Jag trivs bäst i slutna landskap i betongen vill jag bo
Helst tolv månader om året så att själen aldrig kan få ro
Jag trivs bäst i slutna landskap där vindarna står still
Där lärkorna kravlar i dyn och inte flyger fast de vill
Där brygger jag mitt lådvin själv och kryddar med bitter malört
Och dricker tills jag spyr av obehag, till rutten sill och möglig vört
Jag trivs bäst i slutna landskap, långt från havet vill jag bo
Jag trivs bäst i krig och terror, för både kropp och själ
Där de som lever i min närhet stänger in och stjäl
Jag trivs bäst när dagen skymmer och allt blir svart igen
När maskiner ryter tätt intill och grannhusen slår sin järnring
Men ändå så långt bort att man ingen känner
Under en tom himmel slås man av hur allting bränner
Jag trivs bäst i krig och terror, för både kropp och själ
Jag trivs bäst i flygplans muller som tystar måsars skri
När de unga tappar sina snäckskal och inte längre hör tystnaden däruti
När det dunkla och det svåra får råda som det vill
När ja är nej, och nej är ja och kärleken tiger still
Då gräver jag en grav av mull, där lägger jag min hund
Och runorna dom gäckar oss likt en sluten mun
Jag trivs bäst långt från havet där jag slipper måsars skrän
onsdag 28 juli 2010
fredag 16 juli 2010
En inställd spelning är också en spelning
”En inställd spelning är också en spelning”, sa Lundell 1988 efter fylleskandalen i Borgholm och i kväll är han tillbaka på brottsplatsen. Det är dags för Lundells sommarturné.
Nu börjar jag fatta vad han egentligen menade med vad han sa då för 22 år sedan. För det är ju när stjärnorna flippar ut som det blir rocknroll på riktigt. Inte när allt går enligt planerna. Publiken vill ha skandaler naturligtvis. Men det där måste man ju förklara för oss bönder i Sverige. Vi fattar inte rockgrejen.
Beatles höll ju på så där också och tokade sig och levererade helgalna svar på journalisternas frågor. The Who brukade slå sönder trumsetet på scen.
Vi har ingen klassisk ”rocker” i Sverige i dag, vi har bara vattenkammade frikyrkliga popmusiker. Endast Lundell har en luddig uppfattning om hur man skapar rubriker och uppståndelse. Men han börjar vara familjeunderhållning han också. Tre generationers familjeunderhållning. För farfar, pappa och barn. Tiden då rock var lika med revolt är väl över för gott. Men det var kul så länge det varade. Jag förstår nu vad de var ute efter.
Lundell i dag som musiker är lika mycket institution som DN och Arne Weise. Har han inga fräscha kort kvar i rock-ärmen? Men trots allt har han genom åren varit vår ende officielle rebell som vågat gå mot strömmen. Och det har han ju tjänat bra på också.
Det här med att ingen fattar rocknroll i Sverige har väl att göra med att vi är bönder innerst inne. För inom jordbruket kan man bara göra saker och ting på ett sätt, annars blir det fel. Inom konsten och kulturen kan man göra på många olika sätt. Det är en frihet som är skrämmande för inskränkta människor.
Nu börjar jag fatta vad han egentligen menade med vad han sa då för 22 år sedan. För det är ju när stjärnorna flippar ut som det blir rocknroll på riktigt. Inte när allt går enligt planerna. Publiken vill ha skandaler naturligtvis. Men det där måste man ju förklara för oss bönder i Sverige. Vi fattar inte rockgrejen.
Beatles höll ju på så där också och tokade sig och levererade helgalna svar på journalisternas frågor. The Who brukade slå sönder trumsetet på scen.
Vi har ingen klassisk ”rocker” i Sverige i dag, vi har bara vattenkammade frikyrkliga popmusiker. Endast Lundell har en luddig uppfattning om hur man skapar rubriker och uppståndelse. Men han börjar vara familjeunderhållning han också. Tre generationers familjeunderhållning. För farfar, pappa och barn. Tiden då rock var lika med revolt är väl över för gott. Men det var kul så länge det varade. Jag förstår nu vad de var ute efter.
