som är så betydelsefulla för den nationella identiteten, att oavsett hur mycket pengar en samlare skulle erbjuda för ett köp, skulle han troligen få nej.

Sådana föremål är tex Tutanchamons gyllene dödsmask och Nefirtitibysten  i Egypten, den gyllene solvagnen i Danmark, Mona Lisa i Frankrike  mfl.

Vad har vi då för bevarade föremål i Sverige som är i paritet med dessa internationella skatter?

Jo, detta är i grova drag vår 10-i-topp-lista:

 1. Guldhalskragarna från Öland. Bronsålder, datering något oklar, men kanske fr. ca 500-1000 fKr

2. Frejstatyetten i brons från Södermanland. Kan vara en mindre kopia av en större Frejstaty som fanns i Uppsalatemplet under vår hednatid.

3. Det ciselerade svärdet från Vendel. (Vendeltid 300-600 eKr)

4. Skogstorpsyxorna från Eskilstuna. (se bild) Bronsålder.

5. Bronsålderslurar och bronsålderssköldar från ca 1000 fKr. Finns att beskåda på bronsåldersmuseet i Ystad.

6. Guldskålen från Karlskrona, bronsålder.

7. Den enkla torshammaren från Birka, från den tid då Birka var huvudstad i Sverige.

8. Bronsåldersspjutspetsen från Gothem på Gotland.

9. De ornamenterade dräktspännena med romerska djurmotiv. Också funna på Gotland.

10. Älghuvudet i grönsten från Alunda i Uppland. Stenålder.



Stenåldersfynd från Uppland. Ett av Sveriges äldsta kulturföremål.

"Älskling, köp lite mjölk på vägen hem..."

I många butiker finns det man vanligen behöver, i den bortre diagonalen...

Vem vet minst?

Vem vet minst hade jag tänkt mig som ett nytt TV-koncept, för att kontra lite mot Jeopardy- och Besserwisser-trenden som pågått i över 15 år.
Nu är det dags att vända på steken och toka till det lite.
Vem vet minst-konceptet går ut på att programledaren ställer en enkel men intressant fråga, som sedan deltagarna ska svara så fel som möjligt på och sedan motivera på ett knasigt sätt, varför de säger så.
Man kan tänka sig att lägga upp det ungefär som Parlamentet med duktiga komiker som har lätt att hitta poänger och knorrar, och ge dem frågorna innan programmet så att de får tänka igenom sina vitsar så att de sitter.
Tex:
Programledaren Adam Alsing frågar Claes Malmberg; "Claes, varför är det så svårt att få bilar att flyga?"
Claes: "Därför att fordon börjar lätta först vid 150 ton."
(publiken skrattar)
Adam Alsing leende: "Hur motiverar du det Claes?"
"Ja, jämför en bil på två ton med en 737:a på 200 ton, vilken flyger bäst? Det betyder att ju tyngre grejer, desto bättre flygförmåga. Det är det som kallas Classes Lag."



"Okej Classe, det där luktar nästan poäng, men nu ska vi höra vad Babben säger om vem Gustav Vasa var. Du Babben, vem var Gustav Vasa?"

Babben: "Ja du Adam, nu ska du få höra. Gustav Vasa var i själva verket en dansk kung som var samtida med den dåtida svenske kungen Christian den andre. Men klantskallarna på Uppsala universitet blandade ihop det där på 1600-talet, och sen dess har knappt en enda människa vetat hur den historian hänger ihop..."
(publiken skrattar)

Det där tror jag skulle kunna bli ganska kul program om man gör det rätt och med glimten i ögat.

Vem vet minst? Kanske ett koncept för TV 3?

Fallet med den stulna boskapen i Gnesta

Jag har blivit lite intresserad av det här fallet med den försvunna boskapen i Gnesta, på grund av att GW snackar så mycket om det.

Mitt tips är att det är bonden och djurägaren själv som ligger bakom bortförandet av de ca 70 nötkreaturen.

