Världens sjukaste land?

Det påstås att 600 000 svenskar äter lyckopiller – frivilligt. Det är inte klokt. Kan ingen berätta för dem?
Om ljuset.
Om att de är grundlurade.
Jag har testat lyckopiller en gång i tiden, men jag tyckte jag mådde ännu sämre av dem. Hela huvudet snurrade. Riktigt usel medicin. Tvi vale. Och dessutom har de en antabuseffekt, så du får knappt i dig ett glas vin utan att spy.
Är det lyckan?
Till dessa 600 000 har vi de som regelbundet tar lugnande preparat, ca 100 000 minst, plus alla de som tar insomnings- och sömntabletter. Säkert en 300 000, kanske mer. Sedan har vi 500 000 svenskar med paniksyndrom, enligt officiella siffror. Det blir en och en halv miljon svenskar totalt sett som har psykiska problem, lågt räknat. Men förmodligen är den verkliga siffran minst dubbelt så hög.
Sedan har vi alla de med fysiska sjukdomar.
Jag tittar på sjukdomsstatistik från SCB. 54 procent av alla vuxna över 16 år säger sig vara kroniskt sjuka på ett eller annat sätt. En majoritet alltså, dvs 5,4 miljoner
Men det är ju fruktansvärt. Det låter som helvetet för mig, för var och en är ju sitt kött närmast som Djävulen säger i Bibeln.
54% fysiskt sjuka plus 15% psykiskt sjuka, det är den officiella siffran på ”olyckan” i samhället, dvs 69%.
Men sedan har vi ett mörkertal också på mer dolda problem, som tex ekonomiska problem, kärleksproblem och svartsjuka, spelmissbrukare och ca 400 000 alkoholister och till det ca 50 000 knarkare.
Dessutom är snart varannan svensk överviktig enligt professor Stephan Rössner. Det är inte heller så värst kul, tycker väl de flesta.
Lägger man ihop alla dessa bitar tror jag man kan hitta problem hos alla, varenda jävel därute.
Nåt smolk i glädjebägaren hos var och en. Då kan man räkna de riktigt lyckliga i detta land på ena handens fingrar.
Alltså ska man kanske inte i första hand fråga sig hur många som är sjuka i Sverige, utan hur många som verkligen är friska.
Det kanske bara är fem personer i hela landet? Och det är förmodligen dessa fem som trycker på alla knappar.
Resten haltar sig fram…

Ut ur ekorrhjulet!

Folk är inte så bra på ekonomi. Det förstår jag av de böcker som finns i ämnet. Böckerna är svindyra och råden rudimentära. Och den enda bok som handlar om konkret vardagsekonomi är på 112 sidor och kostar 347 kronor. Helt vansinnigt.
En tjej kommenterade en aktiebok på nätet och skrev att det där med aktier var inge bra, för det är så jobbigt att läsa finstilta siffror i långa K O L L U M N E R. Hon fortsatte som ett nödrop, att det måste finnas enklare sätt att komma framåt, men hon kunde inte nämna något eget exempel. Inte ett enda.
En annan har en blogg som heter ”Vägen ut ur ekorrhjulet”. Så många vill verkligen bli rikare, men de har inte karaktären för det, eller tålamodet att vänta flera år. Många gånger saknas också viktiga kunskaper om den luriga och halvkriminella finansvärlden.
Folk är alltså rent allmänt dåliga på ekonomi och man skulle kunna säga att det många gånger är deras svagaste punkt i livet.
Men att vara dålig på ekonomi är inget att skämmas för. Ekonomikunskaper är inget man föds med, det får man träna upp efter hand. Det besvärliga är, att för att gå framåt måste man göra nästan allt rätt under en längre period. Men har man väl fått ihop grundplåten, låt oss säga 50 000 om man börjar från noll, då går allt mycket lättare. Då börjar det få karaktären av en sport, en kul hobby. För i det läget vet man att det går att öka från månad till månad. Och då blir det litet roligare.
Men det här med sparande är ju en djungel. Slutar man röka är det lätt att det blir några glas vin extra, och då kanske stora delar av vinsten äts upp. Amorterar man höjer de naturligtvis räntan i samma veva, så räkningen blir inte mindre för det. Man tätar alltså vissa hål i båten, men nya dyker upp. Det kan kännas lite hopplöst. Och att ge sig ut i finansvärlden som nybörjare, det är ju verkligen att simma bland hajar. Där finns alla chanser att bli rejält lurad. Så se upp för alla skojare därute och skaffa först alla kunskaper som går att få. Det är definitivt värt besväret. Men kom ihåg att den viktigaste egenskapen som småsparare är ett mycket stort tålamod…

”Välkomna till Kumla”

”Maybe baby all the people are totally crazy out there…”
Nelly Furtado, artist

“Istället för Tranströmer borde Lundell ha fått Nobelpriset, för han har mycket roligare frisyr.”
Blaserad läsare i Grängesberg

”Aftonbladet är ett samhällsproblem”
Per-Albin Svedahl, sociolog på Nacka öppenvård

”Om Per Unckels död gav varje PPM-sparare 2 öre i arvsvinst, hur många politiker behöver då dö för att det ska bli en krona åt var och en?”
Ur Matematisk Grundkurs för sjundeklassare

”Lagar, regler, förordningar och paragrafer. Etik och moral. Sortering och kompostering och slutligen en finstämd kremering, det är livets gång. Den som inte knorrar får en guldstjärna på gravstenen.”
Knut Knutsson, styrelseordförande i Rågsved

”På Kumla får man förresten inte heller någon avkastning på sitt kapital.”
Ali Raijjoud, desperat småsparare i Rinkeby efter börsraset