Lundell i dag som musiker är lika mycket institution som DN och Arne Weise. Har han inga fräscha kort kvar i rock-ärmen? Men trots allt har han genom åren varit vår ende officielle rebell som vågat gå mot strömmen. Och det har han ju tjänat bra på också.
Det här med att ingen fattar rocknroll i Sverige har väl att göra med att vi är bönder innerst inne. För inom jordbruket kan man bara göra saker och ting på ett sätt, annars blir det fel. Inom konsten och kulturen kan man göra på många olika sätt. Det är en frihet som är skrämmande för inskränkta människor.
torsdag 8 juli 2010
Elitens datjor och herrgårdar
Socialdemokraten och fd statsministern Ingvar Carlsson har lyxigt havsnära sommarställe på Gotland. Socialdemokraten och fd statsministern Göran Persson har egen grandios herrgård i den härliga sörmländska naturen. Kd-ledaren Göran Hägglund har lyxigt havsnära sommarställe på Öland. Finansminister Anders Borg har stor gård utanför Eskilstuna där han kan njuta hejdlöst av sommaren tillsammans med familjen. Bara för att ta några exempel ur politikens underbara värld.
Dom där jävlarna i toppen vet alltså hur man förser sig med livets goda oavsett vilket block dom tillhör. Vi på botten är alltid förlorarna. Dom i toppen är alltid vinnarna. Det spelar ingen roll hur man röstar om man bor i Rosengård, Angered, Bergsjön, Fittja eller Botkyrka, eller liknande områden. Vi som tillhör den skaran kommer aldrig att ha råd med egna gårdar för rekreation eller flotta hus på Gotland eller Öland. Vi sitter fast i betongghettona. Vi får vara glada om vi kan unna oss en glass. Det är sommar för oss.
Nej, politiken är ett larv och Beatrice Ask snackar som vanligt om fler poliser för att hålla de fattiga i schack medan ”kommunisten” Lars Ohly sticker iväg med privatjeten till sin sommarvilla på Hawaii där han ska festa till med kronprinsessan Victoria och hennes lilla prinskorv som är på ett halvårs bröllopsresa på skattebetalarnas bekostnad.
Ingen av partiledarna vill ha rättvisa i Sverige egentligen, det är bara som dom säger för att det låter så bra i folkets öron. Vad dom i själva verket vill är att allt förblir som det är. Att dom fattiga fortsätter att vara fattiga och de rika fortsätter att vara rika.
Men trots allt är det inte orättvisorna här och nu som får sista ordet i livet . Utan det får döden. Den kan ingen köpa sig fri ifrån. Men ingen i toppen vill eller vågar se det som kommer sen. Det som är mycket större än själva livet.
Jag brukar trösta mig med det, att eliten förmodligen kommer att få sin skit då, på andra sidan.
Dom där jävlarna i toppen vet alltså hur man förser sig med livets goda oavsett vilket block dom tillhör. Vi på botten är alltid förlorarna. Dom i toppen är alltid vinnarna. Det spelar ingen roll hur man röstar om man bor i Rosengård, Angered, Bergsjön, Fittja eller Botkyrka, eller liknande områden. Vi som tillhör den skaran kommer aldrig att ha råd med egna gårdar för rekreation eller flotta hus på Gotland eller Öland. Vi sitter fast i betongghettona. Vi får vara glada om vi kan unna oss en glass. Det är sommar för oss.
Nej, politiken är ett larv och Beatrice Ask snackar som vanligt om fler poliser för att hålla de fattiga i schack medan ”kommunisten” Lars Ohly sticker iväg med privatjeten till sin sommarvilla på Hawaii där han ska festa till med kronprinsessan Victoria och hennes lilla prinskorv som är på ett halvårs bröllopsresa på skattebetalarnas bekostnad.
Ingen av partiledarna vill ha rättvisa i Sverige egentligen, det är bara som dom säger för att det låter så bra i folkets öron. Vad dom i själva verket vill är att allt förblir som det är. Att dom fattiga fortsätter att vara fattiga och de rika fortsätter att vara rika.
Men trots allt är det inte orättvisorna här och nu som får sista ordet i livet . Utan det får döden. Den kan ingen köpa sig fri ifrån. Men ingen i toppen vill eller vågar se det som kommer sen. Det som är mycket större än själva livet.