Ingen annan har egentligen möjlighet att genomföra en sådan stor manöver mitt i natten med två djurtransportbilar, gå in i ladugården och öppna elektriskt låsta boxar och eventuellt överlista befintliga larmanordningar, utan att hela gården vaknar. Det brukar ju oftast på landet också finnas vakthundar av tradition. Och de brukar vakna direkt, vet jag av erfarenhet.

Därför tror jag att gårdsägaren själv är inblandad och att det troligen rör sig om ett försäkringsbedrägeri i miljonklassen.

Kanske har den här bonden dålig ekonomi?
Det kan vara värt att titta på genom tex bankutdrag, utdrag från UC för att se om det finns betalningsanmärkningar eller andra problem som stora lån exempelvis, och även titta på de senaste årens inkomstdeklarationer, där man ser om han verkar tjäna några pengar, eller om han går back på sitt jordbruk.

Den här mannen ifråga, kan  leva under ekonomisk press för närvarande, med stora banklån osv, som tynger honom.
Det skulle kunna vara ett motiv.
Ja att gården rent ekonomiskt är på upphällningen.

Vi vet ju att många svenska bönder är under stark press just nu.

Troligen har alltså djurägaren själv fört bort djuren till svartslakt hos en mindre nogräknad charkfirma i tex Skåne, och sedan polisanmält det som stöld, för att få dubbelt betalt för djuren via sitt försäkringsbolag.

Och om det rör sig om svartslakt, så har ju också Skattemyndigheten anledning att intressera sig för det här fallet, eftersom det då handlar om rätt stora pengar som inte kommer att tas upp i nästa års deklaration.

Och till sist kan man väl fråga sig hur mycket kompis GW är med den här bonden, eller Claes Roempke som han heter... 

Nyckelbegrepp och nyckeltal inom aktieanalys

Följande uttryck möter man ofta i pressen, affärstidningar och i bolagsrapporter och är viktiga att känna till för att man ska lyckas med sina  aktieaffärer som småsparare:

1. Vinst per aktie. Mycket viktigt tal, särskilt tittar man på procenten där i fundamental analys. Helst ska V/A vara 10% eller mer. Då är det en bra aktie.

2. P/E-talet. Price per earning, dvs aktiens kurs delat med vinsten per aktie. Proffsen vill helst ha ett P/E=10 eller lägre för att tro på aktien. Kristoffer Stensrud, "aktiehippien", dammsög världsmarknaden efter företag med P/E=4 för att bygga upp sina lyckade SKAGEN-fonder och hade länge en lysande värdeutveckling.

3. Peg-tal. Betyder P/E delat med företagets tillväxt per år uttryckt i procent. Ett företag med PE-talet 4 som har en tillväxt på omsättningen eller vinsten på 10% får då peg-talet 4/10 = 0,4. Peg-talet ska gärna vara så lågt som möjligt, men det är inte alltid det är tillförlitligt. Men det ger ett hum i en jämförelse med andra bolag.

4. EBIT, ett begrepp man ibland ser i årsrapporterna och i tidningen. Betyder "Earnings Before Interests and Taxes", dvs bruttovinsten innan skatten är dragen.

5. EBITA = "Earnings Before Interests, Taxes and Amortizations. Där det sistnämnda betyder goodwillavskrivningar. I höstas meddelade tex Swedbank att de skrivit ner sitt EBITA med en miljard, pga imageproblem i Baltikum.

6. Rörelseresultat. Intäkter minus omkostnader. Dvs vinsten före skatt. Räknas i kronor. Skrivs ibland EBITDA, och är nästan samma sak som EBITA och EBIT.

7. Nettovinst. Vinsten efter skatt.

8. Marginal = Vinstmarginal = Nettomarginal = Vinsten före skatt delat med omsättningen (försäljningen). Räknas i procent.
Exempel: Odd Molly har en vinst för 2012 på 10 miljoner innan skatt. Omsättningen (försäljningen) är 100 miljoner. Det ger en vinstmarginal (nettomarginal) på 10% (10/100).

9. Totalavkastning. Summan av kursstegringar för en aktie plus utdelningar under ett visst antal år.

10. Soliditet. Företagets egen kassa och tillgängliga pengar på olika bankkonton. Där tror jag inte man räknar med tex anläggningskapital som tex lokaler och maskiner. Sådana tillgångar räknas till "slaktvärdet" om företaget skulle hamna på obestånd och ska monteras ned av en konkursförvaltare för att tillgodose kreditgivarnas fordringar.

11. Soliditet minus skulder. En gammal tumregel säger att denna summa inte ska vara under noll, om aktien ska anses köpvärd. De siffrorna kan man se snabbt i Affärsvärlden.se:s aktieindikator, som redogör för många av de nyckeltal vi pratar om här.

12. Diskontera. När marknaden anpassar aktiekursen efter ny information om bolaget.

13. Fundamental analys. Den vanligaste analysmetoden av aktiers egentliga värde (Och inte nödvändigtvis det som står på text-tv:s börssidor. När du säljer en aktie vill du såklart bara ha "bra betalt", men för köparen gäller det ju att veta vad det rätta priset är.) Den här metoden för att själv räkna ut vad en aktie egentligen bör kosta, har använts ända sedan 1920-talet och Benjamin Grahams dagar. En ganska enkel metod som tittar på vinst/aktie, skulder för företaget och eget kapital. Warren Buffett gillar den här modellen.

14. Teknisk analys. Spekulanternas favoritmodell, som går på den aktuella trenden "just nu" för hela börsen vanligen. Man tittar mycket på grafer i diagram (som bilden ovan) över kursutvecklingen för en enskild aktie eller index och försöker dra slutsatser om vändpunkter osv för att kunna ta köp och säljbeslut.

15. Kassaflödesmodellen för värdering av bolag och aktier. En omdebatterad modell som var populär på 1980-90-talen, när både press och Ericssonledning försökte pumpa upp kursen på Ericssonaktien.

16. EVA-modellen för uppskattning av den "rätta" aktiekursen. Betyder "Economic Value Added" och sägs titta på värdet av ett företags "överavkastning". Om nu ett företag kan tjäna för mycket pengar? Jag tror inte Graham och Buffett skulle anse det i alla fall. En modern skojarteori från ekonomerna på universiteten kort sagt.

17. Relativa värderingsmodeller för att jämföra en aktie med ett antal andra. ) Sådana relativa modeller, där man jämför flera aktier med varandra utifrån ett visst kriterium som är intressant, är tex kvoten price/sales (PS-talet) och kurs/substans (substans=det verkliga värdet). Båda de kvoterna ska vara så låga som möjligt.

18. Högkvalitativa aktier. Bolag som funnits länge och går med vinst år efter år. Är i första hand i Sverige bolagen på OMX30, dvs våra största och äldsta bolag.

19. Tillväxtaktier. Aktier i en nisch som under en viss period växer klart snabbare än index.

20. Cykliska aktier. Aktier som har oregelbundna vinster,tex stål- verkstads- och skogsbolag.

21. Räntekänsliga aktier. Tex bank, finans och fastighetsbolag.

22. Defensiva aktier. Bolag vars vinster och försäljning är relativt okänsliga för konjunkturens växlingar, tex läkemedelsbolag och telebolag. Exempel på börsen är AstraZeneca, Telia  och Tele2.    

23. Räntabilitet. Dvs vinsten på helåret delat med eget kapital. Ett värde som de lite äldre investerarna brukar tycka är viktigt. Under sin glans dagar låg H&M:s räntabilitet på upp mot 40% per år, vilket är exceptionellt bra. Det värdet ska alltså vara så högt som möjligt.

24. Vinsttrend. Verkar företagets årsvinster öka eller minska över tid? Om vinsten är på väg ner, kanske köp ska undvikas.

25. Affärsvärldens aktieindikator. Investerarens bäste vän just nu. Tabeller på de flesta svenska börsbolag och alla nyckeltal du behöver för att göra en bra affär.