Jag brukar trösta mig med det, att eliten förmodligen kommer att få sin skit då, på andra sidan.
tisdag 6 juli 2010
Smådesperata sommaranteckningar
I´m not there
Stark film om Bob Dylan på SVT i helgen.
”Only fools believe in what they read in newspapers.”
“Säg ingenting som inte motparten begriper” (gäller särskilt för psykiatrin och andra oinvigda som inte fattar någonting av tillvaron)
”Sex kommer jag aldrig att begripa mig på.”
”Gode Gud, varför har du valt just mig till detta? Varför just jag?”
”All musik oavsett genre är djävulens verk.” (Dylan som nyfrälst kristen)
Stark film om Bob Dylan på SVT i helgen.
”Only fools believe in what they read in newspapers.”
“Säg ingenting som inte motparten begriper” (gäller särskilt för psykiatrin och andra oinvigda som inte fattar någonting av tillvaron)
”Sex kommer jag aldrig att begripa mig på.”
”Gode Gud, varför har du valt just mig till detta? Varför just jag?”
”All musik oavsett genre är djävulens verk.” (Dylan som nyfrälst kristen)
Det försvinner nästan en timme på kvällarna härifrån till 1:a augusti. Så det kommer att bli skönare snart för mig. Uthärdligare med kortare dagar.
Försöka fixa en stock snus i morgon. Det behöver jag nu. Solskensdagarna är helt överjävliga.
Priset på en själ tycks vara 14 miljoner kronor. Det är vad alla B-kändisar har när dom dör; Burk-Curt, prinsessan Victoria, Bobby Fischer mfl. Om jag skulle ge allt jag hade för att spara pengar I livet från och med nu, skulle jag också ha 14 miljoner när det är dags att kasta in handduken. Jag hör alltså hemma i 14-millekategorin, pjäsiss som vål folkkäla pjinsesa.
Det finns alltid en mänsklig faktor bakom det onda som sker i samhället. Det är häxorna som förpestar tillvarons alla aspekter. Skit på TV. En börs som alltid går ner. All denna idioti. All denna bögiga fåfänga som kväver oss. Det är häxorna som ligger bakom det här hemska samhället och alla dess avarter. Det är dom som sätter onda ögat på oss. Det är definitivt inte slumpen.
Jag tycker det är dags att ta fram Malleus Maleficarum igen och tända häxbålen och låta dom jävlarna brinna.
Att sluta snacka skit och börja snacka allvar om vad fan som pågår egentligen.
Jag skulle bli en bra häxjägare. Jag vet precis var dom finns i samhället. Var dom jävlarna gömmer sig.
Jag är redo. Jag väntar bara på ett svar. En startsignal så är jag igång. Gode Gud låt det ske igen som skedde på det magnifika 1600-talet. Låt häxjakten starta!
Försöka fixa en stock snus i morgon. Det behöver jag nu. Solskensdagarna är helt överjävliga.
Priset på en själ tycks vara 14 miljoner kronor. Det är vad alla B-kändisar har när dom dör; Burk-Curt, prinsessan Victoria, Bobby Fischer mfl. Om jag skulle ge allt jag hade för att spara pengar I livet från och med nu, skulle jag också ha 14 miljoner när det är dags att kasta in handduken. Jag hör alltså hemma i 14-millekategorin, pjäsiss som vål folkkäla pjinsesa.
Det finns alltid en mänsklig faktor bakom det onda som sker i samhället. Det är häxorna som förpestar tillvarons alla aspekter. Skit på TV. En börs som alltid går ner. All denna idioti. All denna bögiga fåfänga som kväver oss. Det är häxorna som ligger bakom det här hemska samhället och alla dess avarter. Det är dom som sätter onda ögat på oss. Det är definitivt inte slumpen.
Jag tycker det är dags att ta fram Malleus Maleficarum igen och tända häxbålen och låta dom jävlarna brinna.
Att sluta snacka skit och börja snacka allvar om vad fan som pågår egentligen.
Jag skulle bli en bra häxjägare. Jag vet precis var dom finns i samhället. Var dom jävlarna gömmer sig.
Jag är redo. Jag väntar bara på ett svar. En startsignal så är jag igång. Gode Gud låt det ske igen som skedde på det magnifika 1600-talet. Låt häxjakten starta!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)